Arkiv för kategori ‘Cassiopeia-bloggen’

Nr 40 2018

onsdag, 13 juni, 2018

Det stormar på Mars

Arne Lindengard rapporterar om en jättestorm som drar fram på Mars:

Stormen täckte 10 juni en yta motsvarande 41 miljoner kvadratkilomneter (= Nordamerika + Ryssland).

För Opportunity är det nu natt dygnet om. Överlever maskinen när den blästras i stormens framfart? Kontakten har brutits och den 15 år gamla rovern har sannolikt gått ner i viloläge.

Opportunitys hemsida finns denna pedagogiska – men obs! tänkta –  bildsvit från i går 12.6 hur solen sakta slocknat:

8348_PIA22521-16[1]

Bildkälla: NASA/JPL-Caltech/TAMU​

NASA:s tidigare sajt om fenomenet, som inte saknar paralleller i den historiska utforskningen av vår grannplanet, återfinns här. 

Det har funnits tillfällen då Mars yta varit omöjlig att uppfatta från de stora teleskopen på jorden på grund av sandstormarnas framfart. De har lagt en slöja över planeten.

KLICKA upp bilden neda så ser du positionen för Opportunity:

21902_PIA22329_labeled-1600[1]

Denna så kallade "global map" visar hur den tilltagande stormen tedde sig 6 juni. Kartan baseras på kameran Mars Color Imager (MARCI) på NASA-sonden Mars Reconnaissance Orbiter spacecraft. Den blå pricken markerar positionen för Opportunity. Bildkälla: NASA/JPL-Caltech/MSSS

En presskonferens har utlysts kvällstid svensk tid 13 juni. Så vi återkommer med ett PS.

PS.

CNN har nyligen (= kvällstid 13.6) haft denna rapport.

Det påpekas att en fjärdedel av Mars yta är attackerad av sandstormarna.

Vecket avslöjar exoplaneten

Ny ESO-forskning, med hjälp av ALMA-maskineriet, visar på förekomsten av nybildade planeter i de protoplanetära skivorna -  de gas- och dammfyllda planetfabrikerna som omger unga stjärnor som HD 163296, en ung stjärna ungefär 330 ljusår från jorden i stjärnbilden Skytten/ Sagittarius.

Denna stjärna är cirka två gånger så massiv som solen men är bara fyra miljoner år gammal, drygt en tusendel av solens ålder.

Småskaliga rörelser i gasen  har avslöjat några av de yngsta planeterna i vår galax, tack vare högupplösta bilder från ALMA.

ALMA Discovers Trio of Infant Planets

ALMA har upptäckt övertygande bevis för att tre unga planeter går i bana runt den unga stjärnan HD 163296. Med hjälp av en ny metod har astronomer kunnat identifiera tre skilda störningar i den unga stjärnans gasfyllda skiva. Detta är det starkaste belägget hittills att där kretsar nybildade planeter, som också betraktas som de första planeterna som upptäckts med ALMA.

I bilden visas mätningarna från ALMA vid en enskild våglängd. Ett tydligt "veck" i materialet avslöjar otvetydigt att här finns en av planeterna. Bildkälla: ESO, ALMA (ESO/NAOJ/NRAO); Pinte et al.

Istället för att fokusera på stoftet inuti skivan, som tydluigt avbildats i tidigareb observationert med ALMA, har astronomer istället studerat utbredningen av kolmonoxidgas i skivan. CO-molekyler avger mycket distinkt ljus i millimetervåglängder som ALMA kan observera i detalj. Subtila förändringar i våglängden från detta ljus beror på dopplereffekten som avslöjar rörelser av gas i skivan.

CO-emissionens växlande våglängder indikerar att gasen interagerar med ett massivt objekt.

Hela ESO-rapporten här.

Nr 39 2018

söndag, 10 juni, 2018

Mien-utflykten lockade skåningar och halläningar

Årets obligatoriska – gemensamma – vårutflykt för ASTB och vännerna norr om åsen (HAS = Hallands Astronomiska Sällskap) hade 9.6 målet Mien, den småländska sjön som i själva verket är en vattenfylld krater 120 miljoner år gammal. Då, på skräcködlornas tid, dansade en stor himlakropp ner här på jorden och en smäll, som motsvarade 300 000 Hiroshima-atombomber orsakade ett runt ärr på jordskorpan.

Om Mien-smällen pratade lundageologen Carl Alwmark, som möttes oss "on location" denna fantastiska sommardag. Mien låg förförande stilla och det var svårt att ens i fantasien föreställa sig infernot här på dinosaurernas tid.

IMG_1171

Mien 120 miljoner år efter smällen. Foto: Peter Linde

Carl drabbades av menighetens nyfikenhet och fick svara på ett oändligt antal frågor…

IMG_1170

Carl Alwmark berättade allt vad vi ville veta. Foto: Peter Linde

… innan han tog oss till ett grustag i närheten, som är fyllt av stenrester från nedslaget. Carl hade med sig ett par hackor och alla som ville fick med sig fina bevis på avlånga, väldefinierade smältor i stenarna. Ett resultatet av den omvälvande impakten.

IMG_1177

Äkta vara? Tveksamt. Så här ska…

IMG_1179

​… det se ut. Foto: Peter Linde

Utflykten inleddes i Karlshamn där vi vandrade runt på Kreativum, stans eget fina science center…IMG_1161

W-bloggens utsände försöker få fart på kugghjulen som fanns med i vinjetten till gamla tv-långköraren Tekniskt Magasin med Erik Bergsten som programledare. Foto: Peter Linde

… och här blev det också lunch och taktiskt amatörastronomiskt snack skåningar och hallänningar emellan. Även Frida Palmér kom upp. Återkommer här, en del nyheter är på ingång. 

IMG_1162

Dags för lunch. Trea fr v Eva Dagnegård i ny loppishatt. Foto: Peter Linde

Merparten av ASTB-gänget tog sig till Karlshamn och Mien med minibussar, HAS:arna kom i privatbilar till Karlshamn där vi möttes nästan på exakt utsatt tid. Innan Kreativunm besöktes ett loppis, där Eva Dagnegård fyndade en tjusig sommarhatt.

Med från HAS-gänget var också Niels Bohr-kännaren, kvantfysikern Jens Larsen, som kände sig utpekad:

IMG_1167

Fr v Peter Linde, Jens Larsen, Arne Sikö och Tintin Mattsson. Foto: Ulf R Johansson

PS.

Det finns mängder av artiklar och info om Mien-smällen på nätet. Från Lundageologernas sida finns detta examensarbete 2016 av Markus Rosvall, som haft makarna Sanna och Carl Alwmark som handledare.

Rapporten har titeln Spår av himlakroppskollisioner – bergarter i nedslagskratrar med fokus på Mien, Småland  .

Metanfynden på Mars

Den som vill läsa NASA:s ursprungliga pressmess om metanfynden på Mars och vad det KAN betyda, rekommenderas NASA-sajten:

https://www.nasa.gov/press-release/nasa-finds-ancient-organic-material-mysterious-methane-on-mars​

Pressrelisen innehåller något fler "ifs" än vad den massmediala hajpen antyder.

Tack till Lars Olefeldt och Jon Saalbach som tipsat.

 

Nr 38 2018

fredag, 8 juni, 2018

Hundra år sen idag att Nova Corlin upptäcktes

Från sin balkong hemma hos mamman på Södra Vägen i Göteborg var studenten Axel Corlin en av de första att upptäckta Nova Aquilae 8 juni 1918 – han var säkert inte den allra förste men han var en av de första att stå för bedriften. Han kutade över till Navigationsskolan och fick fart i skolans rostiga teleskop, ringde till Lundmark i Uppsala och fick igång den astronomiska communityn.

273552448_40f14da8-738b-4c3a-a622-5e5192bd38a3 (1)

Kupolen på Navigationssk​olan syns t h.

På W-bloggen gav vi vår vicebloggare Christian Vestergaard i uppdrag i dag att fira 100-årsminnet på det klassiska ölsjappet 7:an i Göteborg.

061

Christian V firar 100-årsminnet med en kall öl.

Om upptäckten kan läsas i Knut Lundmarks bok Astronomiska upptäckter II (utkom 1951 på Harriers förlag).

Som sagt, det var många som upptäckte novan, som ju var väldigt ljusstark, men få kämpade med Corlins vidriga yttre förutsättningar: Den ljusa svenska sommarkvällen. Den som rullar tillbaka och kollar på Stellarium 8 juni 1918, ser vad vi menar.

Leon Campbell kom att stå för en av de första större rapporterna om novaupptäckten och noterade att Göteborg låg i – Tyskland.

Axel Corlin kom så småningom som yrkesastronom till Lund, blev en av den kosmiska strålningens första utforskare, och blev verksam som lektor i fysik. En vanlig karriärväg den gången.

bild5-2-small - kopia

Axel Corlin bland astrogubbarna i Lund – C V L Charlier i mitten.