Asteroid med ringsystem
När den lilla Centaur-asteroiden Chariklo upptäcktes i slutet av 90-talet (himlakroppen snurrar mellan Saturnus och Uranus) och härom året visade under en stjärnockultation sig ha ett system av ringar – minst två – , förvånades astronomerna. Och förvåningen fortsätter: Här finns den senaste rapporten i ärendet:
Frågor som ställs rör förstås vad som skapade ringarna, deras massor, beståndsdelar, var det kollisioner, himlakroppar som fallit sönder eller rentav bygger ringarna på stenbumlingar som slungats upp från ytan? Frågorna är fortfarande fler än svaren. Men spännande är det!
Och det har konsekvenser för hur astronomerna vid ritbordet ska få ihop orsak och verkan där ute. Standardmodellen är att denna centaur störts av gasjättarna och därpå störtat in från Kuiper-bältet. Gäller det alla dessa objekt? Det är frågan.
Så här kan vi tänka oss att det ser ut runt Chariklo – möjligen finns här även en liten "herdemåne":
Illustration: Lucie Maquet
Vi som älskar crossovers i tillvaron noterar att artikelförfattaren Margaret Pan är något så märkligt som både astronom och en framstående klockspelsmusiker.Förnämlig Youtubefilm här!
Argument mot fyrkantig jord
Om du nånsin varit osäker på om vi lever på ett klot eller om jorden faktisk är fyrkantig, ges 10 bevis här på vårt sfäriska hem.
Tack till Lars Olefeldt för det pedagogiska fyndet.
Lärt PS1.
George Bernard Shaw, författaren, dramatikern, ansåg att vår tid var mer vidskeplig än medeltidens. Skälet? Den utspridda uppfattningen att jorden är sfärisk.
Lärt PS2.
Lärdomsfjanten hos Ludvig Holberg ("Erasmus Montanus") försökte predika för bönderna att jorden var rund och inte fyrkantig. Han kröp till föga när han hotades av ödet att bli inkallad i det militära om han inte ändrade uppfattning.
Bildkälla: http://forums.sega.com/showthread.php?522940-Is-The-Earth-A-Square
Ännu ett steg mot E-ELT
ESO, vårt gemensamma europeiska sydobservatorium, meddelar att ett ännu ett steg mot förverkligandet av E-ELT har tagits.
Viktiga kontrakt för bygget i Chile, dess instrument och funktioner har undertecknats i ESO-hökkvarteret, München.
Observatorium i en träkoja?
Alla har vi som Povel Ramel påpekar i en låt varit små – och byggt träkojor.
Det slår mig att någon någonstans MÅSTE ha ett byggt en sån koja i toppen av ett träd för att därfrån observera stjärnhimlen. Jodå, det finns exempel på nätet.
Träkojeastronomen struntar i att grunda teleskopet på ett fast, tungt fundament, och om trädet svajar i vinden och om om en trädgren kommer i vägen, så är det en del av spelet och upplevelsen. Men du kommer onekligen närmare stjärnorna.
Bildkälla:http://www.imiloahawaii.org
Lundmark på TBO
Det är ju i år 100 år sen Knut Lundmark (1889-1958), lundaprofessorn och vårt sällskaps grundare, publicerade sin första vetenskapliga artikel (se Anders Nyholms inlägg i W-bloggen nr 4 2016). Av detta skälet ägnar vi en liten bokbordsutställning ute på Tycho Brahe-observatoriet åt vår guru.
På bordet ligger några av hans böcker (en av dem översatt till tyska), hans epokgörande doktorsavhandling, hans magnifika men sällan uppmärksammade bidrag till Handbuch der AstroPhysik, böcker om honom och några unika bilder och karikatyrer plus exempel på hans populärvetenskapliga författande i tidens massmedier (Hemmets Journal, Röster i radio).
Ägna gärna en stund åt rariteterna – och låna.
Gatuastronomi på 1800-talet
W-bloggens minions jobbar på oförtrutet och här har Christian Vestergaard hittat en verklig raritet på nätet:
Källa: © Look and Learn / Peter Jackson Collection / The Bridgeman Art Library
Det finns mycket att säga om bilden, dess sociala ton från Londons fattigkvarter t ex, men också hur observationerna gick till: Antingen fick du stå på en pall eller så fick du ligga ner och kika upp mot zenit i en någerlunda bekväm viloposition.
Teckningen på stativet föreställer månen.