Ännu en rekordhållare
Personliga rekord sätts hela tiden i utforskningen av universum. Nu är det den lilla rekordtäta dvärggalaxen M60-UCD1 som visar sig innehålla ett kolossalt svart hål fem ggr massivare än det svarta hålet i centrum av vår egen hemmagalax.
☆ Enligt senaste HST-pressrelisen skulle vi, om vi befann oss i galaxen, med blotta ögat se en miljon stjärnor varje stjärnklar kväll och natt – att jämföra med hanterbara 4000 hemma på jorden.
☆ Hubbleteleskopets studier ser ut så här:
Bildkälla: NASA/ESA/A. Seth (University of Utah, USA)
☆ Och den obligatoriska närbilden avslöjar ännu lite mer:
Bildkälla: NASA/ESA/A. Seth (University of Utah, USA)
☆ Spaceartistens version:
Bildkälla för denna illustration: NASA/ESA/ D. Coe och G. Bacon
☆ Dvärggalaxen är inte större än 300 ljusår tvärsöver men innehåller ändå 140 miljoner stjärnor, vilket gör den till det kanske stjärntätaste objektet vi känner till. Och i dess mitt huserar ett aggressivt svart hål.
☆ Historien bakom? Teorierna är många men det vi ser är förmodligen resultaten (i pluralis) av tidigare möten och kosmiska trafikolyckor mellan massiva galaxer.
☆ Dvärggalaxen befinner sig på ett avstånd av 50 miljoner ljusår.
☆☆☆☆☆ film på TBO måndag kväll
Glöm inte dokumentärfilmen Sepideh på Tycho Brahe-observatoriet i morgon kväll (måndag 22.9).
Starttid kl 19.30.
Gratis, som alltid!
Scen från "Sepideh – Reaching for the stars"
Radion diskuterade multiversum
Tack till gamle journalistkompisen på KvP Erik Jonsson, som i god tid tipsade om söndagens upplaga i P1 av Filosofiska rummet som hade temat "Finns parallella universum?".
✘ Bland debattörerna hördes MIT-professorn Max Tegmark som i sin bok Vårt matematiska universum presenterar teorierna kring fyra olika typer av parallella universum. (Även ett femte nämndes i radion…)
Bildkälla: SR/Anders Lindén
✘ Medverkande var dessutom Helena Granström, författare med bakgrund i fysik och matematik och ASTB-föreläsaren härom året Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik vid Uppsala universitet. Visst lät det snårigt och ibland obegripligt, ja, men underhållande… med ett och annat hörbart fniss… och alla tycktes vara överens om att universum är betydligt större än vad vi tror. Så ser utvecklingspilen ut.
✘ Max Tegmarks bok är förresten slut på förlaget.
✘ Programmet i sin helhet kan avlyssnas här.
Rekord"bild" på Voyager 1
När tio radioteleskop samverkar genom Very Long Baseline Array (från Hawaii till Jungfruöarna = 8 000 km) får vi denna historiska "radiobild" av Voyager 1. En fantastisk dokumentation av det mest avlägsna människotillverkade föremålet i vår historia. Bilden är från i fjor men uppmärksammas nu igen i cyberymden.
Bildkälla: NRAO/AUI/NSF
☛ Fakta i målet:
☛ Voyager 1 befinner sig efter 37 år nu ute i den interstellära rymden på ett gigantiskt avstånd. När dokumentationen gjordes i februari i fjor var avståndet minst 18 500 000 000 km från jorden.
☛ När radiosignalerna lämnar sonden är effekten i signalen som hos en svag lampett eller ljuset i kylskåpet hemma hos mig, 22 watt, men när signalen kommer fram till oss har den tunnats ut till 1 attoWatt = 1 miljardmiljarddels Watt. Ändå går signalerna att fånga upp med den nya interferometertekniken.
☛ Den avlånga blå fläcken (utsträckningen beror på de samverkande jordantennernas konfiguration) på 0,5 bågsekunder är i verkligheten en drygt 700 kg tung kärnkraftsdriven sond inte större än en vanlig personbil.
Vem var Mary Lea Shane?
Ett av många typiska kvinnoöden inom den modernare astronomin är förknippat med namnet Mary Lea Shane (1897-1983).Hon gjorde en strålande karriär på Lick-observatoriet – hon slog fast förekomsten av Na I i det lokala interstellära mediumet -, men efter giftermålet med C Donald Shane prioriterade hon sina barn.
När maken blev chef på Lick, föredrog Mary Lea Shane att agera värdinna uppe på Mount Hamilton. Men så småningom återgick hon till sin vetenskap den historiska vägen och tog itu med Lick-observatoriets desorganiserade arkiv och satte det på kartan. I dag kallas detta enorma arkiv Mary Lea Shane Archives of Lick Observatory och inte minst svenska astronomer som Knut Lundmark förekommer flitigt i journaler och loggböcker. I det digitala bildarkvet finns dock ingen bild på Lundmark men väl på lundaastronomen, t f professorn m m runt förra sekelskiftet Folke Engström! Det skulle vara intressant att veta varför.
Mary Lea Shane med sin favoritkatt. Bildkälla: Nätet
En runa över Mary Lea Shane från 1984 finns här.
Einstein på Mount Wilson
Jag brukar skryta med att jag för många år sen var på Mount Wilson i Californien och utifrån fick titta på Hookerteleskopet och inifrån fick se det stora soltornet in action. Mount Wilson-instrumenten var och är ikoner i vår vetenskap, och 1900-talets nya världsbild formades här.
Till och med Albert Einstein satte sitt hopp hit, vilket bevisas av denna nyhetsartikel från New York Times 1931:
Bildkälla: Caltech/Mount Wilson