Europa (!) håller koll, för:
Är Jupiter vän eller fiende?
När jag kikar på en animation, som Lars Olefeldt skickat över, på asteroider som styrs av Jupiter, så dyker den gamla frågan upp i huvudet: Ska vi tacka Jupiter för att livet fått fotfäste och kunnat utvecklas på jordklotet och inte gått upp i rök efter en jordkrockande asteroid eller komet?
Svaret är både och. De långperiodiska kometerna sopar Jupiter rätt effektivt upp och slänger ut i rymden igen, men ett sentida undantag är remarkabelt: Det var bortgångne Brian Marsden, han som höll i IAU-astronomernas Central Bureau for Astronomical Telegrams, som påpekade att kometen Lexell 1770 kom farligt nära jorden. Jupiter störde i bakgrunden.
Lexell-kometen har "nära"-rekordet för kometer, 2,2 miljoner km till jorden.
Rymdkonstnärens syn på saken. Bildkälla: ESA
Asteroiderna är en annan femma, särskilt de som vi kallar jordnära (NEO, Near Earth Objects). De ska vi alltid se upp med. Somliga av dem knuffas in mot solen av gasjätten där ute, och på deras väg in mot solen kan ju jorden komma i vägen.
Intressant nog är det inte bara NASA i dag som håller koll på farliga himlakroppar. Vi har faktiskt ett väletablerat europeiskt samarbete på område (tack Europa!), ett ESA-lett NEO-projekt, och där kan vi läsa att för tillfället finns 549 objekt på risklistan och att vi hittills fått korn på drygt 14500 objekt. Julinumret av pdf:en Space Situational Awareness finns här, och där kan läsas att sen 1 januari i år har nästan 1000 NEO:s identifierats.
En som kan allt om asteroider överhuvud taget är den tjeckiske astronomen Petr Scheirich (f 1979), som har en mycket matig hemsida. Till hans specialiteter hör bl a binära nära jorden-asteroider . På hemsidan finns ett par målande animationer, som i och för sig har några år på nacken. Vi kan lätt slå fast att antalet objekt har ökat, inte sjunkit de senaste fem-tio åren. Detta är ingen animation för den med klena nerver!
Knut Lundmark och Hollywood
När jag satt och skummade igenom breven till Knut Lundmark, som finns i den stora Lundmark-samlingen på LUB, föll mina ögon på ett brev från – Frank Capra, Hollywoodregissören (Livet är underbart, Arsenik och gamla spetsar m fl)
Jag har inte läst brevet ännu men tog ändå kontakt med Johan Kärnefelt, som prompt svarade att det måste ha med Lundmarks Tycho Brahe-manus "I stjärnans skugga" att göra. Johans spännande story om filmmanuset och hans analys av innehållet finns här i Lychnos 2009..
Jag tror att W-bloggen synat filmprojektet tidigare.
Vår lundaprofessorer, som ju ofta var i Californien, hade tillskrivit demonregissören/producenten Cecil B DeMille om "sin" Tycho Brahe-film, men Hollywood tände aldrig på idén. Det gjorde inte SF heller på hemmaplan, SF som inbjudit till en manustävling på 30-talet. Lundmark antog utmaningen.
Knut Lundmark blir mer och mer en gåta. Inomvetenskapligt var han snubblande nära lösningen för många av nutidens stora frågor, utomvetenskapligt gällde maximen "The sky is the limit". Jag ska se om vi kan få fram något spektakulärt om Knut Emil inför vårt 80-årsfirande nästa år, Tycho Brahe-sällskapet bildades ju 1937. Knut Lundmark och Hollywood…
Kungshuset var observatorium
Jag kan inte se att det nånstans påpekas i Sydsvenskans lundaartikel om Kungshusets uppgradering till "besökscenter" (17.7) att tornet faktiskt en gång fungade som – observatorium. Glöms det bort, är det en skandal.
Nova upptäckt utanför M31
För det mesta ligger de klassiska novorna, som upptäcks i Andromedagalaxen/M31, inbäddade i galaxen. Men det händer att man upptäcker stjärnsmällar även långt utanför vår granngalax.
Senaste fallet är novan iPTF16bqy aka ASASSN-16hf som ligger 4053" söder om och 1338" öster om M31:s centrum, ett betydande vinkelavstånd på himlavalvet.
Före – efter. Fotot t h av J. Nicolas knuten till Groupe SNAUDE, France
Kopernikus gör reklam
Min Gammeldansk-kompis Gert-Åke Johansson och hans goda hustru Maggan har varit ända nere i Polen, och skickade över en bild på en reklamskyltr för – pepparkakakor! Pepparkakorna i Torun, Nikolaus Kopernikus stad, är delikatesser.
Peppkaka + Gorgonzola = Supergott.
Foto: Gert-Åke Johansson
Det är intressant hur de astronomiska portalfigurerna kan nyttjas i reklam och produktutveckling. Backafallsbyn på Ven har tagit fram en whisky kallad Tycho´s Star, och i Italien finns ett rödvin Palmento Galilei.
Kepler Kugeln? Om de inte finns, borde de finnas.