"Star City" Malmö – nu även i rabatterna
Malmö som Sveriges "Star City"? Njae, jovars, jaaa: Vi är väldigt glada över allt stöd vi fått genom åren från Malmö stad till vår verksamhet vid Tycho Brahe-observatoriet ute i Oxie. Slogan "Rymdens sak är vår" har gällt i drygt fyrtio år. Ingen kedja brister ju heller p g a starka länkar, som bekant, och därför känns det inte helt fel att slå ett slag för en helt annan sak:
☀ Att Malmö framöver i vår och sommar låter rymdtemat dominera i stans rabetter. Malmö är parkernas stad, och i parkerna gestaltas rymden med sina stjärnor och galaxer i rabatterna. Ett kul, vackert och skönt inslag i stadsmiljön signerat landskapsarkitekterna Karin Sjölin och Märika Bark.
Vintergatan är tema för årets parkblommor. Foto: Kjell Werner
Entrérabatten till Casinot med Vintergatsinspirerade spiralarmar… Foto: Kjell Werner
Skaparna: Märika Bark och Karin Sjölin. Bildkälla: Malmö stad/Gustaf Johansson
☀ Från stans egen sajt om satsningen saxas:
☀ Huvudfärgen är vitt på en blåsvart bakgrund och med lysande punkter på stjärnhimlen i ljusgult och rosa. Mönstret är organiskt och upplöst i formen till skillnad från förra årets strikta rutmönster.
☀ Det blir en vår med många olika blommande narcisser som kommer att lysa som stjärnor på natthimlen.
Skissen bakom Faxes Vintergatsrabatt på G A Torg
☀ Under sommaren är mönstret från våren förenklat och himlen mer intensivt blå. Det vita är fortfarande huvudfärgen med inslag av ljusgult och rosa.
☀ Tack till vår gamle uråldrige ASTB-sekreterare Kjell Werner, som upptäckt vad som är på gång vid entrérabatten in till Casinot, Kungsparken.
☀ Notabelt för den historiskt intresserade är att på själva fågelön i Slottsparken, mitt i blomsterprakten, låg en gång ett amatör/privatobservatorium, fast det är för hundra år sen.
Malala namnar asteroid
Den unga pakistanska fredspristagaren Malala Yousafzai fhar fått en asteroid uppkallad efter sig, tipsar Peter Hemborg.
Asteroiden med sifferbetecknngen 316201 upptäcktes 2010 av NASA-astronomen Amy Mainzer och återfinns nu i rullorna som 316201 Malala (2010 ML48).
Asteroiden har en diameter på 4 km, ingår i huvudbältet mellan Mars och Jupiter och snurrar runt solen ett varv på 5,5 år.
Malala med sinasteroid. Bildkälla: BBC Newsbeat
Miniatyrsupernovan GK Persei visar musklerna
Det kan skrivas romaner om novan som small i Perseus stjärnbild 1901, förra seklets första ljusa nystjärna. August Strindberg fick den på hjärnan, vilket jag skrev om härom året i en liten bok (Stjärnfall, ZenZats förlag, 2013 ). Denna klassiska dvärgnova med beteckningen GK Persei har aktiverat sig betydligt, och på sajten Astronomers Telegram återfinns denna rapport på data från sonderna Swift, Chandra och NuSTAR.
Samtidigt berättade NASA för en tid sedan om novans roll som en "miniatyr" av en supernovasmäll, en uppfattning baserad på Chandra-sondens observationer under 14 år.
I NASA:s kompositbild nedan motvarar blått röntgenstrålningen som Chandra uppfångar ( = het gas), det gula den visuella (= stoft utslängt vid explosionen, studerad av Hubble-teleskopet) och den rosa radiostrålningen (= chockvågen) – radiostrålningen har mätts av VLA-instrumenteringen.
Chandra-sonden började studera GK Per år 2000, gjorde sen ett uppehåll till 2013. Under tiden hände bevisligen mycket i novaresterna, som tycks expandera in i ett allt tunnare interstellärt medium. Intressant!
Bildkälla: NASA/Chandra/HST/VLA
I denna rapport diskuteras GK Perseis avtånd (400 +/- 30 pc) och frånvaron av stark växelverkan mellan gas/stoftutflödet och det omgivande interstellära mediumet. "Knutorna" expanderar om än olika så ändå inte i nån större avtagande fart, i brist på ett bromsande medium.
Redan 1901, i september, kunde Yerkes 2-fotsreflektor dokumentera nebulositeten runt novan, som exploderade i februari samma år. Bildkälla: Yerkes Observatory
Nyaste månkartan
Tack till Lars Olefeldt, som laddat ner den senate topografiska månkartan:
Pdf-filen är på nästan 54 MB.
ALMA synar extremt magnetfält
Ett forskarlag på Chalmers lett av Ivan Martí-Vidal har med ALMA-antennerna studerat de kraftiga magnetfälten kring det supermassiva svarta hålet i galaxen PKS 1830-211 och dess jetstråle.
Astronomerna lyckades upptäcka signaler som är direkt relaterade till ett starkt magnetfält väldigt nära händelsehorisonten. Magnetfältet ligger precis där materia plötsligt accelereras bort från det svarta hålet i form av en jetstråle.
Med i forskarlaget är även Sebastien Muller, Wouter Vlemmings, Cathy Horellou och Susanne Aalto
Resultaten presenterades i en forskningsartikel med titeln “A strong magnetic field in the jet base of a supermassive black hole” i tidsskriften Science 17 april 2015.
Ett supertungt svart hål och dess intensiva magnetfält. Så här föreställer sig rymdkonstnären Luis Calçada omgivningarna kring ett supermassivt svarta hål. Hålet omges av en lysande skiva av hett, infallande material och, längre ut, en dammig torus. Ofta finns det också höghastighetsstrålar som består av material som kastats ut från det svarta hålets poler och kan sträcka sig ut över enorma kosmiska avstånd. Observationer med Alma har upptäckt ett väldigt kraftigt magnetfält nära det svarta hålet där strålarna kommer från, och det är troligen inblandat i bildandet av strålarna och hur de koncentreras i en sådan energetisk stråle. Bildkälla: ESO/L. Calçada.
Rosetta-kometens magnetism
Det visar sig överraskande nog att tack vare att Rosetta-sondens landare Philae studsade upp och ner vid ett antal tillfällen vid landningen på kometytan, så fick forskarna ett bättre grepp om närvaron/frånvaron av magnetism på himlakroppen. Mätningarna ger övervägande negativt svar.
"… we conclude that Comet 67P/Churyumov-Gerasimenko is a remarkably non-magnetic objec”, lyder Rosetta-forskaren Hans-Ulrich Austers omdöme.
ESA-relisen, som summerar den vetenskapliga rapporten i Science, återfinns här.
Vattenbristen i Californien och på Mars…
Vatten är en bristvara i Californien, och kristecknen läggs på hög.
Lars Olefeldt hittade denna kommentar på nätet:
