Kepler 2 synar Plejaderna
Efter Perseidkampanjen är det dags att syna andra astronomiska nyheter, och dit hör Kepler 2-projektet som observerat stjärnorna i Plejaderna, speciellt hur olika de roterar. Detta är en viktig så kallad parameter när vi diskuterar hur planetbildning uppstår kring unga stjärnor.
Plejaderna erbjuder ett tacksamt labb: Denna sanna ikon, en öppen stjärnhop, ligger bara 445 ljusår från oss, stjärnorna är i snitt 445 miljoner år gamla och beskrivs tillhöra generationen "young adulthood", unga vuxna.
Plejaderna i ovant infrarött ljus, NASA:s WISE eller Wide-field Infrared Survey Explorer. Bildkälla: Bildkälla: NASA/JPL-Caltech/UCLA
I det komplexa astrofysiska landskapet ges och tas hela tiden, de häftiga stjärnvindarna spelar stor roll liksom hur laddade partiklar rör sig längs magnetfälten, som har en uppbromsande effekt på en stjärnas rotation.
Keplersonden har synat runt 1000 stjärnor i Plejaderna och mer än 750 av dem har fått sin rotationer bestämda, bl a med hjälp av "stjärnfläckar" på ytorna. Och det visar sig att ju massivare en stjärna i Plejaderna är, desto saktare roterar den runt sin egen axel – från ett dygn till 11 jorddygn.
I ögonblicket analyserar Kepler 2-astronomernas material från stjärnhopen Praesepe, den ikoniska Bikupan i stjärnbilden Cancer/Kräftan – Praesepe som redan Ptolemaios såg!
Luisa Rebull är förstanamn på några Kepler 2-rapporter, som uppmärksammas här.
Kulturnatten 19 september
Hampus Nilsson på astronomiska institutionen i Lund berättar att årets upplaga av Kulturnatten går av stapeln 19 september och att astronomerna som vanligt är på plats. Från ASTB dyker vi säkert upp, och Vattenhallen har t ex planetarievisningar var 20:e minut.
Hela programmet offentliggörs 7 september.
Mångoogla!
Lars Olefeldt tipsar om en Google/NASA-sajt, där vi kan zooma in på månytan och se närmare de trakter där Apollobesättningarna landade.
Stoftmoln runt månen
När meteoriter slår ner på månytan skapas ett finfördelat damm/stoftskick, som lägger sig runt månen. För upptäckten svarar NASA:s LADEE-projekt. Uttrycket "nanodust" myntas.
Solen orsakade (nästan) världskrig
Under ett solutbrott 1967, stördes USA:s radarsystem så kraftigt runt nordpolen att ansvariga trodde att ryssarna låg bakom. Det KUNDE ha lett till världskrig, berättas här.
Lund backar på världsrankingen
Lunds Universitet har halkat ner några pinnhåll på den inofficiella världsrankingen över världens universitet, ligger nu på 113:e plats. Inget att skryta med! Karolinska Institutet, Uppsala och Stockholm ligger klart före.
Vi kan bara spekulera i vad MAX IV och ESSS kommer att betyda.
Tredje mannen
Tyske filosofen Friedrich Hegel menade att det inte kunde finnas några himlakroppar mellan Mars och Jupiter, den franske filosofen Auguste Comte ansåg att vi aldrig skulle få veta vad stjärnor bestod av.
Knappt hade dessa filosoferande herrar satt sina tankar på pränt förrän den första asteroiden upptäcktes och spektroskopet uppfanns.
1895 sa Lord Kelvin detta inför Australian Institute of Physics – åtta år senare fick bröderna Wright luft under vingarna:
Året efter följde han upp med de inte mindre klassiska orden:
"I have not the smallest molecule of faith in aerial navigation other than ballooning…I would not care to be a member of the Aeronautical Society."
Lord Kelvin hann uppleva de första flygningarna.