Universum föredrar pannkakor:
Galaxkrockar skapar skivgalaxer
Det kanske inte direkt började som "en skakning på nedre däck…" (ur Mikael Wiehes Titanic), men när den ljudlösa Big Bang-smällen ekade genom det inflationsexpanderande tidrumsuniversumet låg också galax- och stjärnskapandet i den framtida vågskålen. När de första galaxerna och galaxhoparna sen väl bildats började de dessutom – tack vare Isaac Newton – närma sig varandra och glida ihop, ibland krascha, ibland passera genom varandra, men alltid med enorma tidvatteneffekter som resultat.
✔ Och processerna fortsätter!
✔ ESO-astronomer har nu funnit ut – tack vare ALMA och andra radioteleskop – att när galaxer smälter samman så bildas faktiskt skivgalaxer i första hand, inte elliptiska galaxer som de flesta teoretiker tidigare förutsatt. Universum föredrar pannkakor!
De 30 färgglada formerna i denna bild illustrerar var och en galaxer som smälter samman. Höjdkurvorna i varje galax visar signalstyrkan från kolmonoxid. Färgerna visar istället hur gasen rör sig. Gas som rör sig bort från oss visas i rött, medan blått betyder gas som rör sig emot oss. Kurvorna tillsammans med övergången mellan rött till blått pekat på en roterande skiva av gas med centrum i galaxens mitt. Bildkälla: ALMA (ESO/NAOJ/NRAO)/SMA/CARMA/IRAM/J. Ueda et al.)
✔ Det överraskande forskningsresultatet kan förklara varför spiralgalaxer som Vintergatan är så vanliga
i universum.
✔ Gasfördelningen i 37 galaxer som befinner sig i slutskeden av dessa processer har studerats med fokus på kolmonoxid (CO), ett kännetecken för gasmoln där molekyler är vanligt förekommande. Forskarnas projekt, som är den hittills största studien av hur molekykära gaser rör sig i galaxer, ger unika insikter i hur Vintergatan en gång kan ha bildats.
✔ Av galaxkollisionerna i studien känntecknades nästan alla av pannkaksformade områden med molekylär gas, vilka tolkas som att de är skivgalaxer i vardande.
Youtube-snutt om Laikanea
Tack till Håkan Barregård, som tipsar om denna pedagogiska filmsnutt om vårt nya hem i kosmos.
Norrsken över Danmark
Det händer inte ofta, men det händer: Att norrsken kan ses även från Danmarks horisont – som i lördags, på södra Själland och från östra delarna av Jylland. Från tornet på Ejer Bavnehøj, en av Danmarks högsta platser, på Jylland fångades detta vackra norrsken in med en påpasslig meteor och Karlavagnen.
(Bildkälla: DMI)
Vilka är Pulkovo-astronomerna?
Från Christian Vestergaard kommer en bild från solförmörkelsen 1912, som visar ett antal astronomer vid Pulkovo-observatoriet utanför Sankt Petersburg. Vilka är de som kikar och klockar kontakttider och för journaler?
Till detta ryska obsis drogs ju genom åren en hel del svenska astronomer och Christian V undrar nu om det kan vara observatoriechefen, värmlänningen Oskar Backlund t v och Magnus Nyrén, även han värmlänning, bakom tuben?
Nyrén kom hem till Sverige efter den kommunistiska revolutionen men förlorade sin ryska pension. Därför motionerade gamle studiekamraten Hjalmar Branting, som ju var astronom i yngre år, om en pension till honom i riksdagen och fick ledamöterna med sig.
UR synade rymden
Tack till Peter Hemborg, som uppmärkammat oss på att UR Samtiden senast (lördag 13.9) uppmärksammade "Människan och rymden" i SVT:
Flera tunga akademiska namn var med i bilden: Lundaprofessorn David Dunér, Nils Dunér-släktingen som vi haft som föreläsare i ASTB och som vet hur kommunikation med ET kan gestaltas och betyda, men också science fiction-forskaren Jerry Määttä från Uppsala universitet och Johan Eriksson, rymdexpert från Utrikespolitiska institutet.
Samtliga föreläsningar är burkade för eftervärlden och finns här på nätet.
"Vänsterastronomer" – finns de?
Det är intressant med astronomer som engagerat sig politiskt/ideologiskt. En av vänsterns goda representanter bör ha varit holländaren Anton Pannekoek (1873-1960), stjärnutforskaren som kan beskrivas som en frihetlig socialist, demokrat och svuren fiende till leninismen. Pannekoeks bok Marxismus und Darwinismus brändes av nazisterna på bokbål i Tredje riket 1933.
Beskedet om Percival Lowells död
I Knut Lundmarks efterlämnade papper, som jag härom året fick överta en tid innan de naturligtvis lämndes vidare till UB i Lund och till Lundmark-samlingen där, fanns bl a detta kort som Lundmark fått 1916: Att Percival Lowell, Mars-astronomen, gått ur tiden.
Lundmark, som besökt Flagstaff, skrev ganska honett om Lowell och hans Mars-teorier men höll samtidigt en kritisk distans till kanaler, marsiner och annat. "Fanatism", lydde Lundmarks omdöme på de punkterna om Lowell.
Knappt hundra år senare kan vi nog ganska lätt slå fast, att utan Lowells PR för den röda planeten hade inte dagens USA varit så fascinerat av grannplaneten där ute och placerat en rad sonder på och omkring himlakroppen.