Hur farligt levde Tychos assistenter?
Tycho Brahe-communityn har en stor vän i lundahistorikern Gert Jeppsson, universitetslektor och redaktör för den förnämliga tidskriften Ale: Historisk tidskrift för Skåne, Halland och Blöekinge.
Syn för sägen för redaktörens intresse är en synnerligen matig artikel i nr 2 2016, författad av Jens Vellev, som ju blev hedersdoktor i Lund härom sistens (se nedan och scrolla ner till tidigare W-bloggar):
"Tycho Brahes liv, død og efterliv".
Jens sammanfattar Tychos liv och verk och berättar också om öppningen av Tychos grav i Prag 2010, ett projekt han själv ledde, och resultaten därifrån.
Vi borde skaffa ett antal ex av detta Ale-nummer och ha på Tycho Brahe-observatoriet till utlån.
Två saker som fascinerar mig i Jens Vellevs berättelse.
1. Han dementerar att Tycho blev kvicksilverförgiftad genom egen eller andras försorg. Hans kvicksilverintag var inte dramatiskt högt, inte ens med tanke på hans alkemiska experiment.
Flera av Tychos instrument i metall hade fått ett yttre skyddande lager av en förgyllning baserad på bruket av kvicksilver, varför Jens misstänker att Tychos många assistenter kommit mer i kontakt med kvicksilvret än Tycho själv och kanske fått en släng av kvicksilverförgiftning. Vem vet? Det borde gå att undersöka? Den gamla tekniken att förgylla kallas av Jens på danska "lueforgyldning". På svenska tror jag det heter brännförgyllning.
2. Alla Tychos originalinstrument är försvunna. Därför ska vi vara desto tacksammare över jesuitastronomen Ferdinand Verbist som – på andra sidan jorden! – lät göra sex fullskalekopior av instrumenten i brons till den kinesiske kejsaren Kangxi (regerade 1661-1722), som fortfarande går att se på kejsarens torn i Beijing där de "… vidner stadig om den verdenomspænende betydning, som den gådefulde danske adelsmand fik ikke blot i livet, men også efter döden".
Bildkälla: Wikipedia
Bild-PS.
När Jens Vellev blev hedersdoktor i Lund för bl a sin Tycho Brahe-forskning, såg det ut så här pampigt (vi har inte visat bilden tidigare):
Foto: Privat
Röntgenastronom får Tycho Brahe-priset
När bortåt 900 yrkesastronomer – flera från Sverige – i dagarna åker till Aten och träffen där med European Astronomical Society, sker också utdelningen av årets Tycho Brahe Prize. Denna gång går det till prof Joachim Trümper för hans visionära utveckling av röntgeninstrumentering, viktiga upptäckter rörande vita dvärgar och hans insatser i ROSAT-projektet.
Atenmötet 4-8 juli går under beteckningen "European Week of Astronomy and Space Science".
Vackra norrsken på Jupiter
Spänningen stiger inför sonden Junos Jupiterbesök (inträde i banan runt gasjätten sker om några dagar), och spänningen blir inte mindre för att det rymdbaserade Hubble-teleskopet dokumenterat detta praktfulla norrsken i UV på planeten:
Bildkälla: ESA/NASA/HST
Arno Penzias och Brian P Schmidt VS Greenpeace
En av nobelpristagarna bakom upptäckten av den kosmiska bakgrundsstrålningen, Arno Penzias, är en av undertecknarna av det Greenpeace-kritiska uttalandet som publicerats i dagarna. Även Brian P Schmidt (universums accelererande expansion, 2011) har skrivit på.
Flera fysikpristagare återfinns bland de 107 undertecknarna, som kraftigt reagerar mot Greenpeaces skrämselkampanj mot framför allt genmodifierade grödor som golden rice.
Schmidt vet vad han talar om. Till hans hobbisar hör – vinodling!
Komet Kohoutek skrämde Guds barn
Christian Vestergaard har hitta två häften från sekten Guds barn (numera Familjen) när kometen Kohoutek var aktuell på sjuttiotalets början.
Stackars människor som fångas in av dessa "kristna" sekter, som har en viss förmåga att florera i USA.
Gånggrifts-astronomi på Hedenhös tid
Mycket inom arkeoastronomin är spekulation och antaganden. På hur fast grund står de forskare som menar att de långa ingångarna till några portugisiska gånggrifter ("passage graves") kan ha fungerat som linslösa teleskop på Hedenhös tid?
Frågan har i dagarna diskuterats under ett inlägg på NAM i Nottingham, National Astronomy Meeting.
Bl a tros gånggrifterna ha haft sikte på Aldebaran i skymningen för 6000 år sen – som ett inslag i det begynnande agrarsamhällets kalender.
Lundmarks galax än en gång
Oftare än vad vi tror är "Lundmarks galax", alltså dvärggalaxen kallad Wolf-Lundmark-Melotte i vår lokala galaxhop, utsatt för astronomernas närgångna granskning. För ett år sen skedde det på nytt: Då offentliggjordes att forskare synat molekylära CO-moln i dvärggalaxen med hjälp av den högupplösande ALMA-instrumenteringen.
Kolmonoxid-molnens existens är inte lätta att avslöja och de har mycket att säga om metallhalt, hur molnen kollapsar och pressas ihop av omgivande stoft och gaser, hur stjärnbildning uppstår, hur stjärnhopar gestaltas och mycket annat. En pressrapport finns här.
Notabelt är att dessa CO-moln har påfallande likhet med motsvarande moln i vår egen vintergata.
CO-molnen är de små mörka fläckarna. Bildkälla: Monica Rubio et al.
Tankar inför helgen
Detta har satts på pränt av sf-författaren Philip K Dick:
