Nr 2 2010

Populär astronom

Vilken är den mest karikerade astronomen i dag? Min gissning är Patrick Moore, Sir Patrick Moore, som tidigt blev ett ”hushållsnamn” genom sitt tv-program The Sky at Night för BBC. Programmet halvsekelsjubilerade härom året. Han har skrivit ett stort antal böcker, till och med en med denna bloggs toastmaster som medförfattare, en bok om vilken snälla recensenter i alla fall sa att åtminstone stämde sidhänvisningarna.
På nätet finns en del snällaka karikatyrer  av denne Mr Moore – kolla t ex  dubletten nedan lera, som vi hittade på sajten McTodd Animates. Har den gode tv-astronomen månne ätit för mycket pudding?

På en del nätkarikatyrer har förresten Sir Patricks monokel placerats på fel öga.

Roligaste Patrick Moore-varianten? Den bör finnas på youtube nånstans och gjordes av tv-komikern Ronnie Barker, som drev hejdlöst med BBC-profilen i en sketch. Tyvärr har jag aldrig hittat den. Gör du det, så larma!

Patrick Moore i två versioner

Var aldrig i den akademiska bondbyn

Var Einstein i Lund?

En fråga som vi länge funderat på:
Var Albert Einstein någonsin i Lund, ”Sveriges Göttingen”?
Jag frågade i höstas pensionerade professorn i atomspektroskopi Indrek Martinson, som tyvärr gick ur tiden i november i fjor. Detta var Indreks svar på frågan:
- Nej, Einstein vara bara i Göteborg. Han hade inbjudits av fysikern och kemisten Svante Arrhenius, som satt i Nobelkommittén, att föreläsa under det 17:e Skandinaviska Naturforskarmötet, som sammanföll med Göteborgs jubileumsutställning 1923.
- Han skulle ha hållit föreläsningen den 9  juli i kongresshallen på Liseberg men dök inte upp. Först två dagar senare, den 11:e hölls föreläsningen för en fullsatt publik.
-  Eftersom Einstein inte kunde ta emot Nobelpriset i fysik för 1921 som delades ut först 1922 sågs denna föreläsning som hans Nobelföreläsning. Men i stället för att hålla en föreläsning om den fotoelektriska effekten föreläste han om relativitetsteorin, förmodligen på allmän begäran.
Einstein invaldes 1928 som utländsk ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien.

Kommers med rymdskrot

Den icke-auktoriserade kommersen med stjärnor, månkratrar och annat – förvånar den? Nej, inte ett dugg. Den som letar på nätet kan bli lurad på precis ALLT och för precis hur MYCKET SOM HELST. Mera seriöst är  trots allt att man kan köpa astronautautografer för några tusen kr eller att det numera går att skaffa 0,02 gram av månmeteoriten NWA4483 för 30-45 dollar – meteroiten hittades i Sahara.

För många år sen köpte jag själv en liten bit av den stora järnnickelmeteorit som skapade Meteor Crater i Arizona för cirka 50 000 år sen. Fråga mig inte var jag lagt järnbiten!

I dag är det rena tingeltanglet i Arizona med meteor-hattnålar, metor-skedar, meteor-kortlekar, meteor-linjaler, meteor-pussel etc etc – och ”autentiskt meteorgrus” för 9.75 dollar/pkt. Jag tycker att Tycho Brahe-minnena på Ven (so far) håller en sober ton i utbudet av turistsaker. En snygg t-shirt är aldrig fel – men en Tycho Brahe-sked, kan det vara något?

Lundmark vs Needham

Simon Winchesters bok om Kinaforskaren Joseph Needham kom i höstas på svenska, i översättning av Sofia Boda (”Mannen som älskade Kina”, förlag Ordfront).
Detta är en biografi, mycket läsvärd sådan, och det notabla är ju att Needham var i kontakt 1954 med vårt sällskaps grundare, professor Knut Lundmark. Needham skrev ett gigantiskt verk om Kinas kultur-, teknik-  och vetenskapshistoria och kom, naturligtvis, in på de gamla kinesiska observationerna av ”gäststjärnor”, alltså novor och supernovor. Inte minst supernovan 1054 e Kr  Krabbnebulan spökade i de gamla akterna. Lundmark hade skrivit flera papper om dessa stjärnor, och Needham undrade i ett brev om den kinesiska observationen

Brevet från 1954
från  5 f Kr kunde ha varit det som  myten beskrev som Betlehemsstjärnan, ett ämne Lundmark skrivit om.
Tyvärr finns inte korrespondensen bevarad i Lundmarks brevsamling i Lund, på UB, men på Needham-institutet i Cambridge finns i varje fall Needhams brev till Lundmark. Från Cambridge har bibliotekarien John P C Moffett varit bussig att sända över en kopia av brevet, i vilket Lundmarks tes om en nova ifrågasätts – Needham menar att det handlar om en komet och inget annat. Kan det vara pga denna kritiska grundton som Lundmark själv inte bevarat brevet? Mig veterligen behärskade dessutom inte Lundmark gammelkinesiska utan litade på översättningar från 1800-talet.

Needham har dock med vår käre Knut Emil i tredje delen av sitt gigantiska verk, den del som fokuseras till just den gamla kinesiska astronomin.

Needham trodde förresten att hans ofantliga material skulle räcka till sju delar.

Verket fortsätter komma ut postumt och är nu uppe i 24 mäktiga volymer!!! Och fler kommer.

Sista utrop!

Konstmuseet Arkens stora utställning med Bornholm-konstnären Oluf Höst är på upphällningen. Sista dag 31 januari.

Arken ligger i Ishöj utanför Köpenhamn, nära ”Broen”.

Oluf Höst levde åren 1884-1966 och målade flera färgrika oljor med stjärnhimlen som motiv. Han hade, som vi brukar säga, ”kroppen i Gudhjem och knoppen i Orion.”

Ny nova

En möjlig nova har upptäckts i Sagittarius, i en ovanligt stjärnrik trakt. Exakta koordinaterna enligt AAVSO:
RA: 18:07:26.95 , Dec: -29:00:43.6 (J2000)
Novan upptäcktes 20 januari av amatören J Seach i Australien och hade då en skenbar magnitud på 8,5.
Observatörer i Österrike och i Japan har konfirmerat iakttagelsen.

Tyvärr går inte novan att se från våra latituder, men den är ett ”lärorikt exempel” på vad som kan göras med ganska små medel. J Seach uppges ha använt sig av en, såvitt jag förstår, högst normal digital kamera (50 mm f/1.4).

Ett svar till “Nr 2 2010“

  1. Ulf !

    För att hitta Ronnie Barker-sketchen så gå in på följande länk:

    http://www.bbc.co.uk/science/space/skyatnight/anniversarymedia.shtml

    Klicka sedan bara på länken ”Comedy Clip” nere till vänster.

    Vh Christian V.