Aniara (5):
Mysteriet med novan i Berenikes hår
I många år kunde jag Aniara-strofen 55 utantill:
"På planetariedäcken övervälvda att genomskinligt klara plexi-tak…"
* Fullt så fantastiskt komihåg har jag inte längre, men novan i Berenikes hår som Aniaras spatserande resenärer kunde betrakta från stardäck – för blotta ögat väl? – finns det likafullt ett och annat astronomiskt att fundera över. Enligt Aniaras skapare syntes ju novan i slingorna av Berenikes hår. Slingorna ligger inte hipp som happ, frågan är vilken stjärnkarta Harry Martinson haft till sitt förfogande i husbiblioteket när han diktat.
* Det för mig intressanta är hans bruk av glosan "nova". Han skriver inte supernova utan nova. I den tidigare publicerade dikten om Tycho Brahe ( "Undergången" ingår i samlingen Cikada från 1953) talar han också om Tychos nova i Cassiopeia, inte supernova.
* Stor sak?
* Nej, jag tycker inte det. I dag är astronomerna noga med att påpeka skillnaden mellan en nova och en supernova, det handlar om två helt olika sorts kataklysmiska fenomen. Så var det inte tidigare då dessa stjärnsmällar sågs ganska likartade, även om supernovorna var extremt mycket våldsammare till sin natur. Man visste lite om processerna bakom.
* Den enda klassiska Vintergatsnova i Berenikes hår jag hittat i litteraturen lystrar till katalogbeteckningen AL Coma Berenices och hade, vad jag vet, sitt första dokumenterade utbrott 1961, så den kan Harry Martinson inte ha känt till.
* I Cecilia Payne-Gaposchkins dåtida standardverk The Galactic Novare, från 1957, finns en Berenikes hår-nova från 1877 med i översikten, men i kommentatorsfältet avförs den som "Rejected". Alltså: Inte godkänd som äkta, helt enkelt.
Några av galaxerna i Coma-hopen. Bildkälla: ESA/NASA/HST
* Vidgar vi sökandet från novor till supernovor i stjärnbilden så är vi på mera fast mark för här finns den gigantiska Coma-hopen av galaxer, en galaxhop med 1000-talet medlemmar. Och här har briserat supernovor flera gånger.
* Fritz Zwicky jagade systematiskt förgäves efter supernovor här åren 1936-42, men trots att han vid 40 tillfällen dokumenterade hopen fick han ingen fångst. Milton Humason, däremot, kunde med de stora teleskopen i Californien mer av en slump fånga in 2-3 stycken åren 1942-48 – en av dem, berättar Zwicky i ett papper långt senare, upptäckte Humason visuellt 1950: Den i galaxen IC 4051. Magnitud runt 17,7. Synligt för blotta ögat var den definitivt inte jfrt emd Aniaras stjärnsmäll.
* Kan det vara denna supernova som spökar för Harry Martinson? Omöjligt är det inte. Han har ofta pratat med Knut Lundmark om fenomenet novor/supernovor, och naturligtvis kände Martinson till att den mästerlige spektroskopisten Humason som blev hedersdoktor 1950 vid Lunds universitet – Humasons enda formella akademiska grad! Martinson, sockenbarnet, måste ha fascinerats av Humasons karriär från mulåsnedrivare på Mt Wilson till en av världens främsta astronomer.
Biografi om Milton Humason från 2015. Humason upptäckte en supernova i Coma med blotta ögat – visserligen med hjälp av ett av världens största teleskop…
* Tilläggas kan ju också att stjärnbilden har med Tycho Brahe att göra. Ven-astronomen tog med stjärnbilden på sin berömda stjärnglob och genom den upphöjelsen har vi i dag kvar Berenikes hår på norra stjärnhimlen.
PS1.
Mötet om 60-årsjubilerande Aniara på Lunds stadsbibliotek äger rum nu på torsdag 29 september, start kl 19.00. Huvudföredraget hålls av litteraturprofessorn Johan Stenström. Fri entré! Info här.
PS2.
Tidigare astronomiorienterade Aniara-notiser här på W-bloggen hittar du enklast genom att bara scrolla ner till nr 105 (Bertil Falks DN-artikel), 104 ("spjutet" som passerar Aniara) , 102 (solens apex i Lyrans stjärnbild) och 100 (varför ingen asteroid eller Merkuriuskrater i Martinsons namn?).
Ny rapport från Lund
Hur det går till när småpartiklar ("pebbles") klistras ihop och bygger upp grundmaterialet till planetisimaler, diskuteras i en delvis laboratoriestuderad rapport från Lund.
Rapport från Bokmässan
W-bloggsvicen Christian Vestergaard besökte Bokmässan i Göteborg på jakt efter "det astronomiska".
– Det var som vanligt mycket folk i mässhallarna. Systemet att hitta utställare är som att hitta ut ur en häcklabyrint ungegfär. Inga astronomiska föredrag vare sig lördag eller söndag.
– Jag var ju där på lördagen och det enda jag hittade var en malmöit (!) som föreläste på Forskartorget. "Att observera klimatet från rymden" hette det föredraget. Per Jönsson är professor i tillämpad matematik och docent i fysik på Malmö Högskola.
– Tror att satellitbilden föreställer Lund.
Foto: Christian Vestergaard
Om ett av de Malmöbaserade projekten med Per Jönsson (bl a utforskning av Eta Cariane) berättas här på Högskolans hemsida.
Mer från Bokmässan, Christian?
– Den enda astronomiska bok jag hittade på hela området (grundplan) var på Tukan förlag: Astronomi på 30 sekunder. Översättning Björn Stenholm!
– Jag språkade också med ordföranden i Swedenborgsällskapet. Han heter Gustav Fornander, som berättade en intressant historia med astronomisk anknytning.
Foto: Christian Vestergaard
– Så här ligger det till; herr Swedenborg hade föreslagit några höga potentater i maktens korridorer – Stockholm? – att ett observatorium borde uppföras på platåberget Kinnekulle, nära Götene, Västergötland.
– Dock fick konungen Karl XII höra talas om detta och stoppade Swedenborgs projekt.
– Detta med motiveringen att de äskade anslagen i stället skulle gå till hans krigseskapader!
På Bokmässan upptäckte Christian även Knut Lundmarks tegelsten Nya Himlar (nr.35.) Detta på Växjöantikvariatet
Classica som brukar vara på mässhallarna.
Foto:Christian Vestergaard
Ljus nova nära Vintergatsplanet
En uppflammande nova har noterats nära Vintergatsplanet, på södra stjärnhimlen. V-magnituden just nu (24.9) runt 9 magn.
Utbrotten på "Rosetta-kometen" förklaras
Hur går det till när gas och stoft strömmar ut från en komets yta? Vad orsakar de explosiva utbrotten? "Rosetta"-kometen (Comet 67P/Churyumov–Gerasimenko) följdes noga i fjor och det finns liten olika teorier i svang, den viktigaste rör sig om sprickbildningar på ytan som gör att explositivt material plötsligt kommer i dagen. Klippväggar eroderar och rasar samman genom solens värme och rent mekaniska orsaker är i svang; i den ökande hettan inuti sublimerar isen (= går direkt från fast till gasform utan att passerade det flytande stadiet) och strömmar ut genom håligheterna. Sprickorna riktar gasen ungefär så som sker genom ett raketmunstycke.
Bildkälla: OSIRIS: ESA/Rosetta/MPS for OSIRIS Team MPS/UPD/LAM/IAA/SSO/INTA/UPM/DASP/IDA; NavCam: ESA/Rosetta/NavCam – CC BY-SA IGO 3.0
Vad jag förstår så understryker dessa rätt lättbegripliga förklaringar hur spröda kometkropparna egentligen är.
Utbrotten är välsynkade med gränsområden på kometytan mellan jämnare skikt och stup och klippor.
Bildkälla:http://mnras.oxfordjournals.org/content/early/2016/09/21/mnras.stw2409
Plutos hjärta döljer ocean
Vad döljer sig under Plutos hjärta? Är hjärtat skapat av ett nedslag i tidernas begynnelse? Detta diskuteras nu bland expertisen, som inte utesluter förekomsten av en under ytan existerande saltrik ocean.
Mångalen
Hur farligt är det att åka till månen? Lars Olefeld spanade in en löpsedel härom dan och såg detta bevis på mångalenskap:
Foto: Lars Olefeldt
Vi kan bara tänka oss hur (återvändande) Marsbesökare kommer att förvandlas.