Nr 136 2016

Fotoextra (2):

Kvasaren fjärrfotograferad i Oxie

Från sin bostad i Lund har Peter Linde styrt upp vårt studium av kvasaren/blazaren CTA 102 och noterat att den visuellt låg runt 12,9 magnituder 2 december. Peter använde sig av vårt fjärrstyrande teleskop på Tycho Brahe-observatoriet och satt varmt och gott och juligt inomhus vid sin uppkopplade dator.

img_9439

Uppkopplingen är på gång ut…

img_9443

.. till fjärrstyrda teleskopet vid Tycho Brahe-observatoriet i Oxie och…

cta-102-1

… här är resultatet. Bildkälla: P Linde/TBO

Nu till poängen:
Peter har skrivit om just denna kvasar i sin bok Jakten på liv i universum, pp 215-216. Peter diskuterar där de sovjetiska forskare som menade att signalerna från CTA 102 var periodiska och artificiellt skapade, vilket astronomer i väst skarpt ifrågasatte.

I dag vet vi bättre. CTA 102 tillhör naturen, inte "kulturen".

M33 i närbild

Mer fotospektakulärt från TBO: Peter Larsson har jobbat fram denna bild på M33, galaxen i Triangelns stjärnbild som ingår i den lokala galaxhopen.

Bakom Peters M33 finns 80 bilder à 180 sek, bilder som lagts ihop, stackats. Peters optik och teknik döljs inne i vårt tredje, minsta observationshus på TBO.

- Så ungefär 4 timmars total exponering.

 

m33_v2-1

Foto: Peter Larsson

Peter hotar med en kommande färgbild av samma galax, M33 som spelade så stor roll i galaxdebattens begynnelse. Holländaren Adriaan van Maanen, som jobbade på Mount Wilson, tyckte sig se rörelser i spiralerna, vilket – om observationerna stämde – skulle placerat M33 inuti Vintergatan.

Vår egen Knut Lundmark satte sig i en källare i Pasadena, Californien, och kontrollräknade van Maanens mätningar. Lundmark upptäckte systematiska fel och kunde därefter placera M33 i den intergalaktiska världen.

I dag tror astronomer, att när Andromedagalaxen, M31, om några mijlarder år kommer att kollidera med Vintergatan, så kommer M33 att smälla in i vår hemmagalax före M31.

Fakta om M33:

* Skenbar massa: ~50 miljarder M☉

* Avstånd: 2 723 000 ljusår

* Antal stjärnor: 40 miljarder

* Vinkelstorlek på himlavalvet: 75×45 bågminuter (ung dubbla fullmånen i längdriktningen)

Ett svar till “Nr 136 2016“

  1. […] 5. Passa på att kolla Venus, Mars – och rekordkvasaren. Himlen bjuder även på annat skoj just nu. Aftonstjärnan just nu är planeten Venus, som lyser som värsta fyrbåk i sydväst strax efter solnedgången. Ovan Venus och en bit till vänster lyser även Mars när himlen blir mörk. För dig som har ett bättre teleskop och hittar bra bland stjärnorna har du just nu chans att få se väldigt, väldigt långt ut i världsrymden. CTA 102 är namnet på en blazar – en ovanligt lysande och föränderlig galaxkärna med supertungt svart hål som kraftkälla – som blossade upp i slutet av november, så pass att den kunde ses av amatörastronomer. Den syns trots att ljuset tagit 8 miljarder (läs igen: miljarder!) år för att nå hit – den nådde som bäst magnitud 11,7. Nu har den dalat något men kanske ännu kan ses för den som riktar teleskopet mot rätt ljusprick: tips, kartor och instruktioner finns hos Sky & Telescope och på svenska Astronet (se även rapporten hos SVT Skåne och Cassiopeiabloggen). […]