Gasjätten i infrarött:
Juno får hjälp på resan från jorden
Om några dagar lägger sig Juno-farkosten i sin bana runt Jupiter för att under ett år intensivstudera jätten i vårt planetsystem, Jupiter som på märkliga vägar kan ha hjälpt livet kickstarta på vår egen jord.
Påpassligt kommer ett pressmess från ESO som berättar att vårt sydobservatorium med hjälp av instrumenteringen VISIR på dess Very Large Telescope tagit spektakulära infraröda bilder av Jupiter i form av högupplösta kartor av den stora planeten.
Kampanjen har involverat flera teleskop som är baserade i Hawaii och Chile, samt bidrag från amatörastronomer från hela världen. Kartorna ger oss inte bara en ögonblicksbild av planeten men avslöjar också hur Jupiters atmosfär har skiftat under månaderna innan Junos ankomst.
Rymdfarkosten Juno skickades upp 2011, och har färdats nästan tre miljarder kilometer för att nå Jupiter och dess månar.
Denna bild i falska färger skapades genom att välja och kombinera de bästa bilderna från många korta exponeringar med VISIR i våglängden 5 mikrometer. Bildkälla: ESO/L. Fletcher
Att fånga skarpa bilder genom jordens kontinuerligt skiftande atmosfär är en av de största utmaningarna för markbaserade teleskop. Denna inblick i Jupiters egna turbulenta atmosfär, fylld med kalla gasmoln, var möjligt tack vare en teknik som kallas “lucky imaging”:
Sekvenser av mycket korta exponeringar togs av Jupiter med VISIR, vilket producerade tusentals av enskilda bilder. De mest lyckade exponeringarna, där bilden är minst påverkade av atmosfärens turbulens, väljs och resten kastas.
Skillnad mellan infrarött av VISIR och visuellt t h av en amatörastronom – bilderna tagna någerlunda samtidigt. Bildkälla: ESO/L.N. Fletcher/Damian Peach
Matig info om vad Jupiter-observatörerna inom BAA, British Astronomical Association, spanat in senaste månader, finns i deras senaste sektionsrapport på nätet. Mycket illustrativ!
Vårt omättliga behov av astronomihistoria…
Vad tänker Jesper Sollerman, vår riksordförande, om min idé med en astronomihistorisk avdelning inom SAS, Svenska Astronomiska Sällskapet? Frågan ställldes i en tidigare W-blogg.
Vi har en mycket trevligt gruppering inom ASTB som vi kort och gott kallar för "Historiska klubben". Kanske dags att exportera idén till vår paraplyorganisation på riksplanet, som ju en gång hade i sina led flera betydande astronomihistoriker (N V E Nordenmark m fl).
– Ja visst är det historiska viktigt för SAS. Många av våra föredrag har haft historisk prägel och jag
skulle gärna se ännu fler historiska nedslag i Populär Astronomi, berättar vår ordförande
– Inför 100-årsdagen kanske vi borde se till att få nedskrivet lite mer av vår egen historia? Vi har
ju astronomihistoriker på armlängds avstånd.
Jesper tänker förstås på våra vänner Gustav Holmberg och Johan Kärnfelt, som ju tillsammans håller på med den stora genommönstringen av svensk amatörastronomi:
https://amatorastronomi.wordpress.com/
Vi får ser var allt landar.
Sf-bokhandeln i Malmö större – men bättre?
Science fiction-bokhandeln har flyttat till större lokaler och finns nu på Södra Förstadsgatan i Malmö. Proper och fin – och mycket litteratur om spel. Men också med klassisk och ny sf-litteratur.
Hade jag varit ägare, hade jag på raken bestämt mig för tre saker:
1. Offra en hylla åt aktuell populärvetenskaplig litteratur.
2. Offra en annan hylla åt antikvarisk litteratur, som Guldmeteoren från 1907 av Jules Verne (tack för bilden nedan som kom från Christian Vestergaard).
3. Samarbeta med lokala föreningar, t ex ASTB som har en sf-gruppering. Gärna en anslagstavla med kallelser till möten, tips om filmer och sådant.
Ill från postuma Jules Verne-klassikern Guldmeteoren
Vintergatans X-form
Vad betyder det att Vintergatans tjocka mittdel, "bullen", har denna X-form om man studerar vår hemmagalax med WISE (= Wide-field Infrared Survey Explorer)?
Uppenbarligen är fenomenet inte okänt för stavspiraler och frågorna är fler än svaren, som har med dynamiska förhållanden att göra, röda klumpar m m.
Nånstans verkar det som om en del läroböcker får skrivas om.
Fint Europapris till – engelsman!
Hoppsan! Mitt i den europeiska krisen kommer beskedet att Martin Rees (bilden nedan) aka Lord Rees aka Astronomer Royal på ö-riket av Academia Europea tilldelats Erasmus-medaljen vid en konferens i Cardiff.
Lundabesökaren i fjor Lord Rees får priset för sitt mångåriga arbete för den europeiska forskningen ("pan-European collaboration") men också för sitt inomvetenskapliga arbete (svarta hål, kosmiska radiokällor, materiens makrofördelning i universum m m).
I samband med priset, som utdelades i dag (27 juni), höll Rees sin Erasmus-föreläsning på temat "From Mars to the Multiverse".
Jag tror nästan jag kan gissa mig till vad den gode stjärnlorden tycker när han ser detta omslag, som dök upp i dag i sviterna efter det brittiska självmålet i EU-omröstningen (som är ett hot även mot brittisk astronomi – se förra W-bloggen):
