Antikythera-mekanismen synades i Lund
Vår gamle ASTB-aktivist Kjell Werner plus 30 andra, däribland våra ASTB-medlemmar Dainis Dravins och Klas Hyltén-Cavallius, bevistade ett trevligt föredrag 8 april i Lund om Antikythera-mekanismen.
Ingvar Pehrson hade sammanställt bilder ur en katalog från utställningen i Aten 2012-2013, vilken han besökt. Föredraget, som tog ca tre kvart, tog upp bakgrunden till fyndet, fyndplatsen, andra föremål som hittats, och naturligtvis den spännande mekanismen.
Kjell W berättar:
– Fyndet gjordes av fridykande svampdykare år 1900 mellan den lilla ön Antikytheira (s om Kytherira, som ligger s om Peloponnesos)
och Kreta. Båten med last sjönk ca 70 f Kr. J Y Costeau plockade upp mycket annat 1976. Tack vare att det mesta legat nere i sanden var fynden ganska oskadade.
– Länge hade man ingen aning om vad den handbollsstora klumpen var för något, men professorn vid Yale, Derek de Solla Price, anade
åldern (ca 130 f Kr) och viss användning. Det var dock först med Michael Wrights skiktröntgen kring 2008, som den komplicerade mekanismen kunde börja analyseras.
– Grekerna vägrade att flytta mekanismen, så hela den stora datortomografen fick flyttas till museet i Aten.
Man fann att den med sina två 'displayer' kunde visa:
✔ de fem kända planeternas lägen
✔ solens gång genom zodiaken
✔ månens gång med olika faser
✔ olympiadens fyraårscykel
✔ Saroscykelns 223 månader för solförmörkelser
✔ Metoncykelns 235 månader för månfasernas periodicitet
– Sådan finmekanik började annars inte dyka upp förrän på 1300-talet!
– Föredragshållaren gjorde en kort utvikning för att förklara innebörden av Saros- och Metoncyklerna, men lämnade i övrigt instrumentets
mekanik därhän.
För en detaljerad filmgenomgång hänvisade Ingvar till:
https://archive.org/details/2000YearOldComputer
– Det finns nu en mängd fungerande rekonstruktioner av mekanismen, avrundar Kjell sin exklusiva rapport för W-bloggen.
Hur smart är Fuglesang?
Vår ex-astronaut, KTH-professorn Christer Fuglesang, som numera även har en adress på Limhamn (Travellers Club, där han syns och hörs titt som tätt). gästar TV-programmet Smartare än en 5:e-klassare? lördag 12 april kl 20.00 (SVT 1). Tipsar astropedagogen Peter Hemborg.
Programmet finns sedan att tanka ner även på SVT Play.
PS.
Noteras bör också att Christer Fuglesang förekommer i nyhetsflödet som en passionerad vän av förslaget att ISS, den internationella rymdstationen, ska premieras med Nobels fredspris. 15 nationer samverkar bakom ISS, inte minst Ryssland och USA.
ISS är precis som EU – fredsprojekt.
Juvelerarens dröm: En kosmisk diamantring
Dagens ESO-news handlar om den planetariska nebulosan PN A66 33 (George Abells PN-katalognr), som ESO:s Very Large Telescope i Chile fångat på en fängslande bild:
Den vackra blå bubblan bildades när en åldrad stjärna ömsade sina yttersta lager, och ligger av en tillfällighet i samma siktlinje som en stjärna i förgrunden. Den nästan cirkulära formen gör att den påminner om en förlovningsring prydd med en gnistrande diamant – en riktig kosmisk pärla.
* Denna planetariska nebulosa ligger ungefär 2500 ljusår från jorden. Det är mycket ovanligt att sådana objekt är alldeles runda. Oftast rubbas symmetrin och den planetariska nebulosan får istället en oregelbunden form.
* Den anmärkningsvärt ljusstarka stjärnan som visar sig längs nebulosans kant skapar den vackra illusionen av en gnistrande diamantring i den här VLT-bilden. Det är en ren tillfällighet att den ligger där. Stjärnan, som heter HD 83535, är nämligen belägen framför nebulosan, ungefär halvvägs mellan jorden och Abell 33, på precis rätt ställe för att få till den sköna bilden.
* Det som finns kvar av Abell 33:s ursprungsstjärna är på väg att bli en vit dvärg.
Hela pressrelisen finns att ta del av här.
Vad är ett mirakel?
När vi grillade tillträdande ärkebiskopen i Svenska kyrkan, Antje Jackelén, i Höör (enligt hennes man "ett intressant förhör"), diskuterades också fenomenet mirakel. Trodde hon på det övernaturliga? Oundvikligt uppkom frågan om inte också en vakuumfluktuation, som uppstår ur intet och som skapar ett gigantiskt universum,kunde klassas som just ett – mirakel?
Mats Larsson tipsar oss om en enligt honom lika rolig som intressant UR-föreläsning av Lawrence M Krauss på temat "Ett universum ur ingenting", som finns att spana in på här. Mycket nöje i miraklernas värld!
Föreläsningen på över en timma kan lämpligen kombineras med Krauss bok i ämnet:
Frida Palmérs grav
Vår ASTB-medlem Frida Palmér, Sveriges första kvinnliga fil dr i ämnet astronomi (Lund, 1939), ligger sen 1966 begraven på Blentarps kyrkogård. Nu kommer propåer om att graven håller på att gå itu och utgör en fara för omgivningen, men ASTB:s egna lokalombud på orten – journalistseniorerna Gunilla Lindberg och Bo Bergman – har varit på plats och förstår inte vad rapporterna bygger på. Graven verkar helt säkrad.
Vi får se vad som händer framöver. Om något år går gravrätten ut.
Nova Cyg 2014 rättar in sig i ledet
Allt pekar på, att Nova Cyg 2014 är en klassisk "slow" P Cygni-påminnande nova med karakteristiska inslag av Fe II i spektrumet. Polska och bulgariska astronomer ha senaste tid haft ögat på smällen.
Ljus prick på Mars
Vad är det för en ljus prick som syns vid den mörka horisonten något till vänster sedd från en av NASA:s Curiosity-kameror? KLICKA UPP BILDEN så ser du den.
Förklaringen? Det kan vara solen som speglar sig via en klippa men det kan också handlar om kosmisk strålning som träffat kameran i rät vinkel. Rapport här.
Bilden sändes över 4 april i år.
Det var roligare förr…
Förr kunde tidningar påstod vad som helst, t ex när det gällde Mars. Stackars W W Campbell, chef på Lick-obsevatoriet, drabbades av denna skröna om den röda planeten 1912 och dess tänkande grönsak med jätteögat. Han var tvungen att skriva en dementi till tidningarna.
Redan på 1800-talet utsattes John Herschel för ett liknande påhopp när han påstods ha sett varelser och liv på månen. Herschel svarade aldrig på artiklarna.
Sant är däremot, att Mars, som syns bättre och bättre på kvällarna, precis passerat årets opposition.