Unik klenod lyfts fram av prof Dainis Dravins:
Lunds okända observatorium
Stort tack till vår ASTB:are, vår lundaprofessor Dainis Dravins som lider av samma sjuka som en del andra av oss i communityn: Att vara lidelsefullt intresserad av vår vetenskaps historia.
Det visar sig att den som söker även gör upptäckter på hemmaplan, rentav granngårds i lärdomsstan.
Så här ligger det till:
Dainis Dravins läste Anders Nyholms recension av prof em Bengt Forkman och Kristina Holmin Verdozzi redigerade mäktiga, bläddervänliga bok Fysik i Lund – i tid och rum, i senaste numret av Populär Astronomi.
Ordet till Dainis:
"
* Jag kan berätta om en ”upptäckt” som jag gjorde härom månaden efter att ha bläddrat igenom denna bok: Det har funnits ett (för mig och andra kolleger på astronomi tidigare obekant) astronomiskt observatorium vid korsningen Sölvegatan/Biskopsgatan.
* På sidan 9 i boken (”1800-talets MAX-lab”) beskrivs observatoriebyggnaden Donavit som står utanför nuvarande Pufendorfinstitet (dvs Gamla Fysikum). Många av oss har ofta gått förbi byggnaden utan att reflektera, bara antagit att det var någon gammal transformatorbyggnad eller dylikt. (Ett sådan gissning förekommer f ö även i arkitektböckerna om Lunds innerstads byggnader.).
* Nyligen lånade jag en nyckel för att kolla det inre av den rikt murgrönsbevuxna byggnaden, i vars ena ände den välvda tegelväggen buktar ut under ett runt tak som numera undertill är tilltäppt och ovanpå täckt av en rund struktur som antyder att där har funnits en kupol. Inne på det runda kupolgolvet finns numera ett antal stolar placerade; det kan användas som ett litet sammanträdesrum; vintertid kan man hålla värmen uppe med en liten vedkamin. Jag bifogar några enkla fotos.
* Som uppföljning till denna ”upptäckt” har vi varit i kontakt med bokens författare, där kärnfysikern Bengt Forkman citerade en äldre beskrivning: ”Donavits historia finns bl a redovisad i A Leides bok Fysiska institutionen vid Lunds universitet (Ur Lunds Universitets Historia 5/Gleerups). Donavits tillkomst kan spåras till den tid då nuvarande Klassiska institutionen [numera: Pufendorf] var fysisk institution och Janne Rydberg gjorde sina epokgörande teoretiska studier inom spektralanalys, som alltsedan dess gett Fysikum i Lund ett internationellt erkänt namn inom atomfysiken.
* 1894 begärde professor K A V Holmgren hos konsistoriet att få bygga en kupolbyggnad där han ville placera en refraktor och ett astrospektroskop med stor upplösningsförmåga. Utrustningen hade skänkts av en tidigare student, lektor A E Andersson. Gåvan, som också inbegrep en vridbar kupol, var avsedd för undersökning av stjärnspektra. Begäran avslogs dock av konsistoriet. För att hysa den gåvan byggdes istället 1897 en särskild liten paviljong i institutionsträdgårdens sydöstra hörn, där refraktor och spektroskop placerades. Huset kallas Donavit efter en inskription A E A donavit (har gett), som inte längre finns kvar.”
Dainis Dravins har gått på överraskande upptäcktsfärd hemmavid. Bildkälla: Astronomiska institutionen, Lund
* Vi har också varit i kontakt med atomspektroskopisten Ulf Litzén samt naturvetenskapliga fakultetens arkivarie Jesper Zimmerman och Henrik Ullstad (som skrivit Wikipediaartikeln om Donavit – https://sv.wikipedia.org/wiki/Donavit ); följande hade de hittat i universitetets årsberättelse 1896-1897:
* ”Fysiska institutionen har med ett ur reservfonden af Kanslers-Embetet beviljadt anslag på sin tomt erhållit en lämplig uppställning af en under förra läsåret till henne af f. d. Lektoren A. E. ANDERSSON skänkt refraktor. Refraktorns skydd med sitt vridbara kupoltak är tillika inrättadt såsom begynnelse till ett för institutionens vidlyftiga spektralapparat oundgängligt litet särskildt bygge, som ännu icke kunnat åstadkommas. Arbetet inom institutionen har under läsåret fortgått utan något särskildt anmärkningsvärdt.”
* Ja, detta är vad jag/vi kunnat lista ut. Vi vet alltså inte exakt vad för teleskop och spektrograf som installerades eller när och hur det användes. Å ena sidan är allt detta givetvis kanske mest bara kuriosa men, å andra sidan, känns det orimligt för oss som nu arbetar i astronomihuset bara en liten bit högre upp på Sölvegatan, att inte känna till att det funnits ett annat observatorium bara ett par hundra meter bort!
* Man kan också spekulera över de eventuella lokala personkontakterna (eller motsättningarna?) i Lund under 1800-talets slut. Vid denna tidpunkt då Donavit tillkom, bedrevs ju stjärnspektroskopi av Nils Dunér m fl vid den stora refraktorn i det (numera) Gamla Observatoriet. Var detta en konkurrent eller ett komplement, månne?
"
Tack till Dainis för text och bilder.
Boken, som stimulerat Dainis till hans annorlunda upptäcktsfärd granngårds, kan varmt rekommenderas.
