Den 22 mars höll sällskapet sitt årsmöte, denna gång på vårt eget Tycho Brahe-observatorium. Efter årsmötesförhandlingarna berättade gymnasisterna Albin Walldén och Max Nordin från Värnamo om sitt spännande projekt på observatoriet med studier av nära och avlägsna planeter. Anna Árnadóttir berättade om sitt möte med astronauten Bonnie Dunbar.

GAIA är ett ambitiöst europeiskt rymdprojekt, vars syfte är att utföra den största undersökningen av vår galax hittills. Genom att observera hela himlavalvet i fem år kommer rymdsonden GAIA att kunna kartlägga en miljard stjärnor och andra punktliknande ljuskällor på himlen. Den 23 februari berättade David Hobbs från Lunds observatorium om de fantastiska möjligheterna med denna satellit. Platsen var Vattenhallen i Lund.

Mötet den 26 januari handlade om osynliga ting. Professor Torbjörn Sjöstrand, expert på teoretisk partikelfysik, berättade om forskningen efter mörk materia. Han fick också tillfälle att tydliggöra varför mörk energi måste existera och pekade på en teoretiskt möjlig koppling mellan dessa. 

Höstsäsongens sista möte hade temat "Astronomiskt julbord – läckerheter från universum". I en serie korta inslag fick vi en exposé över spännande astronomiska nyheter - alltifrån Knut Lundmark till överljusneutriner.

För första gången kan nu sällskapet erbjuda en fräsch och välutrustad föreläsningslokal. Så i ett samarbete med sällskapet Litteraturens Vänner den 15 nov hölls ett sammanträde i vår nya lokal på Tycho Brahe-observatoriet. Det blev mycket lyckat och både publiken och de medverkande (se bilden) var mycket nöjda.

På tredje höstmötet gästades vi av Susanne Aalto, forskare från Onsala rymdobservatorium. Hon berättade om den senaste forskningen runt kolliderande galaxer i universums utkanter. Susanne gav en livfylld bild av de kosmiska skeendena och avslöjade att hon kommer att vara bland de första som använder  världens största radioteleskop, ALMA.

Höstens andra möte hölls för första gången på Tycho Brahe-observatoriet i Oxie. Det blev en "smyginvigning" för den nya föreläsningslokalen. Det fungerade utmärkt, ett 50-tal deltagare hade kommit för att höra kvällens huvudföredragshållare, Johan Warell. Han berättade om de senaste rönen från planeten Merkurius. 

Höstens första möte gästade sällskapet Fysicum i Lund, där vi blev bjudna på en spektakulär show med fysikexperiment och lasershow. Under ledning av Per-Olof Zetterberg sparades det inte på de audiovisuella effekterna.

När rymdsonden SMART-1 2004 gick in i bana kring månen visade den att Sverige kan genomföra expeditioner till yttre rymden. Då fick konstnären Mikael Genberg sin idé om att ställa ett rött hus på månens yta.

Emil Vinterhav, civilingenjör från LTH, nu chef vid Rymdbolagets avdelning för rymdfarkoster, berättade den 28 april om de spännande planerna.

Mikrobiologen Leif Petersson berättade den 24 mars, på sällskapets årsmöte, om den fantastiska värld som öppnar sig när livets egenskaper studeras i detalj.

Årsmötet genomfördes i god ordning med redovisning och godkännande av verksamhet och ekonomi.

Den 24 februari besökte Kim Nilsson oss och berättade om "arkeologisk astronomi". Kim, tidigare amatörastronom från Malmö, har arbetat de senaste åren vid ESO som sk Hubble-astronom. Hon berättade om sina studier av avlägsna galaxer med syftet att öka förståelsen av hur galaxer uppstår och utvecklas.

Det nya året inleddes den 27 jan med en "astronomisk julgransplundring", dvs ett antal godbitar presenterades i mindre format. På menyn fanns så olika saker som underättelser för rymdfarare och radio-observationer av Andromedagalaxen.

Fotografen Torbjörn Andersson visade utdrag från sin nya fotobok över Malmö, bl a med bilder från Tycho Brahe-observatoriet.

Mikael Lerner, forskare verksam vid Chalmers i Göteborg, berättade på decembermötet om det gigantiska teleskopet konstruerat i en naturlig dalsänka i Puerto Rico. Teleskopet används både för traditionell radioastronomi, sökandet efter utomjordiska signaler (SETI) och som dramatisk miljö i spektakulära filmer, t ex James Bond i GoldenEye.

Sällskapets sammanträde på Lunds stadsbibliotek den 28 oktober blev en lyckad blandning av astronomi och kultur. Vi fick njuta av nykomponerad astronomimusik, höra om tidsresor på 1800-talet, beskåda världar som ännu ej besökts samt avslutningsvis se delar av den unika Aniarabaletten.

Frida Palmér var första kvinna som doktorerade i ämnet astronomi i Sverige. Det skedde i Lund, och det skedde under vår grundares, Knut Lundmarks, tid som professor. Men Frida Palmér ägnade sig inte bara åt astronomi. Under kriget arbetade hon för FRA och sedan som fysiklektor i Halmstad.

Den 23 sept belystes Frida Palmérs liv av tre experter, Charlotte Helin, Gustav Holmberg och Ulf R Johansson.

Vad skulle hända med vårt tänkande i mötet med en annan främmande civilisation, med varelser av en helt annan miljö, biologi och kultur? Skulle det vara möjligt att kommunicera med dem och skulle vi förstå varandra? Om de kom hit, vad skulle hända då? Och om vi kommer till en främmande utomjordisk miljö, skulle vi förstå vad vi såg?


David Dunér, docent i idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet, diskuterade dessa spännande frågor vid sällskapets första höstmöte den 26 augusti.