Dagens pressmess från ESO:
Litium hittat i novarest
Det kemiska grundämnet litium har för första gången hittats i materialet som skickas ut från en nova. Observationer som togs av Nova Centauri 2013 med hjälp av teleskopen vid ESO:s La Sillaobservatorium och nära Santiago i Chile, hjälper oss att förklara mysteriet med varför många unga stjärnor verkar ha mer av detta kemiska grundämne än vad man förväntar sig.
Detta nya fynd är en sedan länge saknad pusselbit i mysteriet med vår galax kemiska utvecklingen, och är ett stort steg framåt för astronomer som försöker förstå mängden av de olika grundämnena bland Vintergatans stjärnor.
Det lätta grundämnet litium är en av de få grundämnen som förutspås ha skapats i big bang, för 13,8 miljarder år sedan. Men att försöka förstå mängden av litium som man observerar i stjärnorna runt omkring oss i universum idag ger astronomer en rejäl huvudvärk. Äldre stjärnor har mindre litium än vad man förväntar sig, och en del yngre har upp till tio gånger mer
Sedan 1970-talet har astronomer spekulerat om mycket av allt detta extra litium som vi hittar i unga stjärnor har sitt ursårung i novor, som kastar ut material i utrymmet mellan stjärnorna, där det sedan bidrar till materialet som kommer bygga upp nästa generation av stjärnor. Men fram tills nu så har nogranna studier av flera novor inte get några klara resultat.
Denna bild från New Technology Telescope vid ESO:s La Sillaobservatorium visar Nova Centauri 2013 under juli 2015 som den ljusaste stjärnan i mitten av bilden. Bilden togs mer än 18 månader efter den ursprungliga explosionen. Denna nova var den första där man hittat bevis för att det finns litium. Bildkälla: ESO
En grupp astronomer som leds av Luca Izzo (Sapienza University of Rome och ICRANet, Pescara, Italien) har nu använt instrumentet FEROS som sitter på MPG/ESO:s 2,2-meterteleskop vid La Sillaobservatoriet, samt spektrografen PUCHEROS vid ESO:s 0.5-meterteleskop vid Observatory of the Pontificia Universidad Catolica de Chile i Santa Martina nära Santiago, för att studera novan Nova Centauri 2013 (V1369 Centauri). Denna stjärna exploderade nära den ljusa, sydliga stjärnan Beta Centauri i december 2013 och var den ljusaste novan som än så länge skådats i detta århundrade – och kunde lätt ses med blotta ögat.
Massimo Della Valle (INAF–Osservatorio Astronomico di Capodimonte, Naples och ICRANet, Pescara, Italy) är medförfattare till artikeln och förklarar vikten av detta fynd.
– Detta är ett väldigt viktigt steg framåt. Om vi föreställer oss historien bakom Vintergatans kemiska utveckling som ett stort pussel, så var litium från novor en av de viktigaste men mest egendomliga av bitarna som vi fortfarande saknar. Utan att ha löst gåtan om litium kan man dessutom ifrågasätta våra modeller för big bang, säger han.
Man beräknar att mängden av litium som Nova Centauri 2013 kastat ut är liten (mindre än en miljarddel av solens massa), men eftersom flera miljarder novor har exploderat under Vintergatans livstid så är detta tillräckligt för att förklara de oväntat stora mängder av litium som uppskattas finnas i vår galax.
Författarna Luca Pasquini (ESO, Garching, Tyskland) och Massimo Delal Valle har letat efter bevis på novornas litium i mer än 25 år. Detta är ett tillfredsställande avslutning på deras långa sökande.
Resultaten presenteras i en forskningsartikel med titeln “Early optical spectra of Nova V1369 Cen show presence of lithium”, av L. Izzo m. fl., och publiceras på webben av Astrophysical Journal Letters.
Erik XIV:s son studerade för Galilei?
En fotnot i "förra delen" av Daniel Melanderhjelms bok Astronomie från 1795 gör på sid 371 gällande följande: "Det är uti dessa tider uptäckt, at GUSTAF, Konung Eric den XIV Son med CATHARINA MÅNSDOTTER, under sit vistande i Italien, varit GALILAEI Discipel uti mathematiken",
Ingen uppgift står om det i N V E Nordenmarks svenska astronomihistoria, ingen uppgift om det i Ingvar Anderssons stora Erik XIV-biografi. Herman Lindqvist har en hel del att berätta om prinsen i sin svenska historia, men inget om relationen till Galilei. I Svenskt biografiskt handlexikon (1906) berättas att han var "kunnig i kemien".
Däremot vet vi att den olycklige prinsen aka Gustav Eriksson Vasa (1568-1607) skickades utomlands sedan Erik XIV fängslats och bl a ska ha varit i Rom runt 1586. Kan vägarna med Galilei ha korsats där? Jag ska gräva i akterna, så får vi se.
Hade Galileo Galilei en svensk tronarvinge som elev?
Fynd i arkivet
Gösta Lyngå, lundaastronomen, bor som 80+:are i Australien numera,är mer engagerad inom miljödebatten i landet än inom astronomin, men vi minns honom som en god vän till den lokala astronomiska communityn för femtio år sen. Bevisat av denna bild med Bertil Pettersson vid avtryckaren.
Föreläsning på hög nivå. Foto: Bertil Pettersson
Fotot bör ha tagits nån gång 1963-64 när MARS föregångare, ARS på Johannes-gymnasiet, hade dragit igång i Malmö och vi vävde nätverk som snärjde in astronomerna i Lund. Ett av offren var Gösta Lyngå.
Gösta Lyngå var handledare för flera unga astronomer i Lund och bodde ett tag på Mount Stromlo, nära observatoriet i Australien, och fick se sitt och hustruns hem gå upp i rök för drygt tio år sen under den fatala skogsbranden däruppe på höjderna.
Som politiker kom Gösta att sitta i riksdagen för miljöpartiet för ett kvartsekel sen. En hel del bra och vettiga motioner såg dagens ljus med honom som undertecknare (flyktingfrågor, utbildning m m) – mindre bra var motståndet mot Öresundsbron, ett projekt som miljöpartiet av nån sorts ryggmärgsreflex var motståndare till.
Tycho Brahe-priset 2015
De europeiska astronomerna har en egen gemenskap, European AstronomicaL Society, och EAS delar årligen numera ut det så kallade Tycho Brahe-priset till en forskare inom instrumentsidan. 2015 har priset gått till den Schweizfödde astronomen, prof Michel Mayor för hans tekniska bedrift att solla fram den första exoplaneten kring en solliknande stjärna.
Delta Cephei har en tvillingsol
"Avståndsindikatorernas avståndsindikator", Delta Cephei, har avslöjats som en spektroskopisk binär. Perioden på drygt 2200 dygn.
Forskarna väntar med spänning på Gaias uppföljning.
Aktiva ungdomar
Det händer massor inom Astronomisk Ungdom, som är vår egen, alltså Svenska Astronomiska Sällskapets, ungdomsförening. Även lundaungdomarna är på plats! Och läger väntar i augusti på Tychos ö.
Jag gillar AU:s kaxiga ton; Alla svenska skolbarn ska nån gång få kika genom ett teleskop!!!
Planeter runt pulsarer
Nu diskuteras även ifall planeter kan bildas runt unga pulsarer och hur det i så fall kan tänkas gå till i det tidigare SN-materialet ("supernova fallback disks"). 151 pulsarer har studerats men inga tecken till planeter har upptäckts. Vilket inte betyder att de inte finns, bara att de inte är nåbara för våra instrument.
Golf i de högre rymderna
Tack till Lars Olefeldt, som "fyndat" på nätet:
