Hoppa till innehåll

Nr 77 2015

  • av

Perseiderna på gång in

Har vi tur, så kan det bli hyggligt väder nästa tisdag- och onsdagkvällar (11 och 12 augusti), då vi ju genomför de sedvanliga och populära Perseid-aftnarna på Tycho Brahe-observatoriet i Oxie. Väderprognoserna ser hyfsade ut, och lägger vi till detta att månen håller sig borta så kanske, kanske vi får vara med om några fantastiska meteorshower. Gratis!

Som vanligt kommer vi att ha öppet hus för allmänheten med en mix av underhållning: Bildvisningar och korta föredrag inomhus, meteorer live utomhus.

potw1033a

En perseid fräser fram 2010 över VLT, våra Chile-observatorier. Bildkälla: ESO

Mer info kommer både här och på TBO:s hemsida.

GS_20130811_Perseid_3971

Och så här fint blev resultat 2013 när Göran "Astrofotografen" Strand riggat upp  sitt kamerasystem uppe i Östersund. Foto: Göran Strand

Perseiderna ligger en del av oss inom Tycho Brahe-sällskapet särskilt varmt om hjärtat, eftersom vår gamle sekreterare, lundaastronomen Bertil-Anders Lindblad var en världsauktoritet på ämnet meteorer och särskilt Perseiderna. Han fastställde radiantens förändringar vid olika maxima, studerade egna och andras radarekon, mängder av fotografiska upptagningar från 30-talet framåt i tiden men studerade även de visuella mätningarna och deras felkällor.

19 tunga rapporter med B A Lindblad och medarbetare finns med i The SAO/NASA Astrophysics Data System,

SN1987A – 30 år efter…

I Nature Physics återfinns denna dagsfärska artikel,som summerar nästan trettio års utforskning av den gigantiska stjärnsmällen i Stora Magellanska molnet 1987. Notabelt är artikelförfattaren Richard de Grijs försiktigt hållna frågetecken kring en del slutsatser, som kan påverka det slutgiltiga fastställandet av SN-ringarnas storlek och supernovasmällens avstånd.

Wolf Rayet-stjärnorna – ett PS till förra W-bloggen

Tack till Anders Nyholm, som grävt fram en artikel av 1800-talspionjörerna inom spetrografin,  William Huggins och Mrs Huggins:

– Makarna Huggins skriver 1890 i Proceedings of the Royal Society of London (se http://adsabs.harvard.edu/abs/1890RSPS…49…33H):
 
"In 1867 MM. Wolf and Rayet discovered at the Paris Observatory three small stars in Cygnus, in which the spectroscope showed several bright lines upon a continuous spectrum."
 
– Så visst kan man säga att upptäckten skedde visuellt, med ögat vid spektroskopet. Modernt så visslade om det 1867, när det skulle dröja ytterligare några år innan man började fotografera astronomiska spektra.
Hugginsarnas artikel är superintressant, de studerade emissionslinjer genom att jämföra med ljuset från kolväten som brann i en Bunsenbrännaqre. Jag håller på att gräva lite för nöjes skull i stjärntypens snart 150-åriga historia och upptäcker t ex att lundafysikern Bengt Edlén på 50-talet utredde kolatomernas jonisering i dessa häftiga stjärnatmosfärer

Elakt om Bill Nye

Mediafenomenet Bill Nye "The Science Guy" är inte populär i alla läger, vilket Lars Olefeldt upptäckt här. Mycket elakt – men roligt!

Lundmark om Slöjnebulosan

Ett av de sista astronomihistoriska bidragen från Knut Lundmarks sida blev den lilla uppsatsen "Three astronomical phenomena seen in extremely ancient times" från Actes de VI Congrès d´historie des sciences (1950) och där han bl a lät sig spekulera i om våra förmödrar kan ha sett supernovan som bildade NGC 6990 och GC 6992 (Slöjnebulosan) i Cygnus/Svanen.

Lundmark utgick från Edwin Hubbles expansionsmätningar av nebulositeten (0,06 bågsekunder/år) och fann att smällen borde ha ägt rum för 150 000 år sen eller senare och att supernovan bör ha haft en apparent magnitud på -4 (ungefär som Venus). Homo sapiens sapiens fanns på den tiden.

veil_overlay_sm

Välstuderad slöja i dag…. Bildkälla: NASA, ESA, the Hubble Heritage (STScI/AURA)-ESA/Hubble Collaboration, and the Digitized Sky Survey 2
 

I dag uppskattas denna imponerande SN-rest ha en ålder av runt 10 000 år, och då är vi plötsligt inne på  stenåldern, neolitikum. Vad kan den tiderns människor ha tänkt om det kraftiga ljuset ovan där?

Klockan är slagen

Jag hittade denna kluriga klocka på nätet, Smart!!!

m6-9s_clock

Vännerna på Institut Mittag-Leffler ska få ett ex vid tillfälle.

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.