Påskkonsten på TBO:
Klonkerna anfaller!
Snart är det dags igen för påskkonst på hemmaplan, Tycho Brahe-observatoriet! I regi av vår astropedagog Peter Hemborg och övertecknad.
♡ Stora salen på TBO öppnas upp för en utställning med, vågar vi påstå, verkligt annorlunda konst: Temat i år är "Barn ser på rymden" och utställningen fokuserar på festliga ET-teckningar och annan spontan rymdkonst av elever i Oxie och övriga Skåne. Även ett bildspel med barnteckningar kommer att visas likaså "installationer" gjorda av de allra yngsta generationerna på Tingdammsskolan i Oxie. Det är här de fantastiska Klonkerna kommer in i bilden, rymdvarelser som inte liknar något ens Hollywood kunnat komma på.
♡ Klonkerna kommer från klass 2A, där fröken Gabriella Näslund låtit sina elever fantisera och bygga figurer, planetmodeller, raketer, skriva rymdböcker med mera så det står härliga till. Från förskoleklasserna kommer dessutom den exklusiva installationen "Rymdäventyr".
♡ Adressen kan ni men kanske inte öppettiderna:
♡ Öppet varje dag kl 12-16 i påsk – alltså långfredag 3 april, påskafton 4 april, påskdag 5 april, annandag påsk 6 april. Vernissage för medlemmar i Tycho Brahe-sällskapet och för allmänheten har vi långfredag 3 april kl 13.00 – med godis och läsk på menyn. Några bössor från Rädda barnen finns också att stoppa en slant i, konsten går ju inte att köpa.
♡ Detta är som vi sagt till press och andra en utställning med fokus på den allra yngsta generationens rymdintresse – och vuxna med barnasinne!
♡ Hoppas vi ses!
♡ Nedan två bilder från bloggen "Gabriellas flitiga bin":
Klonkerna samlas – vad tycker de om oss jordbor? De verkar väldigt iakttagande…
Och här är en planetmodell i vardande!
♡ Så här kom Klonkerna till:
♡ Fröken Gabriellas elever fick ett hemligt meddelande med morsekoder precis innan sportlovet i februari. Meddelandet var från rymdvarelsen Klonk som skickade ut en vädjan om hjälp. Varelsen behövde någonstans att bo och ett ställe där djur och växter kan leva.
♡ Fredagen innan lovet skapades Klonkerna av överskottsmaterial på Återskapa i Västra hamnen, Malmö. Efter lovet kom barnen att fördjupa sig i månens faser, solsystemet och stjärnbilder. Detta innebar även det en del skapande.
Fakta om T Tauri-stjärnorna
Alla som blev nyfikna på mystiken kring de unga lågmassiva T Tauri-stjärnorna i och omkring M42, Orionnebulosan, som "vår" Uppsala-astronom Bertil Pettersson – Bertil har som bekant förflutet som MARSian i Malmö – berättade om på senaste ASTB-mötet, rekommenderas två rapporter på nätet:
Dels Bertil och hans kollegers rapport "Halpha emission-line stars in molecular clouds. II. The M42 region", den kom i fjor, dels fjorårsrapporten Orion revisited: II. The foreground population to Orion A av H Bouy m fl.
☆ Som Bertil berättade är det ett rent detektivarbete att solla fram äkta T Tauri-stjärnor i de gigantiska molnen, som upptar större delen av stjärnbilden Orion med M42 som en sorts spindel i nätet. Hans material kommer från ett Schmidt-teleskop i Chile med objektivprisma som var flitigt i bruk i slutet 1990-talet och den dag som är sitter Bertil i en källare i Uppsala och finkammar fotoplåtar 30×30 cm stora!!! I Orion har han hittat drygt 1000 tidigare okända T Tauri-kandidater.
☆ T Tauri-stjärnorna drar sig fortfarande samman och är omgivna av stoft. De kännetecknas bl a av en stark spektral Halfa-linje, som svagas ut ju äldre stjärnorna blir och ju mindre stoft de omges av.
En fantastisk bild av Orion med molekylmoln, tagen av Rogelio Bernal Andreo 2010. Barnards båge omger större delen av stjärnbilden. Bildkälla: Wikipedia/NASA:s Astronomy Picture of the Day 23.10.2010
☆ Det stora molekylmolnet i Orion är det närmaste av jättemolekylmolnen på ett avstånd av drygt 400 pc (= 1400 ljusår), och här sker en ständig produktion av både låg- och högmassiva stjärnor.
☆ M42 ligger i norra delen av molnet kallat Orion A, och ett av Bertils och hans medarbetares projekt är centrerat på M42.
☆ Ytterligare TVÅ T Tauri-rapporter är i faggorna.
Solförmörkelsen i radioområdet
Anders Nyholm avrapporterar:
– Min ryska är klen, men på http://www.sao.ru/Doc-k8/SciNews/2015/eclipse2015/ kan man i form av en animation njuta av resultatet då radioteleskopet RATAN-600 i Kaukasus observerade solförmörkelsen 20 mars.
Snyggt!
Nordenmarks solförmörkelsefilm
Jag tror jag har haft en notis i fjor, men prof em Bengt Gustavsson i Uppsala tipsar sin omvärld om en märklig stumfilm från solförmörkelsen 1914 signerad N V E Nordenmark (astronomihistoriker m m):
http://www.filmarkivet.se/sv/Film/?movieid=59
Det är bara ett krux med filmen – den är en fejk!!! Men kul ändå.
PS till Messier-maratonet
Kompisen Håkan Barregårds karta över sina Messier-fynd förra lördagsnatten ser ut så här:
Foto: Håkan Barregård
Av diskussionen på astronet.se framgår att Håkan med största sannolikhet presset det nordiska rekordet med minst ett M-objekt för fotografisk Messier-maraton! Så till Håkan utdelas här en guldmedalj:
Juno, Jupiter och HST
Jupiterexperter ber och bönar nu öppet om att HST aka Hubble Space Teleascope ska riktas så ofta som möjligt mot Jupiter när NASA:s Juno-sond nästa år lagt sig runt jätteplaneten för att studera bl a polarskenen. Vad man önskar uppnå genom parallella mätningar från HST i jordbanan och Juno in situ framgår här.
Varför ingen jätteplanet innanför Merkurius?
När exoplanetjagande astronomer mäter på sina planetsystem runt andra stjärnor upptäcker de ofta enormt stora planeter nära sina stjärnor. Hos oss är det minstingen Merkurius som ligger närmast solen. Kan det ha varit annorlunda en gång i tiden?
I ern artikel på Hufftington Post, som Bertil Falk fått syn på, diskuteras detta. Och skulden på "gapet" innanför Merkurius skylls faktiskt på, just det – Jupiter!
G2 överlevde
Det tidigare så kallade G2-molnet, som i stället visat sig vara en stjärnobjekt (kanske binärt), har överlevt sin rundning av Vintergatans massiva svarta hål. Senate ESO-nyheten finns här.
G2:s vandring runt det svarta hålet genom åren. Rött innebär att objektet rör sig bort från oss, blått att det närmar sig. Bildkälla: ESO/A. Eckart
Mörk materie i galaxkrockar – vad händer?
Hubble-teleskopet har hjälpt till att utreda vad som händer med den mörka materien i galaxhopar när galaxhoparna kolliderar.
Och svaret? Den växelverkar mycket mindre med sig självt än vad forskarna tidigare trott!
Tillbaka till ritbordet!
Rymdsond till Europa
Idén med en rymdsond som ska landsättas på Jupitermånen Europa diskuteras här.
Tipsare: Lars Olefeldt.
Tanken lyfter
Astronomin är en tankelyftande vetenskap, så stort tack till Carl-Olof Börjeson som fyndat denna Storm P-teckning:
Bildkälla: Storm P Museet, København
Storm P-museet på Frederiksberg i Köpenhamn rekommenderas, likaså Storm P:s grav granngårds inne på Frederiksbergs kirkegard. Jag lovar att besökaren blir överraskad, för en tråkigare gravsten än den som finns över Danmarks störtste humorist är svår att finna. Det är ett mysterium varför det blev så.