Nr 138 2014

Mirors perioder detaljstuderade

Från Variabilisten Nr 1 i landet, alltså Hans Bengtsson, inkommer en glädjande nyhet:

Att variabelobservatören Thomas Karlsson, Varberg, utrett ett antal Mira-stjärnors periodförändringar genom åren och dokumenterat detta i en förnämlig artikel i JAAVSO ( = Journal of The American Association of Variable Star Observers) rubricerad;

"Long-term Secular Changes in the Period of Mira Stars."

En pdf finns att hämta hem här.

 

Thomas Karlsson siktar högt inte bara bland de långperiodiska variablerna – här är han på toppen av London Eye. Foto: Privat

Thomas har mätt på ett antal välstuderade mirors maxima sedan 1938 och funnit små periodförlängningar i 58 proc av fallen. Om sin forskning berättar  Thomas i ett mail:

– Jag tycker förstås att mirornas periodförändringar är intressant, men i det stora hela kanske det ärlite av ett bakvatten inom den astronomiska sfären. Mycket säkert beroende på mirornas med mänskliga mått långsamma utveckling.

– I min undersökning fick jag fram data som tyder på att mirornas medelperiod sakta ökar, men vi behöver nog ytterligare några 100 års studier för att bli säkra.

– Inom vissa specifika områden tror jag amatörerna kan bidra med värdefulla pusselbitar. Speciellt där man kan konkurrera med tiden som går åt för att slutföra ett projekt. För att få underlag till min undersökning har jag plöjt igenom åtskilliga gamla astronomiska tidskrifter och publikationer under ett par års tid för att hitta
tidpunkterna för mirornas maximum.

Prototypen, Mira, har specialstuderats av stora teleksop. Här Hubbles rymdteleskop 1997. Bildkälla: ESA/NASA/HST

– Ett rätt enahanda och oglamoröst arbetet som kanske inte en proffsastronom har tid att ägna sig åt, men där jag kunde hitta en nisch.

✧ De pulserande Mira-stjärnorna står faktiskt då och då på fackastronomernas dagordning (t ex vid observatoriet i Odessa, Ukraina). Några, som Mira själv, ingår i binära system, och kanske påverkar massöverföringarna också perioderna? Det verkar också finnas skillnader mellan miror belägna utanför eller nära det stoftrika galaktiska planet. Plus en hel del annat smått och gott som bl a har med radioaktivitet att göra.

✧ Ingen mira är den andra lik.

✧ Mirorna har utmanat oss sen tiden före teleskopets uppfinnande.

PS.

Om prototypen Mira, samspelet mellan Mira A och Mira B och deras respektive stjärnvindar, kunde läsas så sent som i W-bloggen nr 131 2014. Uppsalaforskaren Sofia Ramstedt tog via ALMA i samarbete med forskare från Chalmers en bild som avslöjar dubbelstjärnan Miras "hemliga liv". Bilden blev veckans bild på ESO:s webbplats. Scrolla ner!

Pysselgåta:

Vem är det som pekar på vad?

Ett klassiskt astronomiskt porträtt. Vem är vi ute efter? Rätt svar längre ner i W-bloggen.

Popast.nu-bloggen tio år

Tiden går fort när man har roligt. Så grrrrrrrattis till den 10-årsfirande Popast.nu-bloggen, som Robert Cumming ansvarar för.

Precis som Svenska Astronomiska Sällskapet är moderskeppet inom svensk astronomi, är Popast-bloggen vår egen moderblogg.

I jubelupplagan presenterar Robert de viktigaste nyheterna genom åren och berättar hur bloggen blev blogg.

Jereminaderna anfaller

Tack till gamle KvP-kompisen Erik Jonsson, som efter att ha läst skräckrapporter om Geminidernas framfart över Tyskland kallar dem för – Jereminaderna…

Kometkoppling till majsvärm

Senaste nytt om kometen 209P/LINEAR och dess koppling till den nya meteorsvärmen kallad "May Camelopardalis" finns här.

Yerkes-refraktorn still going strong

 Christian Vestergaard bidrar med ytterligare en snygg och färgglad bild på Yerkestuben:

– Arton meter lång, sex ton tung och med en lins på fyrtio tum står hon där. Men trots detta har "hon" ändock fungerat klanderfritt fram tills i dag. 

– Detta ända sedan kvällen på måndagen den första oktober "anno" 1897. Då riktade Chicagoastronomen och kometupptäckaren, den f d amatörastronomen Edward Emerson Barnard in jätteplaneten Jupiter med detta världens största linsteleskop  – i det som kallas för "first light".

– Märkligt är ju detta faktum att tuben aldrig vikit sig med den tyngden. Minst ett radioteleskop har fallit ihop av sin egen tyngd. Men Yerkestuben har klarat sig!  Duktiga plåtslagare på den tiden minst sagt! 

Nån gång, påpekar Christian, har tuben gungat till, men de tillfällena är lätt räknade.

Avlånga exoplaneter – finns dom?

Hur tidvatteneffekterna kan påverka stenplaneters utseende i trånga banor runt mindre M-stjärnor, diskuteras nu av astronomer.

Pysselgåtans lösning:

Caroline Herschel

En av astonomins stora är Caroline Herschel (1750-1848), som osjälviskt hjälpte sin bror William men också upptäckte flera kometer. Porträttet av henne är från 1847, skapat av Georg Busse i Hannover, Herschelfamiljens födelsestad.

Bildkälla; Adler Planetarium & Astronomy Museum, Chicago

Om Caroline Herschel kan skrivas hur myckert som helst, och det görs också numera – mycket tack vare astronomihistorikern Michael Hoskin.

Einsteins tvättnotor nu offentliga

Allt skrivet av Albert Einsteins hand är nu möjligt att läsa, rapporterar Dagens Nyheter.

Tack till Carl-Olof Börjeson för lästipset, som leder oss till Princeton-sajten med Einsteinmaterialet.

PK-pepparkakor hos Hemborgs

Tack till Carina och Peter Hemborg som bakat PK-pepparkakor.

PK = Populärastronomiskt Korrekta.