Hoppa till innehåll

Nr 110 2014

  • av

ADON på Oxiekullen

En första Astronomins Dag och Natt-rapport: Mount Oxie aka Galgbackens Observatorium aka Tycho Brahe-observatoriet invaderades inte igår, vädret var för dåligt, men en kämpande skara oxiebor, malmöbor och klagshamnsbor – med massor av nyfikna barn i släptåg – och ASTB-medlemmar sökte sig ut till oss hela dan. Teleskopen visades och föredrag hölls; Peter Linde presenterade oss och utredde hur utomjordingar kan tänkas se ut, Tora Greve pratade om sina solförmörkelser, Mikael Anderlund lärde oss knepen hur vi letar oss fram på stjärnhimlen, Peter Larsson presenterade några av sina fantastiska astrobilder och W-bloggsredaktören försökte skrämmas med ett bidrag om de kosmiska hoten mot jordklotet.

Astropedagogen Peter Hemborg, behöver jag säga det, lockade den yngsta generationen.

20140709-Sun-1024x987

När solen lyste med sin frånvaro, lyste Peter Larssons solbild upp. Foto. Peter Larsson

semitjov3

Kan utomjordingar se ut så här som Eugen Semitjov tänkte sig dem på tyngre planeter?

En liten men viktig erfarenhet:

✔ De flesta som kom hade antingen sett infot om ADON inne i Oxie, på vår gatupratare nere vid avtagsvägen upp till TBO eller läst om det på våra hemsidor. Malmöpressen teg, men så är det i nio fall av tio.

✔ Det som kallas "direktreklam" är bäst tätt följt av de sociala medierna. Sen kommer ingenting… sen kommer papperstidningarna, som sen länge gräver sin egen grav genom att inte uppmärksamma det lokala föreningslivet. De är inte good citizens längre och det upptäcker allt fler.

✔ Själva har vi förmodligen väldigt mycket kvar att göra på de sociala medierna. Många av oss är med på facebook men glömmer hela tiden puffa för våra träffar och evenemang. Så självkritik är inte heltobefogat.

adon_2014_logga_vit_600

Siding Spring-kometen möter Mars

Det borde ha börjat ramla in färska NASA-bilder från Siding Spring-kometens passage nära  Mars i natt 19 oktober men jag har inte sett några ännu (detta skrivet skiftet lördag-söndag 18-19 okt). Så här fint fångade NEOWISE-sonden in kometen tidigare i år:

Mars-Comet-Siding-Spring-NEOWISE-PIA18593-br2

Bildkälla: NASA/NEOWISE

☄ Bilderna på kometen kallad  C/2013 A1 aka Siding Spring togs 28 juli i år, och vi ser kometen i fyra positioner med stjärnor och radiogalaxen Fornax A (NGC1316) uppe t h.

☄ Info om kometens passage  finns här: http://mars.nasa.gov/comets/sidingspring/. Och, ja, den går att skåda som en ljus punkt nära Mars i ett teleksop som når ner till 12-13:e magnituden.

☄ Den som är intresserad av att följa banparametrarnas förändring sekund för sekund, rekommenderas denna live-sajt.

☄ Amatörers senaste kometbilder kan studeras på spaceweather.com:s kometbildsajt.

Rapporter från det tidiga universum

Både ESO (via APEX-systemet) och ESA/NASA (via HST alias Hubble Space Teescope) rapporterar om sensationella studier i det tidiga universum.

En ESO-relis berättar om tidig stjärnbildning i en tidig galaxhop och Hubble-folket väcker uppmärksamhet med en forskningsstory om en liten galax på bara drygt 800 år ljusårs utsträckning bildad 500 miljoner år efter Big Bang för 13,8 miljarder år sen.

Populär järnbumling

Vi gillar ju de historiska vingslagen i denna blogg, så tack till W-bloggsvicen Christian Vestergaard som fiskat upp denna bild från 1911 på den så kallade Willamette-meteoriten i Oregon, USA:

Willamette meteorite Oregon 1911

Bildkälla: Wikipedia

Denna klassiska järnnickelrika meteorit är den största i sitt slag i Nordamerika, den väger 15 ton och damp ner på jordklotet under den senaste  istiden på kontinenten och transporterades sen långa sträckor genom följande årtusenden. Därför har heller ingen krater identifierats.

Urgröpningarna är ett resultat både av den häftiga passagen genom jordatmosfären och av väder och vind, erosion, på jordytan.

I dag är bumlingen utställd på American Museum for Natural History i New York.

På Wikipedia sägs att över 40 miljoner museibesökare har sett järnskrotet från sol- och planetsystemets barndom.

Ur Lelle Printers lexikon för supervalåret 2014

Lelle

Tack till Lars Olefeldt för det festliga fyndet. I den värld på klotet vi lever i nu, behöver vi – SKRATTA!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.