Chalmerister diskuterar Fermis paradox
Jag fattar fortfarande inte hur jag för drygt femtio år sen kunde få betyget Ba ("Icke utan beröm godkänd") i matte i avgångsbetyg från gymnasiets realmatematiska linje. Skulle betyget motsvara verkligheten borde jag inte kallsvettas när vår astronomiprofessor i Stockholm Jesper Sollerman glatt tipsar om en uppsats av chalmeristerna Vilhelm Verendel och prof Olle Häggström
"Fermi's paradox, Extraterrestrial Life and the Future of Humanity: a Bayesian Analysis".
Uppsatsen har skvalpat runt en tid på arXiv-sajten (finns här) men har nu refereegranskats och – uppgraderad – fått plats i International Journal of Astrobiology.
Enrico Fermi var ju fundersam, detta var runt 1950, över det faktum att om det fInns gott om rymdcivilisationer, borde de väl höra av sig. I ställer råder tystnad, somliga skulle säga radiotystnad. "The Great Filter" – vad består det av? Paradoxen (med lösningar) diskuteras bl a i Peter Lindes bok Jakten på liv i universum.
Ungefär samtidigt med Fermi kom en tidstypisk kommentar från en dagstidningstecknare som spann på temat som många funderade över: Vem är det som stjäl alla våra soptunnor i New York? Teckningen ska ha satt fart på Fermis tänk.
Källa: http://ufologie.patrickgross.org/htm/figarofermi.htm
Kan den Bayesianska statistiken hjälpa oss? Detta matematiska verktyg (av en 1700-talspräst!) är inte min bästa gren, men så mycket fattar jag att N pq är en sats lika stark eller svag som Frank Drakes berömda motsvarighet.
N står för antalet planeter i det observerbara universum med potentiellt liv (10 upphöjt 22, förslagsvis), p är sannolikheten för att en slumpvist utvald planet bland dessa utvecklat liv till vår nivå och q är den helt avgörande faktorn: att dessa civilisationer utvecklat en teknologisk kultur som gör dem synbara/hörbara i hela det observerbara universum. Att de till och med kan åka till jorden och stjäla new york-bornas soptunnor.
Och sen kan förstås ytterligare bokstäver tillföras.
Resten är rent matte… eller? Njae, jag tycker chalmeristerna är kloka tänkare bortom matten, det är mycket reservationer, många frågetecken, och även om alla så här långt är överens om att minst råder ekvationen
N pq = 1
så förändras allt den dag NASA upptäcker att det verkligen funnits biologiska organismer, t ex amöbor, på Mars. Men där är vi inte nu.
Det är plus i min bok när våra forskare vågar spekulera och dra på. Det händer då och då. Som här.
Urban blir lundaforskare
Urban Eriksson, i många år knuten till Kristianstads högskola, har fått en tjänst i två år vid Lunds universitet för att hålla på med forskning kring lärande i fysik och astronomi. Ämnet heter utbildningsvetenskap, en ung disciplin.
Ämnet ligger oss varmt om hjärtat. Lycka till, Urban!
Sauna på nya ALMA-hotellet
Även astronomer är människor (det finns de som ibland tvivlat) och måste ha en hygglig uppbackning kring sig, t ex möjligheter att – bo och sova. Klassikt är "Klostret" på Mount Wilson.
Således meddelade ESO i dag att överlämnandet av ALMA Residencia ägt rum:
Den nya byggnaden kommer att erbjuda boende för både ALMA-personal och besökare vid ALMA:s driftcentral OSF (Operations Support Facility) nära San Pedro de Atacama i norra Chile, bara 28 kilometer från teleskopet. Forskarhotellet är ESO:s sista stora bidrag till ALMA-projektet.
Byggnaden ritades av de finska arkitekterna Kouvo & Partanen och anpassades sedan för den chilenska marknaden av Rigotti & Simunovic Arquitectos, en chilensk arkitektfirma.
Bildkälla:ESO
Eftersom det är finska arkitekter involverade vore det underligt om INTE ett bygge av bastu/sauna ingick. Där kommer garanterat några av ALMA-mysterierna att lösas!
Römer på danskt frimärke 1944
Den nazityska ockupationen av Danmark hindrade inte danskarna från att 1944 stolta och allt mer motståndsbenägna fira Ole Römer med ett frimärke, noterar Christian Vestergaard:
Anjas nya bok
Mer danskt! Anja C Andersen, som ofta är i Lund på astronomiska seminarier, är i vårt grannland en uppburen och prisad populärastronom. Nu har hennes nya bok dykt upp hos de danska bokhandlarna:
Anja berättar en del om sitt eget förhållande till vår vetenskap. Hon tändes genom en astronomentusiasts besök i hennes skola, och när hon som ung tjej med familjen bosatte sig i Saudi-Arabien några år fick hon som tröst ett litet teleskop av pappan. Det var inte mycket tjejer fick göra i arablandet, vilket inte hindrade henne från att ställa sig som målvakt i ett tjejfotbollslag. Men på nätterna gällde stjärnorna!
Efter gymnasiestudier i Stockholm, kom Anja med familjen tillbaka till Danmark, där Anja gjorde karriär och i dag är en ledande utforskare på NBI av den interstellära materien.
Långsam pulsar i M31
Ryska astrronomer har fått berättigad uppmärksamhet för sina studier av den långsammaste (hittills) röntgenpulsaren i en klotformig stjärnhop i M 31, Andromedagalaxen.
Perioden ligger på 1,2 sekunder och pulsaren och dess sällskap i form av en infångad stjärna har en fascinerande bakgrundshistoria. Även pulsarer kan få nytt liv!
Annorlunda solnedgång
Jag vet inte exakt var på världshaven som "jazzkocken" Peter Parnestam befinner sig, men härom dan dök detta foto upp från honom:
Foto: Peter Parnestam
På programmet vet jag att Peter har fyra hamnar i Japan, sen Korea, Kina, Thailand, Singapore, Djibouti, Suezkanalen, Pireus, Izmir, Livorno, Bristol, Zeebrugge, Bremerhaven, Le Havre, Southhampton.
– Sen kanske Malmö!