Konstnärer inspireras av Sophie Brahe
Tack till alla W-bloggens minions, som svarar för merparten av dagens notiser. Vad skulle vi på redaktionen göra utan er?
Således:
Kompisen Lennart Hultqvist, med hustru Marianne medförfattare till den nya boken om Sophie Brahe, erinrar om att på Ven, i Vens kulturhus, visas 3-29 juni en utställning med just Sophie som inspiration.
Det är den danska konstgruppen Efterkommerne som samlat sig till en utställning på temat "Ved at se op, ser hun ned" – en utställning om Tychos lärda syster.
Fransk Tycho-sajt
Tack också till Christian Vestergaard, som tipsat om en fransk Tycho Brahe-sajt med detta påstådda Tycho-porträtt:
Astronomdagarna i Kiruna
Jesper Sollerman, vår Stockholmsprofessor och ordf i Sv Astronomiska Sällskapet, tipsar om astronomdagarna i Kiruna 13-15 september. All nödvändig info här:
Solkoronan får närkontakt av tredje graden
Nån gång i fönstret mellan slutet av juli till mitten av augusti nästa år (2018) skickar NASA iväg sin spektakulära solkorona-utforskare, som numera kallas Parker Solar Probe efter solforskaren Eugene N Parker.
Lars Olefeldt har snappat upp senaste nytt.
Tack Lars! Till vad ska vår obligatoriska sommarutflykt gå?
Varför så få vulkaner på Venus?
Varför finns det så få vulkaner på Venus? Frågan har utmanat ett antal forskare/geologer vid skotska University of St Andrews (där man tydligen inte bara spelar golf), tipsar Tomas Diez. Pannkaksvulkanerna nedan är ganska typiska:
Bildkälla: http://volcano.oregonstate.edu/oldroot/volcanoes/planet_volcano/venus/unusual.html
Ett av skälen till skillnaden mellan det vulkanaktiva jordklotet och Venus är att den intensiva ytvärmen (ca 500 gr C) på vår grannplanet förvandlat planytan till en sorts halvflytande, viskös modellera ("play-doh"), vilket också omöjliggör skapandet av tektoniska plattor mellan vilka vulkaner kan bildas med diverse utsläpp i atmosfären.
Mer från Jupiter!
Tack icke minst till Eva Dagnegård som tipsat om denna film med NASA-sonden Junos bilder från gasjätten Jupiter. Med lite trixande blir resultatet detta:
http://www.thisiscolossal.com/2017/05/jupiter-transit-sean-doran/
Binärt stjärnsystem i en planetarisk nebulosa…
… vad betyder det för nebulosans utseende över tid? Den frågan diskuteras i fallet NGC 1514 i en rapport ledd av David Jones vid Instituto de Astrofísica de Canarias (IAC) och Universidad de La Laguna (ULL).
Det är ett långsiktigt observande med HERMES-systemet som ligger bakom. Stjärnparet har en period på nio år – den längsta i sitt (kända) slag. Kan Jupiter med sin 12-åriga omloppstid komma att påverka hur solens planetariska nebulositet kommer att gestaltas om några miljarder år?
NGC 1514
Hittills har de flesta binära stjärnor inuti planetariska nebulosor haft perioder på ett dygn eller kortare.
Blixtrande klart formulerat budskap
Tecknaren Ragnvald Blix aka Stig Höök var en av de klarast lysande nazikritikerna före och under senaste världskriget. Ett exempel på udden i hans teckningar redan 1933:
– Varför går det en polis här?
– Hysch, det är ju han som blivit professor efter Einstein.