Hoppa till innehåll

Nr 108 2016

  • av

Merkurius är aktiv

Små förkastningar och ärr på Merkurius yta pekar på att planeten är tektoniskt aktiv (som jorden), på något annat vis kan de "geo"logiska sträckningarna inte förklaras. Dessa ärr måste ha uppträtt i relativ närtid eftersom planeten utsätts för en häftig erosion genom solens partikelbombardemang och nedfallande meteoriter och kometspill.

* Rapporten har publicerats i Nature Geoscience, och i den berättas att redan Mariner 10 i mitten av 1970-talet upptäckte större tektoniska landformatrioner på minstingen i vårt planetsystem. De var 100-tals km stora.

* MESSENGER-farkosten senast gick verkligen på djupet, och nu pratar vi om dimensioner  på några tiotals meters djup och bredd och  kanske nån kilometer i längd. En del av formationerna löper över nedslagskratrar, vilket ytterligare pekar på att de kan vara så pass "unga" som kanske 50 miljoner år.

* Merkurius minskar i volym i takt med att planetens inre kyls av.

scarps_on_mercury_1500x1500-768x768

Bildkälla: NASA/JHUAPL/Carnegie Institution of Washington/Smithsonian Institution.

* Under MESSENGERS sista 18 månader, innan farkosten störtade i april i fjor, sänktes dess höjd bit för bit, vilket möjliggjorde skarpa högupplösta närbilder av ytan. Ärren påminner om liknande fenomen på månytan. Även månen minskar i storlek!

* Merkurius aktivitet hänger väl samman med det faktum att himlakroppen har ett magnetfält som har existerat i flera miljarder år.

* "Merkuriusbävningar" lär vi kunna uppmäta den gång vi landsätter seismomätare på planeten.

Professorernas kväll i Lund

Det blev i hög grad professorernas kväll hos oss på Lunds stadsbibliotek för en stund sen (torsdag kväll 29.9): Johan Stenström, litteraturprofessorern, höll en makalöst fin Aniara-föreläsning, som gick både till hjärta och hjärna. Stora applåder!  Innan dess rapporterade astronomiprofessorn Lennart Lindegren om älsklingsbarnet Gaia, som han följt i 23 år, från ax till kaka.

Om den första rapporten med 1142 miljoner stjärnor, kvasarer m fl ljuspunkter, som släpptes för bara någon vecka sedan, sa Lennart:

– Detta är en liten föraning av vad som väntar!

Lennart uteslöt inte att slutversionen av Gaia kommer att omfatta 3 miljarder vintergatsstjärnor.

gaia_gdr1_sky_map_600

En bra början. Bildkälla: ESA/Gaia/DPAC. Acknowledgement: A. Moitinho & M. Barros (CENTRA – University of Lisbon), on behalf of DPAC.

Kvällen bjöd även på detta:  Klas Hyltén-Cavallius uttryckte allas förhoppning att Lund ska ta väl vara på Gamla obsis i Stadsparken, och så berättade Tomas Diez om de sensationella utbrotten, vattenplymerna på Jupitermånen Europa.

ALMA (1):

"Fjärilen" granskad

Proffsens Astronomy & Astrophysics har lagt ut både en pressrelis men också hela artikeln om den senaste ALMA-studien av NGC 6302 aka Fjärilsnebulosan.

Fokus är på den andra nyupptäckta inre, yngre, snabbt expanderande ringen och molekyområdet i centrum som kan förklara varför den planetariska nebulosan ser ut som den gör. Bipolära planetariska nebulosor är väldokumenterade men inte mekanismerna bakom. 

Fjärilen ligger ungefär 3400 ljusår från oss.

portada_ancha

Bildkälla: NASA/ESA/Hubble

ALMA (2):

Kokong utanför Vintergatan

Japanska astronomer har med hjälp av ALMA upptäckt en varm och tät kokong av komplexa molekyler runt en nyfödd stjärna. Detta lilla moln, en så kallad het molekylkärna, är det första av sitt slag som upptäckts utanför Vintergatan. Dess sammansättning skiljer sig dessutom avsevärt från liknande kokonger i vår egen galax. Det kan betyda en större variationsrikedom i universums kemi än forskare tidigare väntat sig.

Pressmess med bilder och filmer finns på:
http://www.eso.org/public/sweden/news/eso1634

En alert 75-åring

Sky & Telescope firar sitt 75-årsjubileum – första numret kom ut i november 1941. Congratulations over there!!!

Tidningen bjuder på nätet på en timeline, en god sammanfattning av vad som hänt under det dramatiska trefjärdedelsseklet inom vår vetenskap. Redan i första numret diskuterades nyheten med radar- och radioastronomi, och på 40-talets slut innehöll  tidskriften förstås en hel del om färdigställandet av då världens största teleskop, 5-metersmonstret på Palomar Mountains.

frontcover_nov2016-768x962

Jag kan skryta med att jag faktiskt skrivit en insändare i S&T tillsammans med en viss Patrick Moore. Det är som alla förstår läääääänge sen.

Sydnovan klingar redan av

Vintergatsnovan på södra stjätrnhimlern har redan börjat klinga av.

ALVA bjuder in

Astronomistudenternas förening i Lund, ALVA, bjuder in till en föreläsning 17 oktober med vintergatsforskaren, professor Melvyn B Davies, som lovat diskutera ämnet svarta hål i vårt hemmagalax.

downloader

Tysk språkövning

– Haben Sie Nisse gesehen?

– Welche Nisse?

– Finsternisse.

solskratt

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.