Aniara (1):
När får Harry Martinson sin asteroid och sin Merkuriuskrater?
Årets 100:e W-blogg fokuserar på vad vi inom ASTB ska ägna oss åt på nästkommande stormöte, på Lunds stadsbibliotek (torsdag 29.9):
Harry Martinsons epos, "en revy om människan i tid och rum" – Aniara.
Det är i år 60 år sedan Aniara kom ut i bokform, och det firar vi med ett föredrag av lundaprofessorn i litteraturvetenskap Johan Stenström, Johan som är verksam som vice ordförande i Harry Martinson-sällskapet.
Johan Stenström. Foto: Lunds universitet/Kennet Ruona
Det finns mycket astronomi i Aniara:
* Rymdskeppet gör en nödgir för en asteroid och kommer ur banan mot Mars. Rymdstenar och rymdgrus förstörde motoriken ombord. En tidigare goldonder hade störtat mot Jupiter. En supernova blossar upp i Berenikes hår – varför just där? Rymdskeppet är på väg mot Lyrans stjärnbild – varför just dit?
* Ombord finns en astronom, "ödmjuk i sin gärning", en forskare som hånas av yngre rymdsnobbar när han föreläser.
* Chefsastronomen berättar om Aniaras evighetslånga rymdvandring och jämför resan med en vandrande blåsa i Guds andes glas.
* Ett kosmiskt spjut kommer farande. Solen hade i gången tid mött köldnebulosan Golmos. Aniara spanar in en kolsvart sol ("som namnlöst slocknad är"). En galax förevisas av astronomen. Dess rök är – stjärnor.
Harry Martinson har, vad jag vet, inte fått någon asteroid uppkallad efter sig, inte heller en krater på annars författartäta Merkurius. Ett försök i den senare riktningen härom året misslyckades. Allt detta borde vara en hederssak för svenska astronomer med inflytande i de namngivande sammanhangen att rätta till och åtgärda.
Ett eget sällskap har han däremot!
I vårt eget astronomiska sällskap finns ett par Aniara-kännare. Bertil Falk skrev en understeckare i Dagens Nyheter 2004 om tänkbara inspiratörer för Harry Martinson inom sf-genren.
En flitig medlem hos oss är pensionerade men ständigt aktive Rolf Hepp, legendarisk koreograf, dansare på Malmö stadsteater. Rolfs balett Aniara har vi sett vid olika tillfällen i vårt sällskap i en inspelning från Lunds stadsteater med Rolfs egen, då mycket unga dotter i den bärande framtidsrollen. Musik: Ralph Lundsten!
De som var med på ASTB-utflykten till Harry Martinsons Jämshög och dess Harry Martinson-museum där för ett antal år sen kommer ihåg skådespelaren och regissören Arne Strömgren, som gav oss en gripande tolkning av några centrala Aniara-dikter. Platsen: Den skollokal där Martinson gått som ung skolgrabb. Ett stort ögonblick för alla närvarande.
Nästa ASTB-möte är alltså 29 september, med start kl 19. Plats: Lunds stadsbibliotek, atriumgården där. Stadsbibliotekets info här.
Asteroid dök bara upp
Hoppsan! Apropå Aniara rapporterar Earth Sky att vi precis (= 7 september) passerats av en liten asteroid på 1/10-dels månavstånd. Asteroiden var inte känd för tre dagar sen, den bara dök upp.
Himlakroppen skulle ha kunnat ställa till det för ett antal satelliter, men så skedde inte.
Klassisk nova hittad
En klassisk nova har identifierats 7.9 mot Vintergatans centrum, rapporterar Astronomers Telegram.
Novan ligger just nu runt 11:e magnituden.
Två galaxhopar blir… en
Galaxhopar som i universums begynnelse "går ihop" studeras intensivt av våra proffskolleger. Vad händer mellan hoparna, t ex? Hur ser de materiella bryggorna mellan hoparna ut – och varför?
Här är en rykande aktuell rapport från Leiden,skriven på ett rätt begripligt sätt även för en vanlig dödlig i communityns ytterkanter.
Radioastronomiska mätningar av hoparna. Bildkälla: Rapporten ovan
Av bara farten får vi lära oss att ICM idag står för "intracluster medium".
Ny neutronstjärne-mästare
Sakta, saktare, saktast… det är inte lätt att komparera glosan, men nu har i alla fall Chandra-astronomerna identifierat neutronstjärnan med den längsta perioden: 24 000 sekunder (6,67 timmar).
Stjärnan tillhör klassen magnetarer, men dessa brukar rotera ett varv per var 10:e sekund.
Inga björnar, inget liv
Den beboeliga zonen är ju ett innebegrepp i dag när vi diskuterar förutsättningar för liv i den exoplanetära världen. Lars Olefeldt har på nätet hittat ett pedagogisk upplägg som ser ut så här:
