Hoppa till innehåll

Nr 8 2017

  • av

Ännu en nebulosa dokumenterad från Mount Hindbys horisont:

"Bubblan" fångad av Hans Hilderfors

Alla observatorier bör heta något på "Mount": Mount Wilson, Mount Hamilton, Mount Stromlo… Mount Oxie. Ännu en makalös bild kommer från "Mount Hindby" och Hans Hilderfors, vår astrofograferande ASTB-medlem, som fortsätter överraska oss med vad som faktiskt går att se och dokumentera med nyaste optiken och teleskoptekniken mitt i Malmös ljuskakafoni, i Hans fall i stadsdelen Hindby. (Tips: Scrolla ner till tidigare HH-bilder.)

Hans senaste exempel rör "Bubblan", the Bubble Nebula aka NGC 7635, som 15 januari tedde sig så här – bilden ungefär lika stor som fullmånen.

–  Bilden beskuren till ca 41´ x 33´. Hα exponering 8×15 minuter. Samma utrustning som tidigare kvällar, berättar Hans.

Bubble Nebula

Foto: Hans Hilderfors

Hur yrkesastronomerna ser på nebulosan framgår ur en av förra årets APOD-bilder från NASA:

https://apod.nasa.gov/apod/ap160422.html

Vad vet vi om "Bubblan"?

Svaret är att vi ser en H II-emissionsnebulosa i stjärnbilden Cassiopeia och att bubblan skapats av en intensiv stjärnvind från en ung massiv O-stjärna (ca 45 ggr solens massa).

En ingående spektralanalys med några av världens största teleskop har publicerats tidigare under fjoråret.

Minnesbild av Zwicky

Vår tidigare lundaprofessor Arne Ardeberg noterar att han förvisso var på supernova-konferensen i italienska Lecce 1973 och att Fritz Zwicky "var lika livlig och engagerande som alltid".

Själv avrapporterade Ardeberg fotometriska och spektroskopiska mätningar av den ljusa supernovan i NGC 5253, en supernova som briserat 1972.

Mer om asteroiden 16 Psyche

Lars Olefeldt tipsar om NASA-planerna på ett besök på den extremt metallrika asteroiden 16 Psyche.

Asteroiden upptäcktes 1852 av en observatör i Neapel.

Solen enligt ALMA

Tidigare dolda detaljer på solen har avslöjats i nya bilder från ALMA (Atacama Large Millimeter/submillimeter Array) i Chile. Bland annat får vi en ny inblick i de mörka, förvridna, centrala delarna av en solfläck som är lika bred som två jordar.

Dessa, de första bilderna som tagits av solen med ESO:s teleskop eller där ESO ingår som partner, innebär ett viktigt nytt sätt att undersöka fysiken hos vår närmaste stjärna. ALMA:s antenner är specialdesignade för att kunna avbilda solen utan att skadas av den intensiva hettan från det fokuserade ljuset.

ALMA observes a giant sunspot (1.25 millimetres)

Denna bild från ALMA av en enorm solfläck togs vid våglängd 1,25 millimeter. Solfläckar är relativt kortvariga fenomen som förekommer i områden där solens magnetfält är både starkt och extremt koncentrerat. De har en lägre temperatur än de omgivande områdena, vilket är varför de ser relativt mörka ut.

Dessa är de första bilderna som tagits av solen med ESO:s teleskop eller där ESO ingår som partner. De innebär ett viktigt nytt sätt att undersöka den gåtfulla fysiken hos vår närmaste stjärna. Källa: ALMA (ESO/NAOJ/NRAO)

Image of the solar surface alongside a close-up view of a sunspo

Denna bild av hela solen togs i det röda, synliga ljuset som skickas ut av järnatomer i solens atmosfär. Ljus vid denna våglängd kommer från solens synliga yta, fotosfären. En svalare, mörkare solfläck som syns tydligt i skivan visas här som jämförelse bredvid bilden från ALMA, tagen vid våglängden 1,25 millimeter.

Bilden av hela solskivan togs med kameran Helioseismic and Magnetic Imager (HMI) ombord på satelliten Solar Dynamics Observatory (SDO). Källa: ALMA (ESO/NAOJ/NRAO), NASA.

ALMA observes the full solar disc

En karta över hela solskivan har också gjorts av en enskild ALMA-antenn vid en våglängd av 1,25 millimeter, genom en metod som kallas snabbskanning. En enda ALMA-antenn är tillräckligt tillförlitlig och snabb för att kunna producera en karta av solskivan på bara några minuter. Kartan ger en lågupplöst bild av temperaturfördelningen i kromosfären över hela skivan och kompletterar därför de detaljerade, interferometriska bilderna av enskilda särskilt intressanta områden. Källa: ALMA (ESO/NAOJ/NRAO)

Pressmeddelandet med bilder och filmer finns på:
http://www.eso.org/public/sweden/news/eso1703/

Sir Johns son John var det

Tack till Hans Bengtsson, som läst på: Den John Herschel jag skrev om i förra W-bloggen var helt riktigt inte "the" John Herschel, den betydande 1800-talsastronomen, utan Sir Johns son – John Herschel som levde åren 1837-1921. Bild och kortfakta från Santa Cruz-arkivet här.

Teleskop med vikt strålgång

Från Christian Vestergaard kommer en bild på  den legendariske tyske teleskopkonstruktören Günther Nemec, som, tror vi, arbetade på den belgiska firman Lichtenknecker Optics.
– Instrumentet som herr Nemec står vid kan vara en s.k. "Schaer-Refraktor"  tillverkad av Lichtenknecker. Alltså
en refraktor med "vikt strålgång".

G. Nemec

Bildkälla: https://de.wikipedia.org/wiki/G%C3%BCnther_Nemec

Principen för denna refraktortyp:

schaer-refraktor

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.