Tv-tips för morronpigga:
Peter Linde gästade TV4
Torsdag morgon 20.7 satt vår ordförande Peter Linde i TV4:s morgonsoffa – förlåt, han stod faktiskt vid ett bord – för att diskutera månstoftet, som går på auktion borta i USA. Rymdfartsnostalgi!!!
Bildkälla: TV4
TV-intervjun med Peter återfinns här.
Snabb ockultation för New Horizons kommande dvärg
Från Argentinas horisont lyckades en svit jordbundna teleskop 17 juli fånga ockultationen när Kuiper-bältsobjektet 2014 MU69 förmörkade en stjärna i bakgrunden.
Ockultationen varade i 200 millisekunder (0,2 sek). Följ blinkningen nedan:
Bildkälla: NASA/JHUAPL/SwRI
Det är denna lilla himlakropp 6,5 miljarder km bort i solsystemet som New Horizons-sonden ska dyka ner vid 1 januari 2019.
Ockultationer är viktiga för att fastslå Kuiper-objektets storlek och en del andra parametrar.
Vi slapp i alla fall tungvrickandet:
Risk att vi talat om Aquilaider i stället för Cepheider…
Med jämna mellanrum spanar jag in den variabla söderstjärnan Eta Aquilae i Aquilae/Örnens stjärnbild. Man kan diskutera om det är "lönt", för detta är en väl utforskad variabel – ända sedan 1784 då britten Edward Pigott fastslog dess variabilitet.
Den noggranna upptäckarhistorien är dokumenterad i Philosophical Transaction, Royal Society, och finns här på nätet. Pigott följde länge stjärnan, som med drygt 7 dygns period pendlade en magnitud mellan som ljusast och mörkast (ung. 3,5-4,4 magn).
Bildkälla: Sky & Telescope
Det spännande med Eta är att den slogs fast som den andra cepheiden efter Delta Cep. Med andra ord: Hade stjärnans typ för hundra år sedan slagits fast före Delta Cep så hade dessa viktiga pulserande stjärnor och milstolpar i universum tungvrickande beskrivits som "aquilaider".
Det finns mängder av tunga vetenskapsrapporter om Eta Aql, den kanske viktigaste till dato är från 2015.
Rekordliten stjärna
Den presenteras som den minsta stjärnan hittills, Cambridge-upptäckten av EBLM J0555-57Ab, 600 ljusår bort.
Stjärnan är inte mycket större än Saturnus.
Med något mindre massa och den hade aldrig tänts nukleärt.
Stjärnan har upptäckts genom transitmetoden (passage i siktlinjen från jorden över en större tvillingsstjärna), en metod som framgångsrikt används inom jakten på exoplaneter. Bl a med WASP-instrumenteringen.
Bildkälla: University of Cambridge
Jakten på A E Andersson
Ytterligare några bildbevis har grävts fram om Axel E Andersson, vår okände lundaastronom som skapade ett för alla okänt lundaobsis med spektralt fokus runt förra århundradeskiftet. Scrolla ner så hittar du ytterligare info.
Hans Bengtsson har hittat bilden och dödsrunan nedan, och Anders Nyholm har grävt fram en artikel av Andersson som var fotograf i yngre år och sen spektroskopist, lektor i Kristianstad (där han ligger begraven på Ö Begravningsplatsen) – och jubeldoktor i Lund.
En logotype höll han sig också med som fotograf:
Ingen ET där heller
Plötsligt spekulerades det IGEN om att märkliga signaler, denna gång uppfångade genom Arecibo-skålen, skulle kunna tänkas ha artificiellt ursprung. Men allt pekar på att det som den röda dvärgstjärnan Ross 128 (avstånd 11 ljusår) emitterar på radiovåglängder, har naturliga orsaker. Påpekat senast i dag i en blogg från Washington Post.
Logik?
Det är fortfarande – drygt femtio år senare – obegripligt att jag kunde trassla till mig ett Ba i matte i slutbetyg på gymnasiets realmatematiska gren.
Så tack till Lars Olefeldt, som fyndat på nätet. Jag fattar naturligtvis inte nånting.
