Arkiv för kategori ‘Cassiopeia-bloggen’

Nr 96 2018

lördag, 29 december, 2018

Gott Nytt År

Härmed årets sista blogg. Jag brukar få tillstånd av Göran Strand, vår eminente astrofotograf i idrotts/fotbolls-metropolen Östersund, att nyttja hans bilder, och det gör jag här också.

Så Gott Nytt År med Görans fantastiska foto av Orion-området, med Plejaderna, med Hyaderna.och med kometen Wirtanen! Fotot togs för någon vecka sen.

48272945_10156653318220560_5254262548097662976_n[1]

DUBBELKLICKA upp bilden på din skärm! Foto: Göran Strand

Men det finns mer att upptäcka i bilden. Rosettnebulosan mot öster (vänster i bilden), t ex, variabeln W Ori lyser grant röd och Lambda-områdets nebulositet syns förnämligt. Likaså Orionnebulosan och Barnards båge – är det en supernovarest, en fladdrig sfär som expanderar? Det skulle vara intressant att se Orion "från sidan" för att åtminstone kunna greppa de relativa avstånden mellan nebulosor och enskilda stjärnor. (Matig artikel i PopAst om bågen signerad Johan Kärnefelt finns här.)

Orion har allt, dock inte några i små teleskop  synliga galaxer eller galaxhopar. Där måste andra doningar till för att tränga igenom Vintergatans stoft- och gasmoln som syns som "kolsäckar" i Görans pedagogiska bild.

Görans hemsida återfinns här. Han har fb-sajt också.

Ultima Thule får besök

Kuiperbälts-objektet Ultima Thule förväntas få uppleva New Horizons flyby 1 januari. Data här!

Notabelt är att NASA:s eget PR-maskineri hackar till följd av att regeringsapparaten delvis stängts ner genom konflikten mellan presidenten och kongressen.

Tack för alla bidrag

Trots begynnande senilitet och allmänt begynnande slöhet, hann vi med 96 W-bloggar i år. Inte så pjåkigt!

Som alltid är jag evigt tacksam till alla som tipsar bloggen om nyheter och annat inom den astronomiska sfären. Ingen nämnd men heller ingen glömd! Ni är helt enkelt oumbärliga.

Om ett år, om vi lever och har hälsan, 10-årsjubilerar vi.

NASA-Apollo8-Dec24-Earthrise[1]

Ikoniskt foto som firade 50 år 24 december 2018: Jorduppgången sedd från Apollo 8 över månhorisonten. Bildkälla: NASA

Nr 95 2018

onsdag, 26 december, 2018

Vinterparadis på Mars

ESA:s Mars Express har en kamera ombord (High Resolution Stereo Camera, HRSC), som i dagarna gett oss denna fina, sammansatta bild av kratern kallad Korolev (efter Sovjets Sputnik-skapare) – klicka upp bilderna:

Plan_view_of_Korolev_crater_article_mob

Kratern rakt uppifrån. Bildkälla: ESA/Mars Express/DLR/FU Berlin

Perspective_view_of_Korolev_crater_large

Kratern sedd från sidan.

Korolev är 82 km tvärs över och ligger på norra delen av planeten. Kratern är fylld av is. I centrum är detta istäcke 1,8 km djupt året om.

Här är Mars Express banor över kratern, som möjliggjort mosaikerna ovan:.

Korolev_crater_in_context_article_mob

ISS sätter köldrekord

Jag som fryser bara jag tittar på utetermometern när den står på noll, ryser när jag läser om det ultrakalla experimentet CAL ombord på ISS, den internationella rymdstationen. Här utforskar astronauterna temperaturer bara någon tiondel från absoluta nollpunkten, -273 gr C.

På labb här nere på jorden har man uppnått liknande rekordkyla men på ISS råder mikrogravitation, vilket är den stora skillnaden.

IAU firar 100 2019

En matig sajt om våra internationella proffsvänners 100-årsfirande kommande år 2019 finns här.

Mycklet handlar om vår egen specialitet: Outreach!

IAU100_black_CMYK[1]

Tänk att vår egen förenings skapare Knut Lundmark anklagades för sitt populärutlärande.  I dag har kuttingen vänt och outreach ses – bland vissa kloka – som en merit i den akademiska sfären. Applåd!

Gaia avslöjar – galaxrörelser!

Med hjälp av nyaste extremnoggranna Gaia DR2-katalogen har astronomer nu kunnat mäta en rad närbelägna (maxavstånd 420 kpc) dvärggalaxers egenrörelser visavi Vintergatan.

Resultat: Att det garanterat finns en rad hittills oupptäckta dvärgar runt vår hemmagalax.

prensa1480_3450[1]

Klicka upp bilden! Bildkälla: © Gaia Data Processing and Analysis Consortium (DPAC)

Pulsaren med längsta perioden

Till en av årets märkligaste upptäckter hör onekligen pulsaren med den längsta perioden, drygt 23 sekunder.

Bakom upptäckten står en doktorand i radioastronomi.

Storyn här från Jodrell Bank.

Jultomten lär av Elon Musk

Tack till Christian Vestergaard för detta juliga fynd:

49029649_10212638862476097_3671901913697222656_n[1]Jeff Burney är kanadensare och finns bl a här på nätet.

Nr 94 2018

torsdag, 20 december, 2018

God jul och GNÅ från obsis

Härom kvällen var det dags för årets julbord ute på Tycho Brahe-observatoriet. Stort tack till Anders Nilsson och Frank Schaffrin som skötte det lukulliska och det praktiska – och  till Peter Linde, som visade filmer mellan de lättsamma tuggorna och julmusten.

Vi hade ju hoppats på klart kometväder, men så blev det inte. Men Peter fixade ändå fram de senaste bildbevisen från SpaceWheather-sajten.

IMG_20181219_192859121 (1) (2)

Foto: Peter Hemborg

Alltså: God Jul till alla och envar – och Gott Nytt År!

Skådespelet i Borlänge

Gamle kompisen Hans Bengtsson, knuten till SMHI, berättar att de haft  bråda dagar på SMHI sedan i fredags för en vecka sen med att sortera upp hundratals halobilder som strömmat in, och försökt bedöma vad som är intressant och vad som är mindre intressant.

- Magnus Edbäcks bild står sig fortfarande som den mest värdefulla. Men det har också kommit in ett par bilder på
motsatt sida av himlen, vilket vi speciellt har efterlyst. Nu ska dessa bilder från "andra sidan" analyseras, vi
vet redan att de innehåller sällsynta halokomponenter. 

smhi-logo-120

- Snöbollen sattes i rullning direkt när Edbäck publicerade sin bild i en tråd på Astronet:

http://www.astronet.se/phpBB3/viewtopic.php?t=17506

- I den tråden kan man följa hela processen, och de flesta länkar som är av intresse ges också där, i olika inlägg, tipsar Hans.

Tilläggas ska att detta är en större sak än vad vi kanske tror, både massmedialt internationellt och inomvetenskapligt. Det ska bli intressant att ta del av uppföljningen. Och frågan som alltid: Finns det spännande halofenomen på andra planeter som vi dokumenterat? Regnbågar finns bevisligen.

Cherenkov-teleskopet får ESO-hem på södra halvklotet

Det med spänning emotsedda Cherenkov Telescope Array (CTA) har nu fått klartecken att byggas vid ESO:s Paranalobservatorium i Chile.

Dessutom har Chiles regering och ESO undertecknat avtalet, vilket gör att ESO nu kan bygga den nya anläggningen vid ESO:s Paranalobservatorium. Världens mest ambitiösa observatorium för gammastrålning får därmed tillgång inte bara till Chiles fantastiska observationsförhållanden, utan också till ESO:s toppmoderna infrastruktur, expertis och anläggningar.

CTA Telescopes in Southern Hemisphere

Om teleskopets finesser berättade XX på ett ASTB-möte.

Pressmeddelandet med bilder och filmer finns på:
https://www.eso.org/public/sweden/news/eso1841/

Föreningens yngste medlem…

… är född 1 oktober i år och bär namnen Mateo, Áriel och Cecil. Stolta föräldrar: Tomas Diez med sambo.

Vi räknar kallt med bilder på ASTB-junioren Mateo, hr vice ordförande!

 

- Min sambo stod för idén till såväl Mateo som Áriel. Det visade sig att det finns en asteroid som heter 2680 Mateo och upptäckes på 70-talet av en argentinsk astronom. Áriel är som bekant en av Uranus månar, så där tvekade jag inte när förslaget kom upp

 

is

- Så föreningens yngsta medlem döptes typ lite med rymden i åtanke, noterar Tomas.

Tintin brädade Neil Armstrong

Jag visste inte att det fanns en svensk Tintin-förening, men det gör det, och att jag vet det numera beror helt och hållet på Gunnar Bernstrup. Kommande årsboks omslag utgörs av Hergés magnifika illustration från 1969, där
Tintin, Milou, kapten Haddock och professor Kalkyl hälsar en förbluffad Neil Armstrong välkommen till månen!

De svenska Tintin-entusiasterna är glada över att Moulinsart i Bryssel
gav sitt godkännande så att de kunde använda illustrationen:

image (1)

Årsboken kommer bland annat att innehålla en genomgång av Hergés researcharbete med Månen tur och retur och en artikel om hur pass verklighetstrogen Hergés skildring egentligen var – och om den fortfarande håller i dag. Dessutom innehåller boken en lång och djuplodande intervju med Hergé från 1977!

ESO önskar Bon Noël

Det kommer många roliga julkort inför helgen. Så här ser ett bildbevis ut, avsänt från vårt europeiska  sydobservatorium i Chile. Bilden har, vad jag förstår, skapats av en fransman vid namn  Norédine Benazdia som vunnit en ESO-tävling och i pris (för att han prisat La Sillas 50 första år) vunnit närvaro vid den totala solförmörkelsen 2019 från La Silla-observatoriet. Den vinnande videon finns här.

Bon Noël!

Frame from winning video entry