Nr 137 2014

Tycho-kratern i sf-litteraturen:

Här låg kapten Franks högkvarter!

Ordet till Bertil Falk, vår eminente kännare av sf-litteratur och sf-serier:

Edmond Hamiltons romaner om kapten Frank (Captain Future) var kioskvältare för Jules Verne Magasinet under andra världskriget.

 

Den svenska versionen och…

… den amerikanska urversionen.

Kapten Franks pappa, Roger Nelson, var en vetenskapsman som ville skapa liv. Han hade en kollega, Simon ”Hjärnan” Wright, som led av en obotlig sjukdom. ”För att rädda hans briljanta hjärna från att dö tillmötesgick Nelson den gamle mannens begäran och frilade Wrights levande hjärna från kroppen och placerade den i ett hölje fyllt med serum, där den kunde leva i fortsättningen.”

Hjärnan och roboten Grag inne i labbet. Illustration av H. W. Wesso

Roger Nelson hade en fiende och för att kunna arbeta i fred flyttade han med Hjärnan och sin hustru till månen, där han byggde sig ett underjordiskt hem och laboratorium i kratern Tycho.
I detta undermåniska labb skapade han tillsammans med Hjärnan först metallroboten Grag och sedan androiden Otho, som var en artificiell människa tillverkad av konstgjort kött och blod. I detta labb föddes Kurt Nelson.

Strax därpå kom Roger Nelsons fiender och dödade de båda föräldrarna, men förövarna dödades i sin tur av Grag och Otho.
Ungefär som Tarzan uppfostrades av apor blev nu Kurt Nelson uppfostrad av Hjärnan, roboten och androiden och när han blev stor svor han att ta till sin livsuppgift att bli mänsklighetens förkämpe mot exploatörer och förtryckare. Han blev kapten Frank och tog i en rad berättelser verkligen ut de kosmiska svängarna i tid och rum.
Från månlabbet i kratern Tycho kunde kapten Frank och frankmännen blicka ut mot himlen genom ett glasittak och nästet var försett med en luftsluss.

Roboten Grag slår en interplanetarisk lyra som den vige androiden Otho försöker fånga medan kapten Frank tittar på.

Vid ett tillfälle när de fyra varelserna spelade brännboll ute på månytan slog Grag iväg bollen med en sådan kraft att den lämnade månens dragningskraft.

– Bertil Falk

(Bertil Falk hotar med att återkomma med ytterligare infallsvinklar på kpt Frank!)

Soluppgång över Tycho

Härom året dokumenterade NASA:s LRO-sond denna soluppgång över Tycho-kraterns centralberg:

 

Bildkälla: NASA Goddard/Arizona State University)

Pysselgåta:

Vad är detta?

Ja, vad är detta för något? Det är Christian "Den gode" Vestergaard som skickat över den kluriga bilden. Det rör sig inte om ett marint verktyg utan om ett astronomiskt instrument – men vilket?

Rätt svar längre ner i bloggen.

 

Annorlunda vattenånga på Rosetts komet

ESA har släppt en pressrelis som diskuterar likhet och skillnad – framför allt skillnaden – mellan den vattenånga som pyst ut från Rosettas målkomet och det vatten som finns på jorden. En teori är ju att våra oceaner härrör från kometer och asteroider, och den teorin får knappast stöd av ESA, som å andra sidan skiljer på kometer och kometer, kometfamiljer och kometfamiljer.

Mätningarna har inte utförts av landaren Philae utan av instrumenteringen kallad  ROSINA, som står för Rosetta Orbiter Spectrometer for Ion and Neutral Analysis.

Pressrelisen finns här.

Jordklotets koldioxid

Det kan diskuteras ifall växthusgaser som koldioxid utgör ett bevis på att det finns "intelligent" liv på en planet lik jorden (biomarkör), men NASA har i varje fall en Youtube-kortis från 2006 som grafiskt visar vad som är på gång här hemma.

Lars Olefeldt har hittat snutten.

Jobba på Mars ingen utopi

Tack till Carina Hemborg som såg denna artikel i senaste Metro Bostad:

Möte månen-Mars

När månen och planeten Mars passerar varandra på himlavalvet, så uppstår unika trafikmöten kallade konjunktioner. De inspirerar gärna till en och annan reflektion över himlakroppars storlekar och de absoluta och relativa avstånden i vårt planetsystem.

På en dramatisk punkt har ju månen och Mars ett gemensamt: Vi har sonder som både landat på himlakropparna och som snurrar kring dem just nu.

Piotr Koppe tog bilden:

Och här är Curiositys väg

NASA har släppt en pedagogisk karta från Mars som visar hur rovern Curiosity tagit sig  fram under drygt två års idogt arbete. Det är svårt att INTE imponeras över dessa tekniska bedrifter!

Bildkälla: NASA/JP/Arizona State University

Pysselgåtan löst:

Så rattades Yerkesrefraktorn en gång

Rätt gissat! Fotografiet är taget bakom okularet på världens största fungerande refraktor, 100-centimeters Yerkesrefraktorn i Chicago.

Teleskopet, byggt av legenden Alvan Clark,  togs i bruk 1895 och används den dag som är, naturligtvis kraftfullt uppdaterat.

Genom åren har en rad stora astronomer jobbat med instrumentet, vars fotografiska kollektion är en av vår vetenskaps viktigaste källor.
 

Till och med Las Vegas höll andan

Även spelarna i Las Vegas, på Dunes Hotel, höll andan under den första månlandningen 1969.

Bildkälla: LIFE

Tack till Lars Olefeldt som fyndat på nätet!