Nr 19 2017

Apropå astronomins "praktiska nytta":

Onsalas nya tvillingteleskop är startklara

Två nya teleskop har uppförts vid Onsala rymdobservatorium och 18 maj ska de invigas. Onsalas tvillingteleskop är Sveriges del i ett internationellt teleskopnätverk som använder astronomins metoder – och avlägsna svarta hål – för att mäta jorden och dess rörelser.

Onsalas tvillingteleskop består av två identiska parabolantenner, 13,2 meter i diameter. De är en del i en internationell satsning där 20 länder är inblandade som syftar till att öka vår kunskap om jorden och dess rörelser.

Onsalas tvillingteleskop kommer att mäta jordens rörelser med hjälp av avlägsna galaxer. Bakom de två nya antennerna står 25-metersteleskopet från 1963. Bildkälla: Onsala rymdobservatorium/R. Hammargren

Tvillingteleskopen använder lysande, mycket avlägsna galaxer som fixstjärnor på himlen. Genom att ständigt mäta positioner på himlen av ljusstarka radiokällor kan teleskopen i nätverket tillsammans fastställa sina egna positioner i rymden.

John Conway är föreståndare för Onsala rymdobservatorium och professor i observationell radioastronomi vid Chalmers.

– Källorna som teleskopen mäter upp är alla avlägsna galaxkärnor, så kallade kvasarer, som lyser tack vare varsitt supertungt svart hål vars omgivningar lyser när det äter upp sig. Detta är tillämpad astronomi när den är som bäst, säger han.

Onsalas tvillingteleskop ingår i ett växande internationellt nätverk av liknande teleskop. Inom ramarna för det globala projektet VGOS (VLBI Global Observing System) får de sällskap av liknande teleskop i hela världen. Liknande mätningar har länge gjorts med världens befintliga radioteleskop, bland dem 20-metersteleskopet i Onsala. Men med ett dedikerat nätverk av teleskop som för första gången kan observera dygnet runt, året om, kan man nå precisionsnivåer omkring tio gånger bättre än dagens.

– Med teleskopnätverket kan vi mäta avstånden mellan teleskopen med millimeterprecision, och nästan i realtid, säger Rüdiger Haas, professor i rymdgeodesi vid Chalmers.

Onsala har en lång historia av att göra mätningar av jorden med hjälp av radioastronomisk teknik. Observatoriets ikoniska 25-metersteleskop blev 1964 det första i Europa att delta i långbasinterferometriska mätningar. 20-metersteleskopet, som invigdes 1976, kan stoltsera med en mätserie av geodetiska mätningar som är längre än något annat teleskop i världen.

Teleskopen och deras nätverk fyller ett globalt behov som uttrycktes i en resolution som antogs av Förenta nationernas generalförsamling i februari 2015. I resolutionen, Ett globalt geodetiskt referenssystem för hållbar utveckling (“A Global Geodetic Reference Frame for Sustainable Development”)¨, erkändes för första gången vikten av att koordinera mätningar av jorden – geodesi – på ett globalt plan. Resolutionen förstärker initiativet UN-GGIM (Global Geospatial Information Management), också från FN, och det globala geodetiska referenssystemet (Global Geodetic Reference Frame; GGRF).

– Framtidens forskning om hållbar utveckling och om jorden som system ställer allt högre krav på tillförlitliga, långvariga högprecisionsmätningar. Tvillingteleskopen i Onsala är en naturlig fortsättning av vår redan långa historia av sådana mätningar i Onsala, säger Gunnar Elgered, prefekt för Institutionen för rymd- och geovetenskap och professor i elektrisk mätteknik vid Chalmers.

Liknande teleskop finns redan i USA i Hawaii och Maryland, i Wettzell, Tyskland, i Yebes, Spanien, på ön Santa Maria på Azorerna, och på Svalbard. Nya planeras i bland annat Sydafrika och Finland. Driftstart för hela teleskopnätverket, bestående av 16 stationer eller fler, planeras för 2020.

Ett referenssystem med sådan noggrannhet är dessutom ett krav för många tillämpningar inom geovetenskap. Bland annat gör det möjligt att mäta havsnivå relativt jordens mitt för att kunna testa modeller för den globala uppvärmningen. Mätningarna kommer dessutom att bidra till flera spännande forskningsområden, bland dem hur jordens tektoniska plattor rör sig, jordens rotation, dess axellutning och hur de förändras.

Onsalas tvillingteleskop har finansierats av ett generöst bidrag från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse samt Chalmers.

* * *

Några bra länkar:

23rd Working Meeting of the European VLBI Group for Geodesy and Astrometry (EVGA):

https://www.chalmers.se/en/conference/EVGA2017/

FN-resolutionen Ett globalt geodetiskt referenssystem för hållbar utveckling (“A Global Geodetic Reference Frame for Sustainable Development”):

http://ggim.un.org/knowledgebase/KnowledgebaseCategory37.aspx

NASA-artikel om stationen i Hawaii, USA:

https://www.nasa.gov/feature/goddard/2016/nasa-station-leads-way-for-improved-measurements-of-earth-orientation-shape

Tecken i tiden:

Mord och stulna astronomiska böcker

Där jag bor mitt i Malmö skjuts folk i ryggen, mördas på öppet torg (trodde det var oförargliga smällare när jag stod på balkongen härom kvällen och mätte variabler), det görs beväpnade rån i husets egna butiker… Vänner har fått sina bilar "besökta".

Malmö är inne i en extremt dyster, våldsmättad gangsterepok. Jag ska inte säga vad jag tycker ska göras i mina Möllevångskvarter men jag har t ex inte sett en patrullerande polis på en mansålder. Närpoliskontoret la ner för massor av år sen! Jag vågar inte satsa på gatuastronomi på torget kvällstid så länge inte polisen finns i närheten. Det är för sorgligt att gangstrarna sätter dagordningen.

Jag frågade i dag mina vänner på Ölcaféet, S Skolgatan, när nästa "föreställning" är tänkt att äga rum på Möllans skjutbana. Alla gav mig ett snett leende.

Stöldbegärligt. Bildkälla: The Guardian

Humöret blev inte bättre av att jag fick läsa denna nyhet, om flermiljonstölden i London av ett antal rara astronomiska böcker inklusive verk av Nicolaus Copernicus, Galileo Galilei och Sir Isaac Newton. På vägen till en auktion i Californien, gjordes stölderna.

Misstankarna gör att Scotland Yard tror att det rör sig om en person med specialintresse inom den astronomiska sfären. Tills vidare kallas tjuven eller den som beställt stölderna för – "The Astronomer".

Arecibo studerar komet

Nedläggningshotade Arecibo-skålen i Puerto Rico fortsätter att levera spännande radarbilder – nu senast radarstudier av kometen 45P/Honda-Mrkos-Pajdusakova (HMP), som varken kan ses för blotta ögat eller ens i fältkikare eller mindre teleskop.

Areco-teamet kan tränga igenom kometens coma och studera ytan, storlek, form, rotation, geologi. Arecibo-astronomerna påpekar i sitt pressmess att deras sätt att utforska kometer faktiskt är billigare än att sända dit sonder (ha!).

HMP har, sannolikt, en storlek på 1,3 km och har en rotationsperiod på 7,6 timmarstorlek på 1,3 km och har en rotationsperiod på 7,6 timmar.

Bildinfo på engelska: "Gif composed of thirteen delay-Doppler images of Comet 45P/HMP after 2 hours of observation."

Supernova-föregångare studeras i ultraviolett

Professorn Edward W Sion, knuten till det katolskt drivna Villanova University i PA, USA, heter en välkänd astronom som nyttjar Hubble Space Telescop, HST, för att reda ut kopplingen mellan rekurrenta novor och supernovor av Typ Ia. Fokus ligger på bortre UV-spektrala ( studier av stjärnorna IM Normae och CI Aquilae, bägge med korta perioder ungegfär som klassikern T Pyxidis. HST-projektet presenteras här.

Tiden närmar sig, verkar det som, för att vi lärt oss allt om förstadierna till varför vissa stjärnor plötsligt smäller av som supernovor.

Paradiset för astronomer?

Mycket kan sägas om Nordkorea, men en sak är säker: Det måste vara ett paradis för stjärnskådare. Beviset serveras då och då från ISS, som för två år sen kom med detta pedagogiska inlägg:

Bildkälla: ESA/NASA/ISS

Ett antal av diktaturens astronomer är medlemmar i IAU, Internationella Astronomiska Unionen. En av dem arbetar, vad jag förstår, med kosmologiska frågor. Och så finns det ett observatorium i Pyonyang!