Nr 79 2016

Mer skrämselhicka

Apropå skrämseln i förra W-bloggen om farligt jordnära asteroider, så tog den skicklige slovakiske amatörastronomen Marian Urbanik för några dagar sedan denna märkliga bild på asteroiden 2002 KL6 passerande nära Ringnebulosan i Lyran:

Asteroid 2002 KL₆ upptäcktes 27 maj 2002 under projektet  Near-Earth Asteroid Tracking (NEAT) med hjälp av teleskop på  Haleakala på berget Maui, Hawaii.

Himlakroppen är 1,1 km tvärsöver, har ett varv runt solen på 3,51 jordår och tillhör den jordnära Amor-familjen. Den snurrar runt sin egen axel på drygt 4 timmar.

För de asteroidintresserade noterades, att nyligen var det den internationella Asteroiddagen som avhålls årligen 30 juni. Dagen då Tunguskasmällen ägde rum 1908.

Fundering:

Visst måste det väl vara så, att meteorsvärmarna som vräker in i jordatmosfären och som utgör de ynkliga resterna av tidigare stolta kometer, också betyder att moderskeppen, kometerna, en gång varit på något som misstänkt liknar kollisionskurser med vår hemplanet?

PoGO+ har landat

För några timmar sen (19.7)  landade det svenska ballongburna instrumentet PoGO+ i Kanada, rapporteras på twitter och i vetenskapsradion.

Allt rapporteras ha gott vägen, och vi förväntas få mängder av nya data om bl a pulsaren i Krabbnebulosan.

En skicklig amatör

Den engelske amatörastronomen George E D Alcock (1912-2000)  upptäckte fem novor och fem kometer åren 1959-1991 – visuellt. Med hjälp av två kikare, en 20×105, en 15×80.

Alcock hyllas här.

SOFIA skådade sydsken

Under ett uppdrag över New Zealand för att studera bl a avlägsna galaxer, fick astronomerna och den flygande personalen ombord på den amerikansktyska SOFIA-Boeingen syn på sällsynt vackra sydsken. Här en några  bilder tagna på 12 000 meters höjd av astronomen Ian Griffin som var med ombord:

Storyn finns på SOFIA:s twitterkonto  men också på SpaceWeather-com-sajten.

Det mystiska Lick-objektet 1921

Från Lick-observatoriet i Californien sågs en märklig himlakropp nära solen vid solnedgången 7 augusti 1921. Vad var det för något som storheter som H N Russell, W W Campbell m fl iakttog? Merkurius? Nej. En nova? Nej. Komet? Sannolikt.
Nu tror sig astronomer definitivt ha identifierat en komet som en av två med ett gemensamt ursprung i en långperiodisk komet. Det handlar inte om någon solstrykande Kreutz-komet utan förmodligen om en eftersläntrare till C/1847 C1 (Hind), som i perihelium kom solen så nära som 9 solradier. Period uppskattad till 8300 år, och ursprungskometen tros ha splittrats i två större hälfter vid periheliet runt 7000 år f Kr.

Skillnaden i periheliumhastighet 1847 och 1921 passar bra in i beräkningarna.

Rapporten här.

Carl Milles var intresserad av astronomi (och Hitler)

Peter Modie, som driver Sveriegs främsta bildbyrå med idel rariteter (många astronomiska) i de digra samlingarna i Ljungbyhed, skickade över några bilder på vår storsvenske skulptör Carl Milles och påpekade att denne var djupt intresserad av astronomi. Detta hade jag glömt bort, men det stämmer, och syn för sägen är just skulpturen Astronomen (fr 1940) som i kopia står på Millesgården, Lidingö.

Bildkälla: Millesgården

Tyvärr har jag i samband med en utrensning av mitt bibliotek skänkt bort även mina böcker om och av Carl Milles, annars skulle jag ögnat igenom dem igen. Jag blev lite störd på Maestron när jag upptäckte att han varit tyskvän på 40-talet och medlem i Riksförbundet Sverige-Tyskland och plikttroget betalade  in medlemsavgiften.

Efter kriget glömde han sitt förflutna (det gjorde många), och när han i USA blev en uppburen svenskamerikansk förespråkare förteg han effektivt sin tidigare Hitlerbeundran. Därför kunde vi in på 1970-talet, när vi var i NYC, se en sorts hyllning till honom i gallerian vid Frihetsgudinnan.

Solen snurrar ett varv

Med jämna mellanrum dirigerar NASA-teknikerna SDO-sonden att rotera ett varv, och då ser det ut som följer. Manövren sker av flera skäl, en har med intresset att kolla solens runda form att göra:

Ingen vanlig turistfälla