Stenplaneten passerar över sin stjärna
När stenplaneten HD 219134b på 21 ljusårs avstånd passerar förbi sin huvudstjärna, ser det ut så här enligt NASA:s spaceartist. Stenplaneten (densitet 6 g/kubikcm, jfr jordens 5,5 g/kubikcm)) är den närmaste i sitt slag vi kan se som passerar över skivan av sin hemmasol, en transit, vilket möjliggör exakta mätningar av himlakroppens atmosfär.
Bildkälla:NASA/JPL-Caltech
Planeten är 1,6 ggr större än jorden och dess moderstjärna är något mindre och med mindre yttemp än vår sol. Planeten tar tre jorddygn på sig att snurra ett varv runt stjärnan och den ligger så nära att möjligheterna för liv "i vår mening" är uteslutet.
Stjärnan ligger i Cassiopeias stjärnbild och är synlig för blotta ögat, nära polstjärnan.
Den närmare utforskningen av exoplaneten har skett med hjälp av det rymdbaserade Spitzer-teleskopet men upptäckten i sig av planeten skedde med hjälp av instrumentet kallat HARPS-North som är monterat på italienarnas 3,6-meter reflektor på Kanaerieöarna.
Ati Motalebi, som lett forskningsarbetet, berättar att hon tror att planeten är som klippt och skuren för studier av det IR-baserade James Webb-teleskopet när detta placeras i sin bana om några år.
I systemet ingår ytterligare två exoplaneter.
K-stjärnan i Cassiopeia i bildens mitt är av visuella magnituden 5. Bildkälla: Centre de Données astronomiques de Strasbourg / SIMBAD.
För jämförelsens skull: Den närmast kända planeten är GJ674b på 14,8 ljusårs avstånd.
Torbjörn Andersson död
Den mästerlige Malmöfotografen Torbjörn Andersson har gått bort, 72 år gammal. I sviterna efter en aggressiv cancer.
Torbjörn var knuten till en rad tidningar, sist Expressen, men stationerad här i Malmö varifrån de världsomspännande fotoreportagen utgick (inbördeskrigets Balkan, Kina, Himmelska fridens torg-massakern 1989, t ex) Det var också här han gav ut Dokument Malmö: Staden i tusen bilder (med korttexter av Per Svensson), ett praktverk där även vi på Tycho Brahe-observatoriet fick ett par sidor. Dessutom var Torbjörn hos oss i ASTB och pratade om sin bok för ett antal år sedan.
Malmöboken finns till beskådande på bokbordet på TBO.
Torbjörn med sitt storverk 2011. Foto: Kaeth Gardestedt
Torbjörn har hyllats som den fotogigant han var i sina tidningar och det var ett privilegium att vara kompis med honom. Även inom södra kretsen av Publicistklubben, som han ägnade mycket tid och kraft.
Bildextra 31 juli
I kväll 31.7 kom den här radarbaserade videon på NEO-objektet 1999 JD6, som passerade jorden 24 juli på ett avstånd av 19 ggr månens (= 7,2 miljoner km);
Ännu en gång visar sig en asteroid, stor eller liten, ha en märklig jordnötsform, i detta fall är längdaxeln cirka 2 km. Jag trodde först att det handlade om två separata himlakroppar, men de hänger alltså samman.
Bildsekvensen, som kan tillåta oss skymta detaljer på 7-8 meter, har "fotats" av 70-meters Goldstoneantennen, Green Bank.
Bra koll på jakten på NEO ("Near Earth Object") finns här:
http://www.jpl.nasa.gov/asteroidwatch
Och hur radarekojakten går till kan studeras här:
Pulsarplaneter har identifierats för länge sen
Ibland har jag för bråttom. Sorry.Hade jag läst ordentligt på i artikeln som citerades i notisen i förra W-bloggen,så hade jag upptäckt att pulsarplaneter faktiskt har upptäckts för över tjugo år sedan. De anses lättare att identifiera än många andra exos.
Robert Cumming berättar om de två system som faktiskt är kända:
PSR B1257+12 och PSR B1620-26 (i en klothop).
Wikipedia har en hel del material om pulsarplaneter överhuvudtaget.
– Det första är ju aktuellt som ett av de planetsystem som ska få riktiga namn och då kanske till och med Markus Jansons Muminförslag kommer i fråga.
Mer info här: http://www.nameexoworlds.org/the_exoworlds, http://www.nameexoworlds.org/systems/257, http://www.astronomiska.se/2015/06/17/svenska-astronomiska-sallskapet-nominerar-mumin-lilla-my-och-marran som-exoplanetnamn/.
– Du kanske också vet att AU nominerat planetnamn: http://www.astronomiskungdom.se/2015/07/17/mikael-lidstrom-vinnare-av-tavlingen-namnge-en-exoplanet/.
"Those Troublesome Wolf-Rayet Stars…."
Jag håller på att läsa in mig på Wolf-Rayetstjärnorna och jag noterar att två kännare av dessa stjärntyper med kraftiga emissionslinjer och massor långt över solens, var lundaastronomerna och ASTB-vännerna Björn Stenholm och Ingemar Lundström. De skrev tillsammans en vetenskaplig rapport 1977 med titeln "Those Troublesome Wolf-Rayet Stars" och diskuterade bl a stjärnorna som binära system.
Om två år har det gått 150 år sen Parisastronomerna Charles Wolf och Georges Rayet – visuellt väl? – upptäckte stjärnsorten. Värt att fira!
Storfiskaren berättar eller…?
Liter självbespegling då och då får tillåtas i en sån här blogg. Vad tror ni jag pratar om på en Rotaryklubb i Ystad i veckan? Hur stort universum är? Min största fisk jag nånsin fångat eller…
Bildkälla: Ystad St Petri RK
.. försöker jag visa på Fritiof Nilsson Piratens storhet som författare? Ärligt talat kommer jag inte ihåg, men föredraget handlade om Piraten och Sten Broman, "två vänner som inte alltid var sams".
Sant och säkert är däremot att Piraten var god vän med vårt sällskaps grundare Knut Lundmark, enligt Piraten en "forskare bland stjärnor, en stjärna bland forskare" och Ivar Broman, Stens far, var en av instiftarna av Astronomiska Sällskapet Tycho Brahe 1937.