Fredagens solförmörkelse ses bäst på… nätet?
Sverige är ett avlångt land, och många i Europa är säkert avundsjuka på oss för att vi så ofta härifrån kunnat se totala och partiella solförmörkelser. Under förra seklet ägde totala eklipser rum, både 1914, 1927, 1945 och 1954 – t ex. Till övriga totala förmörkelser i världen sändes ofta ut svenska solförmörkelseexpeditioner.
☂ Efter 1954 blir det en paus vad gäller totala solförmörkelser i vårt land till 2126 (Norrland, som vanligt…) – i Stockholm inträffar inte nästa förrän 2927. Sorry!
☂ Varje solförmörkelse lär oss något nytt. 1914 fick t ex Uppsala-astronomen Östen Bergstrand grepp om koronans tredimensionella struktur, en bedrift på den tiden.
☂ Vädret i morgon fredag 20.3? Jämnmulet här nere i Skåne, kanske till och med regn. Jag ska ta ett alllvarligt samtal med våra astronomivänner på SMHI, Hans Bengtsson och Anders Wettergren. Ni får sluta sabba för oss!
☂ Förmörkelsen kan dock följas lite varstans "live" på nätet, T ex här: www.space.com
☂ Avslutningsvis två stilstudier av W-bloggens guru, vårt sällskaps grundare Knut Lundmark. Denna bild i Ångermanland togs sannolikt av Östen Bergstrand och den visar Lundmark med en beundrande frk Lindstedt vid solförmörkelsen 1914:
☂ Här har det gått några år. Knut Lundmark är på väg upp i ett av försvarets flygplan 1954 för att följa totaliteten på det enda säkra sättet – t h hans vän och medarbetare Martin Johnson.
Mer info om och fler bilder på Lundmark på sajten www.knutlundmark.se.
Knut Lundmark var en framstående popularisator och hans bok Dagmörkret över Sydsverige den 30 juni 1954 kom ut i flera tusen ex.
Se solen förmörkas genom en – cd!
Det är Per Anderberg, vår gamle medlem, som i dagens (19.3) Skånska Dagbladet tipsar om att det enklaste sättet att se på solskivan är genom en cd. Inte genom hålet, förstås (se bild nedan). Jag har kollat, och det stämmer.
Bildkälla: Internet
Så farväl till sotade glas och gamla förtorkade negativfilmer!
PS.
Sen jag gick i tryck påpekar dock Per Anderberg:
– Det har visat sig att alla skivor inte fungerar. En del har för mycket tryck och då släpper de inte igenom något ljus alls.
Förmörkelser sedda från planetsystemet
Solförmörkelser och dito transiter/passager händer till som tätt ute i vårt planet- och månrika solsystem. 2006 dokumenterade NASA:s Cassini-sond genom en mosaik av bilder denna solförmörkelse med Saturnus täckande den bakomliggande solen:
Bildkälla: NASA/Cassini Mission
Rovern Curiosity på Mars dokumenterade i förrfjor genom en svit bilder månen Phobos när den passerade över solskivan:
Bildkälla: NASA/MSL/Curiosity
Andromeda i rena rama verkligheten
Får jag presentera Francy Ekman, en 16-årig tjej bosatt i Lödöse?
Så här ligger det till: Vi hade besök på TBO av SPF Stolpalösa i förra veckan, och det visade sig att Francys mormor och morfar Inga-Lill och Sven Johansson ingick i det glada pensionärsgänget. Och vi kom att prata om ditt och datt, då plötsligt Inga-Lill berättade att barnbarnet faktiskt bär ett astronomiskt mellannamn: Andromeda.
Så mina damer och herrar: Här är Francy Evelina Andromeda Ekman!
Foto: Privat
Jag tror att hon är ensam om namnet i Sverige.
Pappa är, förstår jag, intresserad av frågan om liv i universum, och det intresset hoppas vi även smittar av sig till dottern. Eftersom Ekmans bor i Lödöse kan jag ju bara rekommendera vännerna i Göteborgs Astronomiska Klubb. De MÅSTE visa henne Andromeda-galaxen!
Kul nog har jag även en granntjej här i Malmö som heter Mira i förnamn, och ett annan kompispar har döpt sina döttrar till Stella respektive Celéste.
MESSENGER har snart gjort sitt
Om några veckor förväntas NASA:s Merkurius-utforskare MESSENGER krascha på den lilla planeten närmast solen. I takt med ett bränslet tar slut närmar sig sonden planeten och ger oss allt mera detaljrika bilder från lågsniffandet. Allt kramas ut av sonden! Som här i form av "hollows", hålor, i närheten av en krater – inom den lilla gula kvadraten t v återfinns Merkuriusfenomenet t h.
Bildkälla: NASA/JPL/MESSENGER
Hålorna bör vara några av de yngsta nedslagsfenomenen på vår planetgranne.
Dvärgnovan i M22
Novor i klotformiga stjkärnhopar är ingen sensation längre, men det är i alla fall en nyht att för första gången har den uppflammande kataklysmiska variabeln/dvärgnovan CV1 i klothopen M22 studerats i den "nära infraröda delen" av spektrumet.
Astronomer har följt fenomenet i över tio år. Ett tag troddes ljusökningen har med mikrolinsning att göra, men nu tror de flesta att det rör sig om ett äkta dvärgnovafenomen.
Sista utrop!
Dagens kluriga bild hittades förstås av Lars Olefeldt på nätet:
