Hoppa till innehåll

Nr 21 2015

  • av

Snabbflygaren i solens närhet

Astronomer har identifierat den snabbaste och närmsta förbiflygaren runt solen nånsin:

Artikeln bär  titeln The Closest Known Flyby of a Star to the Solar System WISE J072003.20-084651.2 ("Scholz's star") och är en stjärna som kan ha psserat innanför det yttre Oort-molnet – vi pratar som alla förstår om en lågmassig, sannolik binär stjärna med en hög hastighet. Genom att räkna baklänges från dagens rörelser (liten egenrörelse tangentiellt på himlavalvet, stor radialhastighet med stjärnans färdriktning nästan rakt ut från solsystemet) kom det internationella forskarteamet stjärnan på spåren.

Ett intressant proiblem är i vilken mån en stjärnpassage av detta slag påverkat Oort-molnets möjligheter att stöta in kometer i vår egen planetära närthet.

"Scholz stjärna" – efter ujpptäckarens efternamn, 2013 – låg oss så nära som 0,8 ljusår för 70 000 år sedan och befinner sig i dag 20 ljusår bort i Vintergatan. Stjärnan har en tvillingsol i form av en brun dvärg.

1436_binarysystem.jpg

 

En spaceartist tänker sig mötet så här: t v solen, därefter Schoultz stjärna, t h den bruna dvärgen. Bildkälla: Michael Osadciw/Univerity of Rocheste

Och apropå Oorts moln, ska vi inte enas inom den astronomiska communityn att molnet rätteligen bör kallas Öpik-Oort-molnet?

Ny stjärnhop hittad

En ny svag stjärnhop har hittats på sydstjärnhimlen kallad Kim 2 efter upptäckaren Dongwon Kim. Stjärnhopen ingår  den yttre halon runt Vintergatan och kan mycket väl ha "dumpats" där en gång av en dvärggalax.

Kemiska föreningen bjuder in

Kemiska föreningen i Lund bjuder in till träff med ESA-astronauten Jean-Francois Clervoy 3 mars – en tisdag – med start kl 18.00.

☝ Detta är ett så kallat Q&A-seminarium, öppet för allmänheten, och det äger rum på Kemicentrum, sal A.

☝ Jean-François Clervoy har varit uppdragsspecialist på tre rymdresor mellan 1994 och 1999, två gånger på rymdfärjan Atlantis och en gång på Discovery. Han har spenderat totalt 28 dagar i rymden och har under sina uppdrag varit involverad i flera olika forskningsprojekt, t.ex. ATLAS-3 som syftade till att mäta jordens energibalans och förändringar i atmosfären. Han var även flygingenjör på det uppdrag som framgångsrikt reparerade rymdteleskopet Hubble.

67cda8f22c

Bildkälla:ESA

☝ Jean-François har studerat på de välrenomerade instituten École polytechnique i Paris och École nationale supérieure de l'Aéronautique et de l'espace (SUPAERO) i Tolouse. Han har också en examen som flygtestingenjör från Ecole du Personnel Navigant d'Essais et de Réception (EPNER) i Istres i Frankrike.

☝ Han är för närvarande medlem i ESA:s europeiska astronautkår, och är även styrelseordförande i Novespace, ett dotterbolag till den franska rymdstyrelsen CNES som ansvarar för parabelflygningsprogrammet i Bordeaux-Mérignac, Frankrike.

☝ Info: Föredraget är öppet för allmänheten. Efter föreläsningen ordnas en eftersits på Centret för Analys och Syntes (CAS) där man bland annat kan få träffa och prata med föredragshållaren. På eftersitsen serveras ärtsoppa, punsch och pannkakor samt andra förfriskningar.

☝ Anmäl er till eftersitsen senast måndagen den 16/2 genom e-mail till nils.lenngren ´at´ chemphys.lu.se.

Solen i närbild

Den här filmsnutten från NASA har Lars Olefeldt sprungit på.

Försvunnen brun dvärg

ESO berättar i dag om den mystiskt försvunna bruna dvärgen som alla trodde skulle  snurra runt stjärnan V471 Tauri. Ny instrumentering på VLT i Chile har brukats i jakten, som vänder upp och ner på en och annan teori.

Nya bilder på Ceres

NASA/JPL/UCLA:s Dawn-sond fortsätter sin resa in mot dvärgplaneten Ceres, och dessa två bilder- tagna med 10 timmars mellanrum – är inte ens en vecka gamla.

Avståndet uppskattas till 83000 km.

Dawn beräknas nå fram 6 mars.

PIA19056_modest

Bildkälla: NASA/Dawn

100 år sen Hoyle föddes

24 juni 2015 är det 100 år sedan den mångsidige, ständigt omdebatterade  Sir Fred Hoyle föddes, den teoretiske astronomen med rötterna i Yorkshire.

Vi har ett antal volymer av Hoyle i vårt Dahnmark-bibliotek på TBO – Hoyle är ständigt läsvärd, allra mest så när hanvar som mest ute och reste…

Hoyle fick aldrig Nobelpriset i fysik, vilket säger en del om honom. Det har ju inte Stephen Hawking heller fått!

Fred-Hoyle-Quotes-3

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.