Intränglingar i jordatmosfären
NASA har offentliggjort tjugo års mätningar av småasteroiders, boliders, inträngande i jordatmosfären och deras slutliga nedslagsplatser sedan de briserat. Himlakropparna har, när de nått jordens luftlager legat i storleksspannet 1-20 meter, och energin vid smällarna mäts i miljarder Joule (GJ).
☛ Den gula blaffan över Ryssland var dagsmällen borta i Ural i fjor och den lilla blå pricken i södra Danmark motsvarar platsen – Maribo – för nedslaget 2009, det som så sensationellt fotograferades från skånsk horisont.
Bildkälla: NASA/NEO
☛ Det händer varje vecka att sådana här kollisioner inträffar – rymdbumlingarna "anfaller" från alla håll och kanter – och vi ska vara glada över att vi har en skyddande atmosfär, för det är inga små energier som omsätts. Cheljabinsk-smällen 15 mars i fjor motsvarade ett antal Hiroshima-bomber (440 000-550 000 ton TNT).
☛ NASA:s Near Earth Object-bevakning framstår som allt viktigare och målet är naturligtvcis att hitta de farliga intränglingarna innan de hittar oss. Inom NASA tror ansvariga att man identifierat 96 procent av 1000-talet kilometerstora asteroider där ute och målet är att gå ner i storlek och hitta även dem.
☛ En bra sammanfattning av NEO-progammet och vad man hittills funnit finns här.
☛ Varje dag bombarderas jorden av runt 100 ton småstenar och sandstora partiklar
☛ Att problemet tas på allvar bevisas av vi numera har ett globalt varningssystem kallat International Asteroid Warning Network.
Månens nyaste krater
Och apropå ovanstående så har vår egen måne fått en ny krater: NASA lät sin LADEE (Lunar Atmosphere and Dust Environment Explorer) störta 18 april i år, 780 meter från den östra kraterväggen på Sundman V-kratern på månens baksida.
✔ Kratern är bara tre meter i diameter men ejectan har slungats ut i 200-300 m i nordvästlig riktning, kraschens riktning. Trots detta har kratern ändå kunnat identifieras av NASA:s månforskare.
✔ Varför så liten krater? Svar: Sonden gick ner med hastigheten 1,7 m/sek, hade låg massa och låg densitet. Med andra ord: En ekologiskt vänlig månkrasch! Ingen kan vara förbannad.
Bildkälla; NASA/LROC NAC
Göteborgsminne från 1851
Drottning Victorias astronom, Astronomer Royal G B Airy var i Göteborg 1851 för att skåda in det årets spektakulära totala solförmörkelse. Uppe på Valåsberget kan fortfarande spanas in en minnesplatta, påpekar Christian Vestergaard.
I bloggen Boksamlaren skrivs om begivenheten och bildbevis återges.
Bildkälla: Boksamlaren
Osannolika efterskördsbilder
Fortfarande ramlar det in osannolika bilder från Rosetta/Philae, som den senaste sviten mosaikbilder från OSIRIS-kamerasystemet som visar Philaes första närkontakt 12 november med kometen 67P/Churyumov–Gerasimenko och en snygg studs upp igen.
Bildkälla: ESA/Rosetta/MPS for OSIRIS Team MPS/UPD/LAM/IAA/SSO/INTA/UPM/DASP/IDA
☄ Rosetta snurrade ungefär 17 km ovan kometens yta med en upplösning på 28 cm/pixel. Varje uppförstorad kvadrat i bilden är 17×17 m.
☄ Tiderna är i GMT.
☄ Samtidigt berättas att de första utgrävningarna pekar på riklig förekomst av kol, organiska föreningar och att kometytan visat sig ovanligt hårdfrusen.
Svarta hål i dvärggalaxer
Ingen är förvånad, för nu har astronomerna via infrarödmätningar även identifierat svarta hål i ett antal hundra närbelägna dvärggalaxer. Som mest närbelägnast är EW Eri på ett avstånd av bara 50 kpc (160 000 ljusår).
Nils Dunér kallade oss "hjelptrupper"!
Den sene 1800-talsprofilen, Skåneastronomen Nils Dunér var helt med på noterna: Amatörastronomerna har en viktig uppgift att fylla i jakten på kometer och novor, t ex.
Detta har vår egen astronomihistoriker Gustav Holmberg diskuterat i uppsatsen "Passion istället för profession – Ideal och identitet i amatörastronomins historia från 1700-tal till 1900-tal".
Midvinternattens köld är hård…
… men inte bara det. När du slutat tittat på Cosmos-serien i SVT är det dessa gränslösa vyer som gäller!
Bidlkälla: media-cache-ec0.pinimg.com