Väderprognoser för solförmörkelsen
Tyvärr är prognoserna riktigt dåliga för kommande fredags solförmörkelse (20.3) – det ser molnigt ut för Malmös och därmed Oxies del, det ser ännu sämre ut för våra vänner som i skrivande ögonblick (lördag kväll 14.3) är på väg per båt till till Färöarna och Torshavn. Men prognoser är till för att motbevisas av verkligheten!
☂ Oavsett vilket, så drar vi på ute på Tycho Brahe-observatoriet denna fredag förmiddag. Vi kommer ju att märka, även om det är molnigt, att förmiddagen blir lite mörkare och att tempen sjunker. Kanske går även våra närmaste grannar på TBO, kaninerna och fåglarna, och lägger sig.
☂ Vi laddar upp med lite korta föredrag inne i vår föreläsningssal, och det finns ju ett par sajter i världen som direktsänder förmörkelsen. Det kan omöjligt vara mulet överallt – hela tiden! Vi ska hänga på där.
☂ För min egen del kommer jag att vara nostalgisk på TBO och prata lite om den totala Sverige-förmörkelsen 1954. Den fick förmodligen – minnet är, förlåt, något dimmigt efter drygt sextio jordvarv – mig att bli intresserad av astronomi. Men vi har haft andra totala solförmörkelser över Sverige: Förmörkelsen 1851 lockade hit astronomer från större delen av världen och resulterade också i magnifika konstverk. Här är ett målat av Bengt Nordenberg från Blekinges horisont:
☂ En ännu tidigare solförmörkelse fick 1700-talssvensken Birger Wassenius att skrivas in i histortieböckerna, eftersom han var den förste att upptäcka ett av de storta fenomenen som förknippas med totala solförmörkelser: Produberanserna!. Året var förresten 1733.
☂ Mer info om fredagsförmörkelsen på TBO:s hemsida. Klicka in på sajten i spalten t h.
Kontakten med kometlandaren Philae
W-bloggens medarbetare Joel P Klevje berättar:
– Den här veckan har Rosetta börjat lyssna efter signaler från Philae, vars position på ytan fortfarande är okänd. Kanske har Philae redan vaknat, men har inte nog med energi för att kommunicera med Rosetta. Sonden måste vara över -45 grader C och generera minst 5.5 W för att vakna. Rosetta kommer att fortsätta söka till den 20 mars.
– Om Rosetta inte får kontakt med Philae innan dess så kommer ett nytt försök att göras vid nästa tillfälle. Men har vi tur så hittas Philae innan den 20 mars!
Rubrikmakare i farten
Lars Olefeldt undrar vad denna rubrik i Illustrerad Vetenskap betyder, och det gör banne mig jag också. Är det möjligen, möjligen Venus som avses?
Mer från Venus
Och apropå vår "tvilling", Lars Olefeldt tipsar om senaste radarkartan över planeten som ju är helt strålande just nu på kvällarna i väster:
Med hjälp av GBT som i helt styrbara Green Bank Telescope (100 m) och den mera fasta Arecibo-giganten har vi fått denna bild att fundera och reflektera och grunna över:
Bildkälla: B. Campbell, Smithsonian, et al., NRAO/AUI/NSF, Arecibo
Kinas avtryck på månen
Eftert solförmörkelse-notisen ovan. känns det inte helt fel att påpeka att även Kina sysslar med månen. Jättenationen, som inte bara rustar upp militärt, satsar också på rymdforskning, skickade upp och landade Chang´E-3 i förrfjor plus satte fart på en rover, som framför allt radarstuderat månytans undre och gett oss ny info om de underliggande olika lagren – desutom har kineserna gett oss en och annan spektakulär bild även av vår egen hemplanet.
◗ Nyligen uppmärksammades de kinesiska månforskarna i Science, där Long Xiao med kolleger från China University of Geosciences, som det blir på engelska, skriver om hur "jadeharen" Yutus radar synat lager 12 m under utan (500 megahertz) ända ner till 400 m under månytan (60 MHz). Resultaten presenteras här.
Unik bild från Kinas månfarare. Bildkälla: http://moon.bao.ac.cn/
◗ Inte mindre än nio distinkta lager under ytan har identifierats och Mare Imbrium-området tycks ha hela olika geologisk ("lunalogisk"?) historia jämfört med områdena där de amerikanska Apollo- och de sovjetryska Luna-farkosterna landade.
Vår kära jord sedd från Yutus horisont. Bildkälla: http://moon.bao.ac.cn/
Jadeharens vandring. Bildkälla: http://moon.bao.ac.cn/
◗ Kinas spännande månexperiment tog slut snabbare än planerat, men kineserna ska ha credit för att de hann utforska massor av saker på vår drabant. En del specialister och cyniker avfärdade den första landningen på månen sen 1976 som att kineserna försökte uppfinna hjulet en gång till, men så var det faktiskt inte alls.
Asteroidmiss – igen…
Natten 11-12 mars passerade asteroiden WEBF312 bara 100 000 km från oss."This is the asteroid that didn´t hit us" kallades den senast på Universe Today-sajten.
På sajten återges även en tjeckisk filmupptagning av "nära jorden"-passagen.
Hur kul är det?
Ja, hur kul är det att sitta i tv-soffan och glo på en total solförmörkelse? Så här kommenterade en australisk tidningstecknare fenomenet 1976:
Vad teckningen egentligen handlade om var vågen av varningar som gick som en präriebrand över Australiens massmedier: Att om man inte vllle bli blind så var det säkrast att titta på himlafenomenet i tv.