Hoppa till innehåll

Nr 85 2014

  • av

Ösregnet stoppade inte oss

Vårt bidrag till årets Malmöfestival består bl a av närvaro på G A Torg på föreningarnas dag, vilken inföll i dag (söndag 17.8)  i hällande regn. På plats när jag sur (men inte till sinnet) smet förbi var den oslagbara trion Jon Saalbach, Peter Larsson och Kalle Palm, som höll ut på gränsen till lunginflammation innan de revade seglen. Då var de i stort helt ensamma på torget!

Fantastiskt, killar!

☂   ☂   ☂

Jons bildbevis från dagens begivenhet, där solskivan skulle visats, syns här (Kalle under paraplyn prånglade ut våra prospekt) och Peter höll koll på väl skyddat solteleskop och vårt bord.

WP_20140817_13_19_23_Pro.2

Detta var andra året i rad vi regnade bort. Vädret var bättre förr när vi höll hus i Folkets park.

Christer Dahnmarks boksamling

Vår nya boksamling på Tycho Brahe-obsis har delvis donerats till oss, delvis har vi förvärvat den ur lundabon Christer Dahnmarks dödsbo. Dahnmark ägnas i dag i Sydsvenskan en lika fin som varm runa av systern Eva och hennes make  Christer Nilsson.

Även hans dödsannons finns inne i dag. Begravningen har varit.

644x429(ByMaxScale_TopLeft_Transparent_True_True_Undefined)

När vi fått riktigt stuk på boksamlingen, ska också Dahnmark hedras med en infotavla i TBO:s stora sal.

När jag läser på om denne solitär i det akademiska Lund slår det mig hur korrekt uttrycket "privatlärd" sammanfaller med denna annorlunda lundabos liv och leverne.

Lambda Orionis-ringen igen

Jag har blivit mer och mer fascinerad av den (sannolikt) supernovaskapade gas/stoftringen runt Lambda Orionis, och vill man veta något är det bara att maila Robert Cumming på Onsala som tipsar om denna rapport från år 2000: http://adsabs.harvard.edu/abs/2000A%26A…357.1001L

– De ser delar med olika hastigheter på olika ställen men de verkar inte helt övertygade om att det verkligen rör sig om ett enkelt expanderande ring. 

Säkert är i alla fall at CO förekommer i myckenhet här.

Går det att upptäcka asteroider runt vita dvärgar?

Rubriken är en astroteknisk knäckfråga men en extremt spännande sådan:

✦ I en ny uppsats diskuteras möjligheterna att komma åt dessa diminutiva himlakroppar runt gamla vita dvärgar, som ju är väldigt ljussvaga  i motsats till huvudseriens stjänor.

✥ I detta ligger den första förutsättningen för att upptäcka asteroider, ja till och med asteroider betydligt  mindre än vår egen måne. Dessa saknar förstås atmosfärer och de har dessutom bunden rotation om de ligger nära den så kallade Roche-gränsen som i dessa extrema miljöer skiljer "levande" och "döda" himlakroppar, hela och ituslitna.

✡ Tecken på metallrika insamlingsskivor runt vita dvärgar har redan noterats, ackretioner som tros vara resultat av asteroider som slitits itu när de slungats in i närheten av dvärgsolarna innanför den "förbjudna" zonen.

✪ Alltså finns en chans att upptäcka asteroiderna i den infraröda delen av spektrumet när NASA:s rymdburna James Webb-teleskop har börjat arbeta om ett antal år.

✿ Rapporten  påstår för övrigt att jordbaserade telskop också bör kunna iaktta asteroider runt Sirius B med massor bara en procent av vår månes.

✢ Nedan ser vi hur en spaceartist tänker sig att det ser ut runt vita dvärgen G29-38 med dess skiva. Bildkälla: NASA/JPL-Caltech.

G29-38_Debris_disk

200-årigt "Herschel-jubilerum"

Det har faktiskt gått tvåhundra år sedan William Herschel slog fast att stjärnorna ligger på olika avtånd från varandra. Detta hade tidigare varit ett nödvändigt axiom för honom i hans berömda stjärnlodningar och fastställandet av "The Constructions of the Heaven". Nu kullkastade han själv teorin och därmed också sina tidigare teorier om hur Vintergatan "egentligen" såg ut.

Curiosity slirade i sanden

NASA:s Marsrover Curiosity är som en ardennerhäst, den travar obevekligt på på vår röda grannplanet och ger oss en ständig ström av information. Men senast slirade och gled rovern  i sanden i Hidden Valley, varför teknikerna gav den nya kommandon och rovern tog en annan väg.

Avståndet mellan hjulen är 2,7 meter.

Närmast ska Curiosity borra här bland de ljusa plattorna, som inte är större en vanlig tallrik.

PIA18597Bildkälla: NASA/JPL-Caltech.

Busväder på Uranus

Våldsamma stormar drar fram på Uranus, bevisar nya bilder från W M Keck-teleskopet på Hawaii. 5 och 6 augusti i år syntes dessa oväder dra fram över och röra om i planetens atmosfär.

Bilderna togs alltså från jorden , med Kecks 10-metersbjässe med en inrarödkänslig kamera och på våglängden 1.6 micron.

Uranus_Aug20141_800_407

Alla fakta om blderna och deras tillkomst här.

Lögnaktigaste bilden ever…

Jag vet inte om man kan komparera "lögnaktig", men detta är världsrekordet inom vår sfär: Bilden på Edwin P Hubble med pipa och stående i kameraljus vid Schmidtteleskopet på Mount Palomar.

☛ Utgångspunkten är att den ska visa geniet Hubble i arbete, naturligtvis, och då är den helt omöjlig. Ändå har den spridit sig som en bildikon i femtio-sextio år utan att nån egentligen sagt nått.

☛ Det borde alltid stå i bildtexterna att fotot "inte har med verkligheten att göra". Så här arbetade varken Hubble eller nån annan astronom. Det är en renodlad PR-bild, varken mer eller mindre.

☛ Jag vet ju inte om det står "Rökning förbjudet" i kupolen på Palomarberget, men vi kan utgå från att Hubble visste om det.

Edwin Powell Hubble looking through Schmidt telescope and smoking pipe

☛ Bildkälla: Huntington Library / Huntington Library

☛ Annars är det spännande med astronomers och fysikers faiblesse för piprökning. Fallen är oändliga.

☛ Har du nått exempel på en uppenbar verklighetsförfalskning från vår community? Tacksam för bidrag!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.