ADON 2017:
TBO blir del av Swedish Solar System
Astronomins dag och natt (ADON) äger rum 23 september, berättar ett pressmess från Svenska Astronomiska Sällskapet. Vi saxar nästan rubb och stubb:
* Festivalen har i år ett officiellt tema, Vintergatan. Temat ska inspirera evenemang på Astronomins dag och natt, men också uppmärksamma hur ljusföroreningar få i Sverige har tillgång till mörka stjärnhimlar.
* En ny fotoutställning, "Upptäck universum", ska lyfta fram landets bästa astronomibilder och visa upp dem på många platser runt om i landet.
* Dessutom ska jättemodellen Sweden Solar System byggas ut – med nya himlakroppar i bland annat Göteborg och Malmö (= Tycho Brahe-observatoriet).
Jesper Sollerman är ordförande för Svenska Astronomiska Sällskapet, som koordinerat Astronomins dag och natt sedan starten 2012.
– Astronomins dag och natt har blivit större för varje år. Med årets tre nya satsningar siktar vi ännu högre, säger han.
Vintergatan är tema för Astronomins dag och natt 2017.
Vintergatsbandet syns som allra bäst på himlen i september. Men på grund av våra upplysta samhällen är det många som aldrig sett vår galax i all sin prakt. Tuvalie Mellin, projektkoordinator for Astronomins dag och natt, efterlyser smartare belysning.
– Att få se Vintergatan med egna ögon ger en wow-känsla och en direkt kontakt med rymden som inte liknar något annat. Temat för årets Astronomins dag och natt är Vintergatan därför att vi vill lyfta fram vår galax, och vad vi behöver släcka ner för att fler kan få uppleva den, säger hon.
En astronomisk vandringsutställning ska visa upp Sveriges bästa bilder av rymden.
– Ny teknik gör att allt fler kan fotografera natthimlen. Under de senaste åren har Sveriges astrofotografer lyckats förena konst och vetenskap med sina bilder, och de förtjänar en större publik. Med Upptäck universum vill vi att fler ska kunna upptäcka den svenska astrofotografins höjdpunkter, och det universum som fotograferna visar upp, säger Robert Cumming, projektledare för utställningen och redaktör för tidskriften Populär Astronomi.
En helt annan slags konst utgör världens största modell av solsystemet, Sweden Solar System, som har Ericsson Globe i Stockholm som solen och planetmodeller på många orter. Inför Astronomins dag och natt den 23 september tillkommer två nya himlakroppar. Sweden Solar System intar därmed äntligen storstäderna Göteborg och Malmö. I en ny tävling som drivs av Populär Astronomi ska fler modeller projekteras.
De nya himlakropparna, Makemake och 2007 OR10, är båda dvärgplaneter och kallas ofta för kompisar till Pluto.
– Vårt solsystem blir en allt mer spännande plats, och vi vill att Sweden Solar System också ska spegla det, säger Peter Linde, ordförande för Astronomiska Sällskapet Tycho Brahe som blir värd för den ena modellen i Malmö.
Temadagen Astronomins dag och natt är ett initiativ av Svenska Astronomiska Sällskapet. Målet sedan starten 2012 är att göra det fantastiska med astronomin och universum tillgängligt för människor i hela Sverige. 2016 ordnades uppemot 50 evenemang på fler än 30 orter i hela Sverige. År 2017 firas Astronomins dag och natt för sjätte gången.
För mer om Astronomins dag och natt, se www.astronominsdag.se.
Anders toppar supernova-rapport
Grattis till Anders Nyholm, som är förstanamn på en tung, internationell rapport om supernovan (Type IIn) kallad iPTF13z. Rapporten kommer att publiceras i Astronomy & Astrophysics men finns redan nu att tillgå på arxiv.org-sajten.
"Anders Nyholm et al" har under några år studerat den guppiga ljuskurvan och upptäckt diverse märkligheter, som bara kan förklaras med att material från supernovan kolliderat med det interstellära materialet i omgivningen.
Supernovan ligger i en metallfattig (= gammal) dvärggalax.
Vi återkommer efter lusläsning.
Supernova-teorier testas av HST
Mer supernovanytt: Med hjälp av Hubble-teleskopet har astronomer dissikerat supernovaresten i Stora Magellanska molnet med katalogbeteckningen SNR 0509-68.7, som också kallas N103B.
N103B skapades av en Typ Ia-supersmäll, och nu har forskarna diskuterat vilken av de bägge teorierna som stämmer bäst in på detta fall: ett samgående av två vita dvärgar eller vit dvärg + vanlig stjärna med materieöverföring till dvärgstjärnan.
Vissa förhoppningar om att hitta följeslagaren till den vita dvärgen finns. En kandidat har vaskats fram och den passar ovanligt väl in i schemat, men ytterligare studier behövs.
N103B är den elliptiska nebulositeten överst.
Bildkälla: ESA/Hubble, NASA
Emil prao hos oss
Emil Hulthin från åttan på Oxievångsskolan i Oxie har gått den långa vägen för att bli prao hos oss. Han har varit med i Peter Hembergs olika barnkonstellationer och nu har han kommit till oss "på allvar". Med rätt till ett avslutande exklusivt besök hos våra proffsvänner på astronomiska institutionen i Lund.
Vi pratade lite om Cassiopeiabloggen igår (onsdag) och Emil lovade bidra med en recension av astronomiinnehållet i Illustrerad Vetenskap.
Redaktionsmöte på Cassiopeiabloggen. Foto: Peter Hemborg