Hoppa till innehåll

Nr 12 2015

  • av

Sista utrop

Välkommen till vårt ASTB-möte med Rosetta-forskaren Gabriella Stenberg Wieser!

am-jan-2015-page-0-e1421934897969

Kiruna-forskaren gästar även Astronomiska institutionen i Lund för att ge ett Rosetta-seminarium i Lundmarksalen med start kl 14.15 samma torsdag (29.1).

Nya PESSTO-klassificeringar

Anders Nyholm, vår legendariske tidigare ASTB-vice, fortsätter att skörda nya supernovor i Chile. Senaste rapporten här i Astronomers Telegram!

PESSTO står för Public ESO Spectroscopic Survey for Transient Objects.

Höör får fint besök i maj

Stiftsgården Åkersberg i Höör, där vi för ett år sedan både hade en stor astrokonstnärlig utställning och en debatt mellan vår ordf Peter Linde och kommande ärkebispen Antje Jackelén, är högkvarteret för det europeiska forskningsmötet "The Origin of Life – Second Conference on History and Philosophy of Astrobiology" 8-10 maj i år.

Sista dan avslutas med utflykt till Tycho Brahes ö.

Värd för träffen är David Dunér, professor i idé- och lärdomshistoria i Lund.

VLT fångar en kometglobul

Likt gapet hos ett gigantisk himmelskt odjur glöder kometglobulen CG4 hotfullt i den nya bilden från ESO:s Very Large Telescope. Fastän den ser ut att vara stor och ljus så är detta i verkligheten en ljussvag och för amatörastronomer svårupptäckt nebulosa. Det är också fortfarande ett mysterium exakt vad CG4 är, berättar svenska ESO genom Robert Cumming.

VLT image of the cometary globule CG4

 

Bildkälla: ESO

Nebulosan ligger på ett avstånd av 1300 ljusår och har naturligtvis ingenting med riktiga komneter att göra. Ibland kallas nebulosan för "Guds hand".

Pressmeddelandet med bilder och filmer finns på:
http://www.eso.org/public/sweden/news/eso1503/

En solnära supernova – hur farlig är den?

En av de rara böckerna i vårt nya Dahnmarkbibliotek på TBO  är The Historical Supernovae av David H Clark och F Richard Stephenson (Pergamon Press, 1977) – en viktig bok med översättningar till engelska från de kinesiska, japanska, koreanska och arabiska källorna  om stjärnsmällarna 1006, 1572 och 1604 – och några till. Även de europeiska rapporterna från munkklostren är medtagna.

✰ Spännande nog skriver författarna även om den risk för oss som en supernova nära solen utgör. Uttrycket "supernovazon" introduceras och författarna beräknar att en supernova inom avståndet 10 kpc äger rum varje gång solen passerar genom en Vintergatsarm – en gång per vart eller vartannat 100 000 000:e år.

✯ Konsekvenserna för livet på jordet blir katastrofal: Ozonlagret uttunnas, det är fritt fram för solens UV-strålning, den kosmiska strålningen tilltar, radioaktiviteten likaså, jordklotets yttemp sänks osv osv.

✬ Boken kom för nästan fyrtio år sen men dess – erkänns, spekulativa – katastrofberäkningar har i grunden inte ändrats. Författarna pekar på kemiska fynd i jordens inre som kan kopplas till tidigare supernovor och förändringar av jordens magnetfält t ex.

✤ Kanske kan tidigare massutrotningar på jorden kopplas till SN-utbrott?

DownloadedFile

Viktig bok – finns på vårt nya TBO-bibliotek!

❂ Så sent som 2009 kom en japansk gruvundersökning från Sydpolen på temat "Ancient supernovae found written into the Antarctic ice" där fynd av nitrater kunde kopplas till gammastrålning från SN-åren 1006 och 1054 e Kr (= året då stjärnan som skapade Krabbnebulosan exploderade).

❅ På Wikipedia myntas uttrycket "Near Earth Supernovae"!

Gåtan T Scorpii

När den nya stjärnan flammade upp 1885 mot Andromedanebulosan som bakgrund, den som fick beteckningen S And, var frågan: Låg nystjärnan inuti  nebulosan eller syntes den bara i samma riktning? I det senare fallet handlade det i så fall om rena rama slumpen.

✍ Agnes M Clerke skrev om diskussionen i olika upplagor av sin värdefulla bok A Popular History of Astronomy During the 19th Century och höll frågan öppen. Men så kom hon in på den nya stjärnan som 1860 syntes i M80, en klotformig stjärnhop, och hon menade att nån slump kan det inte längre handla om:

hs-1999-26-a-large_web

M 80. Bildkälla: ESA/NASA/HST

✍ "… it became altogether untenable when it was found that what was taken to be a chance coincidense had repeated itself within living memoary. On the 21st of May, 1860, M Auwers perceived at Königsberg a seventh magnitude star shining close to the centre of a nebula in Scorpio, numberd 80 i Messier´s Catalogue.Three days earlier it certainly was not here, and three weeks later it had vansihed… Now, it is simply incredible that two outbursts of so uncommon a character should have accidentally occured just on the line of sight between us and the central portions of two nebulae…".

✍ Miss Clerke hade förstås rätt.

✍ Men: Då, när hennes bok kom (runt 1900), visste ingen något om kärnprocesserna bakom novor och supernovor. Miss Clerke hänvisade till en av tidens populäraste hypoteser, att stjärnor flammar upp som nystjärnor när de passerar igenom gas- och stoftmoln. En friktionsprocess liknande den som uppträder när meteorider tänds i vår jordatmosfär.

✍ M 80-novan, som fick beteckningen T Sco, gäckade länge den moderna astronomin men  "återupptäcktes" så sent som härom året av forskare – se bilden nedan – med tillgång till Hubble-teleskopet och dess UV-känsliga instrumentering. Positionen för röntgenkällan CX01 i M 80 sammanfaller med novans koordinater, en extremt UV-blå stjärna, en dvärgnova enligt dagens klassifikation.

3-1


Området med T Scorpii.

✍ Och S And? Vi vet sen länge,  tack vare Knut Lundmark och andra i hans efterföljd, att S And var en supernova. Även dess supernovarest har identifierats i vår granngalax.

Exoplanet med gigantiskt ringsystem

Saturnus – kasta dig i väggen! Eller… ja, astronomer vid Leiden-observatoriet i Europa och vid Rochester University i USA har i alla händelser  analyserat fram ett gigantiskt ringsystem runt planeten J1407b som snurrar runt stjärnan  J1407, ett ringsystem betydligt maffigare, större och tyngre, än Saturnus. Pressrelisen från Rochester-universitet publiceras här.

exoplanet-rings

Så här skulle ringarna gestalta sig om planeten låg på Saturnus avstånd från oss. Bildkälla: Discovery/M. Kenworthy/Leiden

Och så här tror en spaceartist (Ron Miller) att systemet såg ut 2007 – himlakroppen är antingen en brun svärg eller en gigantisk gasplanet. Ringarna är däremot oomtvistde! Väl..,..?

fea-J1407_RonMiller_2015

Rymdslottet – svensk spacehumor med rojalistisk udd

Tack till Joel Petersson Klevje, som tipsar om denna roliga sida: Rymdslottet.

– Den svenska kungafamiljen pratar om rymden i olika små serier, berättar Joel.

Ett exempel på en strip börjar så här…

Bz2QDRqCMAAppwV

.. och så här kan det också låta:

tumblr_nd2lv4mrol1tmgbryo1_1280

Här är en länk till sidan: http://rymdslottet.tumblr.com/

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.