Kurande stjärnor
En ny bild från ESO’s La Silla-observatorium i Chile, som offentliggjordes i dag (= 23.7), visar hur unga stjärnor kurar ihop sig mot en bakgrund av moln med glödande gas och ränder av stoft:
✔ Stjärnhopen, känd som NGC 3293, var för tio miljoner år sedan bara ett moln av gas och stoft, men allt eftersom stjärnor började bildas så formades den ljusa grupp av stjärnor som vi ser här. Stjärnhopar som denna är himmelska laboratorier som gör det möjligt för astronomer att lära sig mer om hur stjärnor utvecklas.
✔ Den här vackra stjärnhopen återfinns i stjärnbilden Kölen (på latin Carina), 8000 ljusår från jorden. Hopen upptäcktes för första gången år 1751 av den franske astronomen Nicolas-Louis de Lacaille under hans vistelse i Sydafrika och han fann hopen med hjälp av ett litet teleskop med en öppning på bara 12 millimeter. Det är en av de ljusaste stjärnhoparna i södra himlavalvet och kan enkelt ses med blotta ögon under en mörk klar natt.
✔ Stjärnhopar som NGC 3293 innehåller stjärnor som alla bildades samtidigt, på samma avstånd till jorden och från samma moln av gas och stoft, vilket ger dem samma kemiska uppsättning. Därför är stjärnhopar som dessa utmärkta objekt för att testa teorier om stjärnors utveckling.
✔ De flesta av stjärnorna som man kan se är väldigt unga; stjärnhopen själv är mindre än 10 miljoner år gammal. I astronomiska mått är de bara unga spädbarn om man jämför med solen, som är 4,6 miljarder år gammal och fortfarande bara medelålders. Ett överflöd av dessa ljusstarka, blåa och unga stjärnor är vanliga i öppna stjärnhopar som NGC 3293 och, till exempel, i den mer välkända Kappa Crucis-hopen, annars mer känd som Juvellådan eller NGC 4755.
✔ Dessa öppna stjärnhopar bildades ur varsitt gigantiskt moln av molekylär gas och deras stjärnor binds tillsammans av deras gemensamma gravitationskraften. Men de här krafterna är inte tillräckligt starka för att hopen ska överleva i längden. Allt eftersom stjärnhopens egna reserver av gas och stoft förskingras utsätts stjärnorna för närkontakt med andra stjärnhopar och med moln av gas. I motsats till deras större kusiner, klothoparna, som kan överleva i flera miljarder år och håller kvar långt fler stjärnor, lever öppna stjärnhopar bara i några hundra miljoner år.
✔ Ta den ljusstarka, orangea stjärnan i nedre högra hörnet av stjärnhopen som ett exempel. Denna stora stjärna, en röd jätte, bildades som en av de största och ljusstarkaste av sin kull, men ljusstarka stjärnor brinner ut snabbt. Allt eftersom stjärnan förbrukar sitt bränsle i kärnan så förändras dess interna dynamik. Den börjar svälla och svalna, och omvandlas till den röda jätte som vi nu observerar. Röda jättar närmar sig slutet av sin livscykel – medan småsyskonen till denna röda jätte ännu inte har nått fram till den så kallade huvudserien – den långa stabila fasen av en stjärnas liv som solen just nu befinner sig i. Vi ser dessa stjärnor i sina bästa år som varma, ljusstarka och vita mot den röda och dammiga bakgrunden.
✔ Bilden togs av kameran Wide Field Imager (WFI) på MPG/ESO:s 2,2-metersteleskop vid ESO’s La Silla-observatorium i norra Chile.
Rosettas rendezvous äger rum 6 augusti
6 augusti sker ESA/Rosetta-missionens beramade rendezvous med sin komet, och ESA håller denna dag en stor presskonferens i tyska Darmstadt där alla facts kommer att föreligga. Vad betyder t ex kometens dubbelnatur för en lyckad kometlandning i november?
Första delen av projektet är att parkera Rosetta i en bana runt dubbelkometen som fortsätter snurra in runt solen, vilket kan vara nog så komplicerat.
Rosetta skickades upp från Franska Guyana 2004 och försattes i sömn härom året. I vintras väcktes sonden åter upp och den har senaste tiden levererat sensationella kometbilder ju närmare sonden kommer sitt mål (just nu runt 5 000 km).
Tycho Brahe-tavlans gåta löst
Nu vet vi exakt bakgrunden till 1800-talstavlan föreställande Tycho Brahe och hans välkomnande av den skotske kungen Jakob VI på Ven (W-bloggen nr 71 2014):
Tavlan, ett praktexempel på danskt historiemåleri, är skapad av Carl Bloch och hänger i Köpenhamns Universitets så kallade solentitetssal ("festsal").
Skotten, som senare blev hela Storbritanniens kung, befann sig i Danmark i samband med sitt giftermål med Chritian IV:s syster Anna. 20 mars 1590 tog han sig till Ven för ett historiskt möte med Tycho.
Tavlan tillkom 1878. Historiken bakom, den är inte helt enkel, skildras i Cassiopeia, ASTB:s årsbok, av Harald Mortensen 1946.
Utsmyckningarna av festsalen, som även täcker naturforskarmötet i Köpenhamn 1847, med fokus på H C Örsted, skildras bl a på universitetets hemsida.
Fortfarande återstår att reda ut vad som hände med den gamla träbyst av Tycho, som ställdes fram i samband med Oscar II:s besök på Ven 1901. Den hade länge stått i S:t Ibbs kyrka och en insamling igångsattes för att göra en bronsbyst baserad på skissen i trä. Vad hände?
M 31 i nytt ljus
Vår granngalax i Andromeda, förhållandet mellan dess stjärnor och gas- och stoftmoln har detaljstuderats på nytt med hjälp av sonder och dataarkiv som Herschel, GALEX, SDSS, WISE och Spitzer.
Finns det en neutronstjärna i solens centrum?
Rubriken är inte helt fel ställd om vi backar historien till 1930-talet slut, då ryssarna Georg Gamow och Lev Landau – inspirerade av Fritz Zwickys "uppfinning" av neutronstjärnan – undrade om inte en sådan himlakropp inuti solen skulle kunna förklara den (för oss) livgivande solenergin. Idén övergavs ganska raskt i takt med att teorierna om de termonukleära processerna i stjärnornas inre såg dagens ljus och fick fäste i verkligheten.
Men spännande ändå!
Att det verkligen finns neutronstjärnor, som parkerat sig i jättestjärnors mittar, anses numera inte vara osannolikt. Objekten kallas TZO aka Thorne-Lytkov-Objects efter astrofysikerna Kip Thorne och Anna Zytkov.
Storyn återberättas bl a här av den store Caltechprofilen Thorne
Halon hos Centaurus A
HST/Hubble Space Telescope-maskineriet fortsätter leverera. Nu har teleskopet identifierat stora delar av den halo, som omger Cen A. Bilder nedan – och storyn här:
BLÅS UPP bilderna!
Det vi ser är faktiskt enskilda stjärnor i Cen A-halon, som sträcker sig – från oss – långt ut på stjärnhimlen, 4 grader eller 8 fullmånar.
Bilderna ovan bygger på kompositer av Digitized Sky Survey 2 (DSS2), the MPG/ESO 2.2-metre telescope och HST:;s Advanced Camera for Surveys (ACS).
Acknowledgement: Davide de Martin
Kaloririk Jupiterkaka
En svalkande koncentriskt bakad Jupiterkaka ser ut så här på nätet:
Christan Vestergaard har hittat en hel Youtube-snutt där vi kan följa Jupiteraxets väg till kaka på drygt sju minuter.