Den 25 april var det dags för vårens sista möte, vilket ägnades åt resultaten från öppnandet av Tycho Brahes grav. Kärnfysikern Jan Pallon var med i projektet för att närmare analysera hårstrån från Tycho. På vårt möte berättade han om detta unika projekt och vad som blev resultatet. 

Årets årsmöte avhölls enligt stadgarna nära vårdag-jämningen, i år blev det den 22 mars. Verksamhet och ekonomi presenterades och godkändes med applåder. Ännu fler applåder fick avgående styrelseledamöter och mottagarna av "Årets Tycho". Kvällens huvudpunkt var "Musikaliska Intryck" av Leif Petersson.

Kvällens föreläsare, solforskaren Dan Kiselman visade oss fantastiska närbilder av solens lysande yta när han berättade om det  svenska solteleskopet på La Palma. Tekniken bakom bilderna och de vetenskapliga resultaten visar att teleskopet är i yttersta världsklass.

Planetarier, där man kan beskåda en konstgjord stjärnhimmel, finns numera på många platser.  

I Vattenhallen i Lund invigdes nyligen ett helt modernt planetarium. Den 24 jan höll sällskapet årets första möte där. Förutom visningen i planetariet fick vi ett föredrag om olika planetarier, stora och små, förr och nu.

Idag känner man till över 800 exoplaneter – planeter som kretsar kring andra stjärnor än solen. Planeter bildas i skivor av gas och stoft, som kretsar kring unga stjärnor. Men hur kan damm och centimeterstora stenar med försumbar gravitation växa till allt större kroppar och fastna vid varandra? Anders Johansen, forskare från Lunds Observatorium, förklarade detta på säsongens sista möte.

Vad har internet och det svenska elkraftnätet med astronomi att göra? - Kanske inte så mycket, mer än att datanät blivit en viktig förutsättning för storskaliga astronomiska projekt och att solstormar kan påverka  kraftnäten i Sverige och världen. Om detta kunde Torsten Cegrell, professor vid KTH, berätta vid ASTBs och Skånska Ingenjörs-klubbens gemensamma möte på Tekniska museet den 22 nov.

Novembers första dag kännetecknades av ett väder som knappast var astronomiskt utan snarare kunde beskrivas med Strindbergstiteln "Inferno". Strindberg och astronomin var i varje fall huvudtemat för kvällen på Lunds stadsbibliotek med Ulf R Johansson som leading star.

Vi fick en spännande inblick i Strindbergs astronomiska teorier - som inte är riktigt lika berömda som hans romaner...

LOFAR – Low Frequency Array – är ett radioteleskop för långa våglängder och innebär en ny era för radioastronomin. Prof Hans Olofsson från Onsala rymdobservatorium berättade på septembermötet om detta jättelika europeiska radioteleskop. Det är mekaniskt enkelt men använder i gengäld mycket avancerad signalbehandling.

Höstens första möte hölls på Tycho Brahe-observatoriet i ett fullsatt auditorium, ca 60 personer. Mikrobiologen Leif Petersson berättade om hur fantastiskt livet är i mikrokosmos-perspektiv och utvecklade vilka möjligheter till liv han trodde det fanns ute i universum och hur man eventuellt kan kommunicera med det.

Den 26 april firade sällskapet 75 år med en särskild jubileumsmiddag i Lund. Ett femtiotal medlemmar mötte upp till en mycket lyckad kväll med god mat och hög stämning. Särskilt inbjudna var vetenskapshistorikerna Johan Kärnfält och Gustav Holmberg som berättade om sitt nystartade projekt för att dokumentera den svenska amatörastronomin.  

Därefter presenterades sällskapets speciella hyllning till grundaren, den legendariske professorn, Knut Lundmark. Det är en unik hemsida, www.knutlundmark.se, som dokumenterar Lundmarks gärning som vetenskapsman och popularisator.

Kvällens höjdpunkt var utdelningen av Lundmarkstipendiet på 5000 kr. Den överraskade och glada mottagaren var Charlotte S Helin från Hallands Astronomiska Sällskap, som förutom prispengar fick diplom och blommor. Motiveringen var "för stora ideellt bedrivna populärastronomiska insatser i Knut Lundmarks anda."

Den 22 mars höll sällskapet sitt årsmöte, denna gång på vårt eget Tycho Brahe-observatorium. Efter årsmötesförhandlingarna berättade gymnasisterna Albin Walldén och Max Nordin från Värnamo om sitt spännande projekt på observatoriet med studier av nära och avlägsna planeter. Anna Árnadóttir berättade om sitt möte med astronauten Bonnie Dunbar.

GAIA är ett ambitiöst europeiskt rymdprojekt, vars syfte är att utföra den största undersökningen av vår galax hittills. Genom att observera hela himlavalvet i fem år kommer rymdsonden GAIA att kunna kartlägga en miljard stjärnor och andra punktliknande ljuskällor på himlen. Den 23 februari berättade David Hobbs från Lunds observatorium om de fantastiska möjligheterna med denna satellit. Platsen var Vattenhallen i Lund.

Mötet den 26 januari handlade om osynliga ting. Professor Torbjörn Sjöstrand, expert på teoretisk partikelfysik, berättade om forskningen efter mörk materia. Han fick också tillfälle att tydliggöra varför mörk energi måste existera och pekade på en teoretiskt möjlig koppling mellan dessa. 

Höstsäsongens sista möte hade temat "Astronomiskt julbord – läckerheter från universum". I en serie korta inslag fick vi en exposé över spännande astronomiska nyheter - alltifrån Knut Lundmark till överljusneutriner.

På tredje höstmötet gästades vi av Susanne Aalto, forskare från Onsala rymdobservatorium. Hon berättade om den senaste forskningen runt kolliderande galaxer i universums utkanter. Susanne gav en livfylld bild av de kosmiska skeendena och avslöjade att hon kommer att vara bland de första som använder  världens största radioteleskop, ALMA.

Höstens andra möte hölls för första gången på Tycho Brahe-observatoriet i Oxie. Det blev en "smyginvigning" för den nya föreläsningslokalen. Det fungerade utmärkt, ett 50-tal deltagare hade kommit för att höra kvällens huvudföredragshållare, Johan Warell. Han berättade om de senaste rönen från planeten Merkurius. 

Höstens första möte gästade sällskapet Fysicum i Lund, där vi blev bjudna på en spektakulär show med fysikexperiment och lasershow. Under ledning av Per-Olof Zetterberg sparades det inte på de audiovisuella effekterna.

När rymdsonden SMART-1 2004 gick in i bana kring månen visade den att Sverige kan genomföra expeditioner till yttre rymden. Då fick konstnären Mikael Genberg sin idé om att ställa ett rött hus på månens yta.

Emil Vinterhav, civilingenjör från LTH, nu chef vid Rymdbolagets avdelning för rymdfarkoster, berättade den 28 april om de spännande planerna.

Mikrobiologen Leif Petersson berättade den 24 mars, på sällskapets årsmöte, om den fantastiska värld som öppnar sig när livets egenskaper studeras i detalj.

Årsmötet genomfördes i god ordning med redovisning och godkännande av verksamhet och ekonomi.

Den 24 februari besökte Kim Nilsson oss och berättade om "arkeologisk astronomi". Kim, tidigare amatörastronom från Malmö, har arbetat de senaste åren vid ESO som sk Hubble-astronom. Hon berättade om sina studier av avlägsna galaxer med syftet att öka förståelsen av hur galaxer uppstår och utvecklas.

Det nya året inleddes den 27 jan med en "astronomisk julgransplundring", dvs ett antal godbitar presenterades i mindre format. På menyn fanns så olika saker som underättelser för rymdfarare och radio-observationer av Andromedagalaxen.

Fotografen Torbjörn Andersson visade utdrag från sin nya fotobok över Malmö, bl a med bilder från Tycho Brahe-observatoriet.

Mikael Lerner, forskare verksam vid Chalmers i Göteborg, berättade på decembermötet om det gigantiska teleskopet konstruerat i en naturlig dalsänka i Puerto Rico. Teleskopet används både för traditionell radioastronomi, sökandet efter utomjordiska signaler (SETI) och som dramatisk miljö i spektakulära filmer, t ex James Bond i GoldenEye.

Sällskapets sammanträde på Lunds stadsbibliotek den 28 oktober blev en lyckad blandning av astronomi och kultur. Vi fick njuta av nykomponerad astronomimusik, höra om tidsresor på 1800-talet, beskåda världar som ännu ej besökts samt avslutningsvis se delar av den unika Aniarabaletten.

Frida Palmér var första kvinna som doktorerade i ämnet astronomi i Sverige. Det skedde i Lund, och det skedde under vår grundares, Knut Lundmarks, tid som professor. Men Frida Palmér ägnade sig inte bara åt astronomi. Under kriget arbetade hon för FRA och sedan som fysiklektor i Halmstad.

Den 23 sept belystes Frida Palmérs liv av tre experter, Charlotte Helin, Gustav Holmberg och Ulf R Johansson.