Praktfull bolid över Falun
Tack till W-bloggsvicen Christian V (Vestergaard) som förmedlat en av de praktfullaste bolidbilder jag sett:
Ett lika turligt som skickligt dokumenterat bildbevis från Faluns horisont.
Grattis till Jakob Knutsson, som verkligen var rätt person på rätt plats på rätt – tid!
Foto: Jakob Knutsson
På sin hemsida berättar Jakob om den nödvändiga kombinationen av hårt arbete och fingertoppskänsla när man fotograferar naturen.
Två novor!
Jag hade knappt satt på pränt i förra W-bloggen om en misstänkt, sedan bekräftad klassisk nova mot Vintergatans centrum, förrän den andra novan i samma himmelstrakt kunde inrapporteras. Håll koll på The Astronomers´ Telegram, för det är där nyheterna om alla mystifika så kallade transienter ramlar in.
De bägge vintergatsnovorna står redan på AAVSO:s program.
Bildkälla: http://d.hatena.ne.jp/meineko/
Tack Kalevi för Tove Jansson-tips!
Stort tack till W-bloggsvännen, prof em Kalevi Mattila i Helsinki/Helsingfors, som tipsar bloggen om en underhållande uppsats om Tove Janssons Mumintroll och hennes klassiska bok om kometen från mitten av 1940-talet – en bok som gick igenom en hel del förändringar i upplagorna i takt med att den politiska världsbilden förändrades.
Kometen kom att symbolisera det sovjetiska hotet mot det självständiga Finland när boken skrevs 1945 (den kom på svenska 1947), men därefter förändrades hotbilden. I en senare version, den sista från 1968, är det skräcken för ett kärnvapenkrig, som dominerar hotet mot Mumindalen.
Tove Jansson hade goda insikter i astronomins ABC och inspirerades uppenbarligen både av populärvetenskap och av besök i yngre år på observatorier i Helsingfors (inte minst universitetsobservatoriet) med omnejder. Hon dokumenterade upplevelserna både i skrift och med ritpenna.
Professorn förevisar den farliga kometen för Mumindalens utsända och svarar på Sniffs frågor varför kometen inte har en svans och varför den inte rör sig. Svaren är att svansen döljs bakom kometen, som dessutom förflyttar sig i riktning direkt mot jordklotet.
Messiers försvunna stjärnbild
Jag har en del spännande MYCKET GAMLA astronomiböcker i mitt privatbibliotek. En av de rara sakerna är Försök till en Uranographie eller Beskrifning om Stjern-himmeln av J G Klingwall (Sthlm, 1810).
Klingwalls stjärnhimmel visar sig inenhålla en del stjärnbilder, som inte finns längre. En av dem var stjärnbilden till Charles Messiers ära (Custos Messium), som Jerome Delalande uppfann. Konstellationen låg nordöst Cassiopeia mot polen och bestod av idel ljussvaga stjärnor.
I John Barentines bok The Lost Constellations: A History of Obsolete, Extinct, or Forgotten Star Lore berättas om stjärnbilden och påpekas hur viktigt det var att astronomen J E Bode tog med den i sitt verk Uranographia, som kom runt sekelskiftet 1800. Det hjälpte dock inte i längden.
Star Treks nebulosor
Säga vad man vill om amerikanerna (och det gör man ju – och de gillar det!), men visst är NASA och JPL-folket suveräna på att skapa PR. Som nu med bidraget till Star Treks 50-årsjubileum:
En Spitzer-bild på nebulositeten som kallas – the Enterprise Nebulae!
Nebulosan t h påminner om kpt James T Kirks USS Enterprise, som just dykt fram ur en mörk nebulosa, den t v susar i andra riktningen ledd av Jean-Luc Picards Enterprise-D.
Bildkälla: NASA/JPL/Spitzer
Universums ålder håller
Pakistanska forskare har studerat innehållet i ett par av Vintergatans klothopar, och vi kan konstatera att vårt universums ålder på 13,7 miljarder år håller mer än hyggligt.
Nedräkning för ADON
Tiden går fort och snaret är det dags igen:
ADON har fått en alldeles egen sajt: