Nr 97 2014

Rosettas nya kometkarta

Kommer du ihåg den gamla atlasen i skolan med olika färger över länder och kontinenter? Här är varianten 2014: Kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko visar sig – ingen sensation! – ha en komplex ytgeologi, och Rosettas OSIRIS-maskineri har gett oss denna sammansatta bild som naturligtvis kommer att bli mer detaljerad allt eftersom sonden och kometen närmar sig solen:

(Bildkälla: ESA/Rosetta/MPS for OSIRIS Team/MPS/UPD/LAM/IAA/SSO/INTA/UPM/DASP/IDA)

All relevant info här.

Dessutom och icke minst: Till det allra senaste hör denna sanslösa "selfie", tagen från landaren Philae med kometen i bakgrunden och delar av Philae i förgrunden:

(Bildkälla: ESA/Rosetta/Philae/CIVA)

15 september meddelas defintiivt vilken plats på kometen som Philae ska landa.

Astronomer som politiker

När jag nästa gång träffar vår pensionerade astronomikompis Ingemar Lundström från obsis Lund, Ingemar som står på 33.e plats på socialdemokraternas kommunlista i Eslöv, inför valet söndag 14.9, ska jag kalla honom för "den gamle arbetarledaren" och se hur han reagerar.

(Popast.nu har en sammanställning över några aktiva astropolitiker.)

Ingemar är inte den förste astronomen med socialdemokratiska preferenser. Hjalmar Branting var i yngre år knuten till observatoriet i Stockholm och astronomin gjorde legenden Branting, detta berättade hans vän målaren Richard Berg, till en "rationell tänkare".

Lundaastronomen Gösta Lyngå satt i riksdagen för Miljöpartiet åren 1988-1991.

PS. på själva valdagen 14 sept.

De som röstar till regionvalet upptäcker att astrokompisen Cristina Glad, som var med i anrika astronomiska gymnasistföreningen MARS i stort sett från början, står som andra namn på folkpartiets lista. Så bra med Cristinas närvaro i denna församling, där hennes kunskaper om forskning (inte bara bioteknik), innovation och samhälle behövs mer än någonsin.

Mount Palomar i backspegeln (2)

När jag växte upp på 50/60-talen och blev medveten om de kosmiska perspektiven, blev Mount Palomars 200-tummare snabbt "den våta drömmen". Världens dittills största teleskop, Haleteleskopet, och dess skapare, solforskaren George Ellery Hale, kom snabbt att ingå i den virtuella vänkretsen.

Nu sen Christian Vestergaard sänt mig en rad av Russell W Porters klassiska 30-talsteckningar med rekordteleskopet i vardande (det invigdes formellt 1948), har den våta drömmen återuppstått. Jag har förvisso varit i Californien, men upp till Palomar-höjderna har jag aldrig kommit – jag nöjde mig med Mount Wilson under en USA-exkursion på 70-talet. Inte minst därför att där hade Knut Lundmark verkat.

Haleteleskopet har aldrig tillåtits helt att pensioneras, tvärtom. Det har uppgraderats med den senaste optiken och tekniken till dags dato.

Ytterligare två av Porters klassiska teckningar finns här:

Svålhålet som ljudbok

Visste du att Mikael Niemeis sf-novellsamling Svålhålet- Berättelser från rymden finns som ljudbok, inläst av författaren?
Jag vet det därför att jag fått låna ljudboken av Anders Larsson, gammal Gammeldansk-vän.

Rekommenderas!

Bl a föreslår Niemi att Big Bang på norrbottniska bör bli "hetpölsa".

Vårt nya superhopshem

Att den lokala galaxhopen ingår i en större superhop kunde vi berätta om tidigare i W-bloggen. Notabelt är att denna stora astronomiska nyhet i stort sett gått de svenska massmedierna förbi, men hatten av för danska Weekendavisen som har artikeln "Vi bor i Laniakea" i veckans nummer.

Några av de tunga danska astronomnamnen får komma till tals i artikeln, som illustreras så här med bilden som lär bli en klassiker framöver:

(Bildkälla: Nature)

Fullmåne över Malmö

Härom kvällen när fullmånen lyste sitt allra som vänligaste ansikte över oss, fotade gamla kompisen Ingrid Lunderquist detta motiv från sin balkong i Malmö:

(Foto: Ingrid Lunderquist)

"Stjärnspäckat i Oxie"

Just så såg rubriken ut på Skånska Dagbladets artikel om Peter Hemborgs satsningar på Rymdungarna och Observaoriehänget i en bilaga för fjorton dagar sen.

Vår astropedagogiska verksamhet är tack vare Peter Hemborg ett av sällskapetrs och TBO:s finaste varumärken.

Senaste nytt från Tegmark

Max Tegmark, den svenske MIT-professorn som via sina böcker utmanar vår världsbild (se t ex Robert Cummings ledarspalt i aktuellaste numret av Populär Astronomi), diskuterar AI = Artificiell Intelligens i en helt ny artikel. Jag är inte hundra på att jag fattar allt i argumenteringen men jag gillar att Tegmark till sist ändå landar i de eviga frågorna What is “meaning”? What is “life”? och av bara farten också diskuterar det föga astronomiska begreppet etiskt imperativ. Kan vi implantera det i en självgående och självgenererande AI-maskin, det är väl kruxet?

Uppsatsen bär rubriken "Friendly Artiﬁcial Intelligence: the Physics Challenge".
Intressant är att MIT-professorn tackar sin hustru Meia Chita-Tegmark "for helpful discussions". Jag vill sitta med nån gång vid parets frukostbord och bara lyssna!