Våra SN-forskare kliar sig i huvudet:
Nya ljusstarkare supernovor utmanar forskningen
De senaste åren har två nya supernovor observerats som inte beter sig som supernovor brukar. Nya effektiva sökteleskop gör att det dyker upp exploderande stjärnor som inte passar in i bilden. Observationerna utmanar forskarnas teorier om hur massiva stjärnor dör, visar två nya studier av forskare vid bland annat Stockholms universitet. Studierna publiceras i de vetenskapliga tidskrifterna Nature och Nature Astronomy.
Supernovor är exploderande stjärnor. Den vanligaste sorten kallas Typ II, och domineras av universums vanligaste ämne: väte. De senaste tio åren har supernovaforskningen mest sysslat med ovanligare sorters supernovor, eftersom astronomerna tyckte de förstod sig på Typ II-supernovorna som kommer från vanliga röda jättestjärnor.
Men med fler och fler supernovor upptäckta av nya effektiva sökteleskop dyker det upp explosioner som inte passar in i bilden. Supernova iPTF14hls upptäcktes från Palomar-observatoriet i Kalifornien för tre år sedan, i september 2014, och bland alla hundratals supernovor som hittas med deras teleskop lade forskarna först knappt märke till denna Typ II. Men istället för att falna som vanliga Typ II supernovor blev den plötsligt ljusstarkare, och har de senaste åren genomgått ett antal ytterligare eruptioner. Något man aldrig tidigare skådat.
Dvärggalaxen med iPTF14hls. Bildkälla: Nordic Optical Telescope
Samma år hittade ett annat teleskop supernovan OGLE-2014-SN-073,OGLE-2014-SN-073, vilken också i förstone framstod som en standardsupernova. Men den visade sig vara både ljusstarkare och uppvisar större hastigheter än tidigare Typ II supernovor. Sammantaget kräver den mycket mer energi än vad dagens bästa explosionsteorier kan uppbåda.
– Båda dessa explosioner utmanar helt enkelt våra gängse teorier om hur massiva stjärnor dör. Just genom att de inte alls passar in tvingar de teoretikerna tillbaka till ritborden för att omvärdera sina modeller, säger Jesper Sollerman, professor i astronomi vid Stockholms universitet.
Man kan säga att OGLE-73 kommer att stimulera och utvidga modellerna, medan iPTF14hls med säkerhet kommer kräva helt nya idéer.
– Supernovan iPTF14hls lyser faktiskt fortfarande så ljusstarkt att vi kan följa den med det Nordiska Optiska Teleskopet på La Palma, tillägger Francesco Taddia, postdoktor vid Institutionen för astronomi, Stockholms universitet. Nu ska vi använda Hubbleteleskopet för att titta på den igen lagom till jul.
Mer information:
* Kort intervju med professor Jesper Sollerman:
* Svensk text: https://youtu.be/Erh_NywcKMs
* Engelsk text: https://youtu.be/gxzPqLyARzM
* Artikeln ”A series of energetic eruptions leading to a peculiar H-rich explosion of a massive star” publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature och handlar om iPTF14hls. Huvudförfattare är Iair Arcavi, Kavli-institutet i Santa Barbara. Från Institutionen för astronomi vid Stockholms universitet medverkar Jesper Sollerman, Francesco Taddia, Christoffer Fremling och Anders Nyholm. Arbetet är baserat på data från Intermediate Palomar Transient Factory (iPTF).
* Pressreleasen från Las Cumbres Observatory (engelska) finns här: https://lco.global/news/las-cumbres-astronomers-discover-a-star-that-would-not-die/
* Artikeln ”Hydrogen-rich supernovae beyond the neutrinodriven core-collapse paradigm” publicerades i Nature Astronomy och handlar om OGLE 2014-SN-073. Huvudförfattare är Giacomo Terreran från Queen’s University Belfast. Medförfattare från Stockholms universitet är Jesper Sollerman och Francesco Taddia. Arbetet är baserat på data från Public ESO Spectroscopic Survey of Transient Objects (PESSTO).
Youtubefilmen med svensk text kan du surfa in på här:
Ljusekot sprider sig från M82
Ett PS från Hubble-teleskopet till ovanstående häftiga nyhet: Ett ljuseko i M82 efter en supernovaexplosion. Supernovan SN 2014J.
M82 ligger 11,4 miljoner ljusår från Vintergatan.
Lunds okända obsis 2.0
Även vi astronomihistoriskt intresserade ställs infor utmaningar. Dainis Dravins, prof em vid institutionen i Lund, ledde oss til den märkliga Donavit-byggnaden som inte ligger långt från dagens astronomiska institution i Lund. Det visade sig att byggnaden innehållit ett litet obsis avsett för spektrografiska studier, knutet till fysiska institutionen i slutet av 1800-talet.
Vi har tidigare i W-bloggen uppmärksammat historiken men nu har Klas Hyltén-Cavallius gått på djupet och hittat intressant litteratur om det okända observatoriet:
* Hjördis Kristensons Vetenskapens byggnader under 1800-talet, från 1990.Den boken har för övrigt just Fysiska institutionen på omslaget!
* Lunds bevaringsprogram från 1991 som är ett par gedigna böcker med stadens hus avbildade och beskrivna. I delen Lund utanför vallarna, Del I finns (gamla) fysikinstitutionen med under kvartersnamnet Hyphoff 8, på sidorna 194-195.
– I Kristensons bok finns ett avsnitt om alla turer kring bygget av ny fysikinstitution i Lund på 1870-80-talen. Det blev Henrik Sjöström, elev och medhjälpare till Helgo Zettervall som ritade den och den byggdes 1883-1886., berättar Klas.
– En för oss intressant uppgift hittar jag; Vi som besöker det lilla huset i parken år 2017 förundras ju över att man tänkt sig ett observatorium i denna låga byggnad. Men så här skrev fysikprofessorn Karl A.V. Holmgren år 1886 om den fina institutionsbyggnaden som då höll på att uppföras vid Biskopsgatan:
Byggnaden ligger högt med fria utsigter och ostörd af all gatutrafik; och närmast liggande tomter komma icke att i nuvarande egares lifstid säljas utan garantier för att fysiska institutionen skall förblifva fredad för störande grannskap.
Vi får efter kommande jul- och nyårshelg samla oss inom ASTB:s historiska grupp til ett studiebesök för att andas in miljön med bl a den märkliga inomhusbrunnen.
Mindre kostym för WFirst
NASA tvingas av budgetskäl skära i kostnaderna för WFirst-projektet, en uppföljare till Hubble-teleskopet med dess känslighet och upplösning men med 100 ggr större himmelsyta. Detta berättar The Guardian på nätet.
På kornet
Denna elakhet hittade W-bloggens chefsspanare på physics-astronomy, en facebooksida med ibland elakheter på gränsen till fake-humour:
