Hoppa till innehåll

Nr 78 2014

  • av

Veckans ESO-nytt:

Dubbelstjärna – ett hem för planetskapande?

Astronomer har med hjälp av ALMA hittat ett överraskande par gasskivor där nya planeter bildas. De båda gasskivorna, som kretsar kring de två unga stjärnorna som utgör dubbelstjärnan HK Tauri, snurrar på helt olika sätt trots att de hör ihop. De nya ALMA-observationerna ger forskare den bästa bilden hittills av protoplanetära skivor i ett dubbelstjärnesystem. Det nya resultatet bidrar även till att förklara varför så många exoplaneter – till skillnad från planeterna i vårt solsystem – har konstiga, avlånga eller lutande banor. Resultaten publiceras i tidskriften Nature den 31 juli 2014.

☆ De två stjärnorna i systemet HK Tauri, som ligger ca 450 ljusår från jorden i stjärnbilden Oxen/Taurus , är mindre än fem miljoner år gamla och separerade med cirka 58 miljarder kilometer – vilket är 13 gånger avståndet mellan Neptunus och solen.

☆ Den ljussvagare stjärnan i paret, HK Tauri B, är omgiven av en protoplanetär skiva som blockerar stjärnljuset eftersom vi observerar den längs med skivan. Eftersom stjärnans sken dämpas av skivan kan astronomer enkelt få en bra bild av skivan genom att observera den i synligt eller kortvågigt infrarött ljus.

☆ Följeslagaren HK Tauri A har också en skiva, men i detta fall blockerar den inte stjärnljuset. Som ett resultat av detta kan skivan inte ses i synligt ljus eftersom dess svaga sken överglänsas helt av stjärnan. Men sett i ljus med våglnägd kring en millimeter, som ALMA lätt kan upptäcka, lyser den klart.

☆ Med hjälp av ALMA kunde forskargruppen inte bara kan se skivan runt HK Tauri A, utan också mäta dess rotation för första gången. Detta gjorde det möjligt för astronomerna att räkna ut att de två skivornas rotationsplan skiljer sig från varandra med minst 60 grader. Istället för att rotera i samma plan som de två stjärnorna måste åtminstone en av skivorna rotera i en helt annan vinkel.

☆ Tack vare ALMA:s förmåga att se stoft och gas som annars är osynligt i protoplanetära skivor får vi ett helt nytt sätt att se på detta unga dubbelstjärnesystem.Framöver vill forskarna ta reda på om sådana system är vanliga eller inte. För dem är detta är ett anmärkningsvärt enskilt fall, men för att avgöra om den här typen av upplägg är vanligt för dubbelstjärnor i hela vår hemgalax Vintergatan, behövs nya kartläggningar.

☆ Forskningsresultaten presenteras i en artikel med titeln "Misaligned Protoplanetary Disks in a Young Binary Star System ", Eric Jensen och Rachel Akeson, som publiceras Juli 31, 2014 i tidskriften Nature.

☆Teamet består av Eric L N Jensen (Dept. of Physics & Astronomy, Swarthmore College, USA) och Rachel Akeson (NASA Exoplanet Science Institute, IPAC / Caltech, Pasadena, USA).

Vad såg Holmberg?

Apropå ovanstående:

Erik Holmberg (t v), den lundalärde astronomen, galaxpionjären och så småningom Uppsalaprofessor (en tid skattmästare i ASTB), fingranskade på 30-talet en serie äldre parallaxmätningsfoton av dubbelstjärnor som Cyg 61 m fl och tyckte sig över tid kunna se små minimala förändringar i banorna (i rektascension) , som bara kunde tolkas på ett sätt: Som påverkan av mörka planeter.

Dessa mätningar dementerades på 50-talet ganska eftertryckligt av Peter van de Kamp.

Om sina resultat skrev Holmberg mycket försiktigt (och framåtsyftande) i en artikel i vår flotta årsbok Cassiopeia 1940. Finns till läsning på TBO-biblioteket!

Kavli-vinnarna 2014

Innan jag helt glömmer bort det så har årets Kavli-priser inom disciplinen astrofysik tilldelats inflationsteoretikerna  Alan H. Guth, Massachusetts Institute of Technology, USA, Andrei D. Linde, Stanford University, USA, och Alexei A. Starobinsky, den senare vid Landau Institute for Theoretical Physics vid vetenskapsakademien i Moskva.

Motiveringen i korthet: “For pioneering the theory of cosmic inflation.”

De tre delar på 1 miljoner dollar.

Man skulle varit  astrofysiker.

Första fotot av en total solförmörkelse?

Är det verkligen ryssen Berkowski som har det oslagbara "först"-fotografiet av en total solförmörkelse? För 163 år sen, alltså 1851, tog han denna bild under himlaskådespelet från Königsbergs/Kaliningrads horisont, som sågs väldigt bra även i Sverige (från Lilla Edet ner över Blekinge).

 Berkowskis daguerrotyp tillkom under en 83-sekunders lång exponering.

På nätet finns även denna Berkowski-bild från samma tillfälle:

Christian Vestergaard hittade bilden på World Science Festival-sajten härom dan.

Bart Simpson lär sig stjärnhimlen

Alla älskare av klassiska amerikanska slapstickfilmer gillar denna hyllning av The Three Stooges:

“You don’t need a telescope to enjoy astronomy, Bart.  There are all the constellations you’ve heard so much about; there’s Orion, the Swan, the Chariot Race.” – Principal Skinner
“Why don’t they look anything like their names?” – Bart Simpson
“Well, you do have to use your imagination.  Look, there’s the Three Wise Men.” – Principal Skinner

PS om Rosetta (inlagt 31 juli)

Ett litet "PS" apropå Rosetta-sondens manövrar för att 6 augusti lägga sig en bana runt dubbelkometen 67P/Churyumov-Gerasimenko och dess kärnparti. I går (=30.7) förmedlades bilden över på ett avstånd på drygt 1600 km från det märkliga komethuvudet:

Jag tycker att kometkärnan mer och mer ser ut som en – pusselbit!

Vill du själv följa Rosetta-äventyret så finns det hänvisningar  till ESA:s twitter och Rosetta-blogg i de senaste W-bidragen.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.