Nr 51 2017

Voyager-kakan en viktväktares mardröm

Varning alla dietister! Våra finska vänner Emma Bruus och Marko Pekkola (se ASTB:s hemsida) har mycket hyss för sig även på finskt hemmaplan. Så när Emma såg Voyager-skivan passera förbi på W-bloggen  nyligen erinrade hon omedelbart om att när den astronomiska communityn hemma på observatoriet i Tammerfors gästades av Jon Lomberg, Carl Sagans konstnärlige kollega som var med om att  designa Voyager-skivans utseende, så kunde de bara bjuda honom på en sak:

En äkta Voyager-kaka!

DSC02793_2-1024x683

Emma berättar att kakan är bakad av "astrotårtmästarinnan" Maria Lahtisen och i receptet ingår smör och kex i botten, i fyllningern Philadelphiaost, vispgrädde, socker, vaniljextrakt, gelantin, citron, vit chocklad med mera. Till garneringen: mörk chocklad.

Vad Viktväktarna och våra dietister tycker, återstår att se….

En google-översättning från finska till svenska  av Emmas blogg med receptet finns här. Baka kakan på egen risk!

Symbiotisk nova ljusnar igen i Delfinen

Efter drygt tjugo år är LT Del igång igen och ökar kraftigt i ljusstyrka, systemet är nåbart för mångfa amatörer. Ljusstegringen på 0,02 magn/dygn sker parallellt med att den vita dvärgen och dess  jättestjärna särats åt efter en övre konjunktion.

SIMP0136 felande länk?

En brun dvärgstjärna eller en planetär gasjätte? SIMP J013656.5+093347har tidigare klassats som en brun dvärg men nu vill astronomerna föra över den i katalogfacket gasjättar i stället.

Denna planetliknande himlakropp ingår i 200 miljoner år gammal stjärngrupp kallad Carina-Near.

Vintergatan kvittar det lika

I svallvågorna efter Aniara-premiären i Malmö, dök denna bild upp på Christian Vestergaards fb-sida:

18301436_10208647634937903_3672585937157044139_n

Är det fler än jag som tänker på Nils Ferlins "Stjärnorna kvittar det lika…"?

Aniara-uppsättningen i Malmö har fått smått fantastiska recensioner.

Bildbevis från Rundetaarn

Tack till Peter Linde, som skickat över ett antal bildbevis från vår lyckade utflykt till Rundetaarn – vi var ett 20-tal inom föreningens historieintresserade gruppering "Historiska klubben" som besökte tornet lördG 29 april och fick all önskvärd information av tornets Erling Poulsen och vår egen Klas Hyltén-Cavallius.

Tycho Brahe spökar här naturligtvis – gipsfiuguren NEDAn med snyggt tillplattad näsa står i ett sidorum som få får besöka -, men tornet kom till flera årtionden efter hans bortgång. Den förste "chefen" blev Tycho-medhjälparen och dennes näre förtrogne Christen Longomontanus.

IMG_0224

En kopia av ett Tycho-porträtt fick Erling Poulsen att spekulera över äldre tiders porträttmålare och deras förmåga att "photoshopa", det vill säga försköna sina motiv.

IMG_0216En raritet i en väggnisch utgörs av en liten stjärnglob byggd på Tychos stjärnpositioner och skapad av  Willem Blaue (som var på Ven under Tychos tid) – detta är en av de ytterst få kända exemplaren  i världen, en raritet.

IMG_0218

Till Rundetaarns bokliga rariteter hör originalverk tryckta på Ven av Tycho: T ex hans lilla bok om novan 1572. Även originalverk av Galileo Galilei visades fram.

På kyrkans vind som ligger kloss mot tornet döljer sig både urverk, ett planetarium som detta med rötter i 1700-talet…

IMG_0221

.. liksom denna fris. Från vinden kan genom ett glasförsett hål i golvet spanas in kyrkans ena kryssvalv ovanifrån och dess förslutning. Lös inte upp den knuten för allt i världen!

IMG_0223

Rundetaarn är en turistfälla som besöks av 100 000-tals besökare varje år, och det är ständig trängsel allra överst, på altanen.

IMG_0228

Rundetaarn bedriver i dag en starkt utåriktad verksamhet och den gamla refraktorn från 1920-talet är flitigt i bruk

IMG_0236

Vi fick veta mycket om Rundetaarns spännande historia – för inte så länge sedan red en besökare uppför spiralgången till toppen så som Peter den Store gjorde en gång -  och det är ett märkligt bygge somn Christian IV lät uppföra.. Eftersom tornet ligger vägg i vägg med  kyrkan Trinitatis så fick tidens astronomer försöka lösa på något klurigt vis  problemet med att kyrkklockornas svängningar inte transformerades över till teleskopens fundament. Det gick att isolera.

Astronomisk verksamhet förekom här ända fram till 1800-talets mitt, då observatoriet på Östervold byggdes.

Rundetaarn är en arkitektonisk ikon. Dess astronomiska historia kan med fördel läsas i Dansk astronomi gennem firehundrede år (tre band), författad av P B Darnell och observatorn Kjeld Gyldenkerne. Verket finns till låns på TBO-biblioteket.

PS.

Fler bilder från Rundetaarn-besöket komemr i nästa W-blogg.

Mysteriet med Chariklos ringar

Chariklo är den minsta himlakroppen i vår planetsystem, en kentaur med ringar (2 st), och nu har asteroiden utsatts för en rad simuleringar, vars resultat är överraskande: De fyra stora gasjättarna har inte påverkat ringarna genom årmiljonerna.

Chariklo rör sig i ett område som beskrivs som "stabilt kaos" i artikelabstractet.

Lundaskämt

Det finns en massa studentikosa  utsmyckningar på marken i Lund (t ex "Intigheten" bakom Domen). Senaste tillskottet som jag faktiskt inte sett tidigare har hittats av en W-bloggsläsare, som vill vara anonym:

17807214_1267948306634094_2819718729687920307_o

Lämna ett svar