Röda superjätten Antares i närbild
Med hjälp av ESO:s Very Large Telescope Interferometer VLTI har astronomer konstruerat den mest detaljerade bilden någonsin av en stjärna (bortsett från solen) – den röda superjätten Antares.
Med hjälp av ESO:s Very Large Telescope Interferometer har astronomer skapat denna anmärkningsvärda bild av den röda superjätten Antares. Detta är den mest detaljerade bilden någonsin av detta objekt, och även den mest detaljerade av någon annan stjärna än solen. Bildkälla: ESO/K. Ohnaka
De har också skapat den första hastighetskartan för materialet i atmosfären hos en annan stjärna, vilket avslöjar oväntad turbulens i Antares enorma uppblåsta atmosfär. Resultaten publicerades i tidsskriften Nature.
För blotta ögat lyser den välkända ljusa stjärnan Antares med en kraftig röd nyans i hjärtat av stjärnbilden Skorpionen. Den är en enorm och relativt kylig röd superjätte i det senare stadiet av sitt liv och på väg att bli en supernova.
– Hur stjärnor som Antares förlorar massa så snabbt under det sista stadiet av sina liv har varit ett problem under mer än hälften av ett århundrade. VLTI är den enda anläggningen som kan tillåta oss att direkt mäta gasens rörelser i Antares uppblåsta atmosfär – ett viktigt steg mot att få klarhet med detta problem. Nästa utmaning blir att identifiera vad som driver dessa turbulenta rörelser, säger Keiichi Ohnaka som är förstaförfattare till forskningsartikeln.
Med hjälp av ESO:s Very Large Telescope Interferometer har astronomer skapat denna anmärkningsvärda karta av materialets rörelse på den röda superjätten Antares yta. Detta är den första hastighetskartan för någon annan stjärna än solen. I de röda områden rör sig materialet bort från oss och i de blå område rör materialet sig mot oss. Det syns tomma områden runt stjärnan där det inte var möjligt att utföra hastighetsmätningar. ESO/K. Ohnaka
Med hjälp av de nya resultaten har forskarlaget skapat den första tvådimensionella hastighetskartan av atmosfären hos en annan stjärna förutom solen. .
Hela pressmesset från ESO återfinns här på svenska.
Olles solförmörkelse – och Toras
På Tycho Brahe-observatoriets facebook-sida finns nu ytterligare några av ASTB-gruppens bilder tagna av Olle Frykstam, även en animerad svit. Bilderna är dokumenterade med iPhone SE genom ett Coronadoteleskop förutom den totala förmörkelsen.
Olle är vår yngste solförmörkelse-resenär, en av veteranerna var Tora Greve som på sin fb-sajt lämnat detta bildbevis:
300-årsjubileum för Halley
Om vi vill kan vi fira ytterligare ett jubileum nästa år, för 2018 har det gått 300 år sedan Edmond Halley upptäckte att stjärnorna rör sig i rymden. En strong prestation.
Om Halley har astronomihistorikerna bara gott att säga. Han lär t ex ha varit – rolig!
"Den stora debatten" vs Världens utseende 1920
När astronomprofilerna diskuterade galaxvärldens vara eller ickevara för snart 100 år sedan (Knut Lundmark i högsta grad en aktiv röst i den debatten) – hur såg världen ut utanför observatorierna?
Det utredde en gång Virginia Trimble, och hon påpekade att 1920 fick bilister i Californien köra i max 50 km/h, kvinnor hade precis fått rösträtt till de allmänna valen i USA, Nationernas förbund hade bildats, jordens befolkning uppgick till 2 miljarder ("Gigapersons"), Jack Dempsey var världsmästare i tungviktsboxning, filmens Oscars-pris hade ännu inte uppfunnits, Knut Hamsun fick nobelpriset i litteratur och tenoren Enrico Caruso framträdde för sista gången på scen i en opera.
Tidsbild från 1920: Jack Dempey. I en annan sorts ring avgjordes "The Great Debate".
Och så debuterade Agatha Christie som deckarförfattare detta år.
Allt ger perspektiv på The Great Debate inom astronomin med Harlow Shapley och Heber D Curtis i ringhörnorna.
Astronomins nytta under kriget
Jag håller på med flyttbestyr och det betyder att jag hittar massor av gamla dammiga rapporter med astronomiskt innehåll. En sådan rapport rör Liverpool Observatory and Tidal Institute, som idag heter någoty annat, och vad som gjordes där krigsåren 1940-45.
Låt mig säga så här: Utan astronomernas insatser hade den brittiska flottan inte kunnat greppa tidvattenrörelsernas mekanik. I Liverpool utfördes noggranna mätningar, beräkningar och prognoser för hela imperiet.
Även de meteorologiska observationerna är hyperintressanta: 4 juni 1944 med "gusts over 54 m.p.h."
Två dagar senare igångsattes Dagen D.
Jag är mycket nyfiken på Liverpool-observatoriets bemanning. Ibland inskränkte den sig till chefen och några duktiga flickor.
Besökare på ESO-observatoriet
Då och då uppmärksammar vi djurlivet vid våra stora observatorier. Från Chile, Paranal, kom nyligen denna bild av en häger, som vilade sig några timmar på kupolen till ett av ESO:s så kallade Auxiliary Telescopes, de berömda hjälpteleskopen med 1,8-meters speglar.
Bildkälla: ESO/Apical
Kohäger kallas dessa vackra fåglar, och just denna som putsade sig fin och snygg inför "selfien" sågs av en webkamera som är vitfärgad och kanske inte helt olik en artfrände.