Nr 52 2017

Även Goldstone-radarn synade nyaste "badankan"

NASA:s Photojournal berättar att Goldstone-disken (70 m) fångade asteroiden 2014 JO25 inte mindre än 154 ggr när småplaneten befann sig 2,47-2,59 miljoner km från jorden under andra halvan av april.

Den större av loberna har en diameter på drygt 600 m.

Så här nära vår hemplanet rapporteras asteroiden inte komma på de närmaste 400 åren.

Obs: Himlakroppen klassas som asteroid inte komet.

Mer info om asteroiden på:

https://cneos.jpl.nasa.gov/news/news196.html och http://www.jpl.nasa.gov/asteroidwatch.

Månrotation på Youtube

En pedagogisk upptagning av månens rotation kring sin egen axel har hittats på nätet av Lars Olefeldt. Sekvensen kommer från NASA-sonden Lunar Recoinnassance Orbiter:

För dem med 3 D-glasögon: En stereosnutt finns också på Youtube.

"Impact" tema på lundaträff

En rad toppastronomer hemifrån och utifrån har anmält sig till träffen 15-17 maj på institutionen i Lund på temat "Impacts in Planetary Systems".

Programmet här.

Med lite tur borde man kunna smita in om bakvägen….

Upp till kamp för inflationen!

En rad av tidens teoretiska fysiker och astronomer försvarar inflationsteorin om hur universum utvecklades efter Big Bang i ett brev till Scientific American ("A Cosmic Controversy")

Bland undertecknarna märks Stephen Hawking, den främste ickenobelpristagaren av dem alla, liksom Lawrence Kraus, Martin Rees, Steven Weinberg m fl. Och Andrei Linde, naturligtvis.

Annorlunda bilder från Rundetaarn

Det ramlade in en drös bilder även från ASTB-kompisen Pia Sjöholm, som är flitig på våra astronomihistoriska utflykter, senast Rundetaarn i Köpenmhamn 29 april, och Pia tog ett par annorlunda bilder från tornet.

Vem satt i denna gungstol? Ole Römer månne? Gungstolen står uppe på kyrkvinden som ligger vägg i vägg med tornet.

Så här såg ett lokum ut på den gamla goda astronomiska  tiden i tornet. Om denna stol kunde tala!

Urmekanism m/annorlunda.

Vår guide Erling Poulsen visar ett klassisk mätinstrument:

Rundetaarn har varit utsatt för många dramatiska händelser. Bl a besköts tornet av engelsmännen under belägringen 1805 och en kanonkula passade på att landa i biblioteket med astronomisk litteratur, bl a..

Klas Hyltén-Cavallius hade mycket att berätta för oss redan när vi samlades vid tornet inför promenaden upp till alla sevärdheter..

Vad ska "Historiska klubben" hitta på härnäst, nån gång i höst? Det återstår att se. Vi  möts ju – max –  bara en gång per termin och det har faktiskt gått nästan ett år mellan Rundetaarn-besöket och vårt förra ytterst trevliga nedslag på borgen i Knutstorp, där Tycho föddes.

Ska vi satsa på Torrlösa utanför Svalöv, där Tychos lärda syster Sophia Brahe ligger begraven? Ska vi satsa på Skissernas museum i Lund och de skulpturala  "skisserna" till Ivar Johnssons mäktiga Tycho Brahe-monument på Ven? Ska vi ägna oss åt de okända soluren i Lund och Köpenhamn? Ska vi besöka Ven och de nya utställningarna? Ska vi granska något annat?

Ännu mer Köpenhamn – nu med unga ögon

Ibland förvandlas W-bloggen till rena reklampelaren för vår förening, men: Även de yngsta i våra led har gästat Köpenhamn, Rundetaarn och Tycho Brahe-planetariet: 6 maj åkte "Tychos ungar" (Rymdungarna, Nasagruppen, Observatoriegänget) med astropedagogen Peter Hemborg och föräldrar i spetsen till vår populära grannstad på andra sidan Broen..

En rapport från reseledaren lyder så här:

–  På Rundetårn gick vi upp till utkiksplattformen och fick också ett utmärkt föredrag om tornets historia av Observatoriegängaren Rebecka Persson.

Foto: Privat

– Mellan Rundetårn och Planetariet var det fria aktiviteter. Några gick och åt och drack gott, några köpte danskt godis och några av oss tog en promenad till Geologiska museet, där vi noga studerade en asteroid, den femte största, som landat på jorden.

– Vi gick också till nya Observatoriet och träffade där Tycho Brahe själv, eller i alla fall en staty av densamme.

– På planetariet såg vi filmen ”Våres smukke planet”, som visar förbluffande vackra bilder av vår vackra planet. Inspelningen av filmen gjordes av astronauterna på den Internationella Rymdstationen.

– Vi hade en mycket trevlig dag tillsammans i Köpenhamn.

        Det mest astronomiska under utflykten:Månen över Hovedbangården! Foto: Privat     

Superhump var ordet

Jag visste inte att fenomenet fanns i variabelvärlden, men nu vet jag: Superhump.

En ny rapport om superhumpen DW U Ma finns här.

Krabban i multiljus

Hubble-sajten erinrar om en av astronomins ikoner: Krabbnebulosan, supernovaresten från smällen som kunde ses från jorden 1054 e K. I alla fall sågs den som en "gäststjärna"  i bortre Asien och även av förcolumbianska indianer. Vikingarna, däremot, tycks ha varit blinda vid tillfället.

Supernovan nådde i max Venus ljusstyrka och sprättade ut energier motsvarande 400 miljoner solar. Den bör ha kunnat ses av eventuellt förekommande astronomer i M31, Andromedagalaxen, med en skenbar ljusstyrka därifrån runt 6-7magn??? Ungefär så som vi såg smällen i M31 1885.

Avståndet mellan oss och Krabban är uppskattad till 6500 ljusår. Hade den legat 50 ljusår bort, hade de flesta livsformer på jorden förintats.

En mosaik av Krabban i olika våglängder ter sig som följer:

Bildkälla: NASA, ESA, G. Dubner (IAFE, CONICET-University of Buenos Aires) et al.; A. Loll et al.; T. Temim et al.; F. Seward et al.; VLA/NRAO/AUI/NSF; Chandra/CXC; Spitzer/JPL-Caltech; XMM-Newton/ESA; and Hubble/STScI

Rapporten "Morphological properties of the Crab nebula: A detailed multiwavelenght study based on new VLA, HST, Chandra and XMM-Newton images" finns här.

Doktor i Lund

I dag (12 maj) blir Karl Wahlberg Jansson fil dr i Lund på sin avhandling om  planetesimalers och kometers tillkomst i de yttre delarna av solsystemet.

Avhandlingens abstract finns här på svenska.

M51 i trädgården mumma för harpalt

Emma Bruus berättar att när hon och maken upptäckte en söt liten harpalt i trädgården hemma i Finland bestämde de sig för två saker: Att snygga till gräsmattan så att harungen fick lite klöver att äta.

Det är ingen slump att M51 spökar i sammanhanget.

Hungrig harpalt fick egen…

.. galaxäng att äta sig…

… mätt på. Kolla öronen t h! Foto: Emma Bruus