Hoppa till innehåll

Nr 127 2017

  • av

Bränderna vid Mount Wilson

2017 var ett dramatiskt år för en ikon inom astronomin: Mount Wilsonobservatoriet i Californien med Hookerteleskopet och det stora soltornet. Fortfarande brinner det i knutarna i delstaten men observatoriet var direkt hotat för två månader sen.

SVMC7VHWDVCCDHANIOFBXWCGOM

Vanlig syn i oktober 2017. Bildkälla: LA Times/

Astronomer både i USA och Australien har fått vänja sig vid tanken att deras observatorier ett tu tre inte finns längre. Och när vulkanerna på Hawaii mullrar har det hänt att de stora teleskopbyggnaderna där fått känningar.

När Knut Lundmark skrev om sina astronomiska äventyr på Mount Wilson  på 20-talet skrev han han mest om pumor som smög längs stigarna på nätterna och skallerormar som gömt sig i lakanen i observatoriets övernattningsrum i det så kallade Klostret (The Monastery). Skogsbränder nämndes aldrrig.

2017_10_27-21.54.32.076-CDT

Ceres vita krater i närbild

En "simulerad perspektivbild" på Occator-kratern på Ceres – kan det vara något?

Vi har inte på länge skrivit om Ceres och dess utforskning genom den framgångsrika Dawn-sonden, men jag tycker bilden nedan är så anmärkningsvärd att den får duga som bloggens egen VAB ("Veckans astronomiska bild").

Ceres utforskas hela tiden och vi tror ju att vitan i kratern har med någon sorts saltavlagringar att göra, med ursprung i en underjordisk sjö.

Vitorna i kraterbottnarna på småplaneten har sannolikt olika sorters ursprung.

PIA21913_modest

Bildkälla: NASA/JPL-Caltech/UCLA/MPS/DLR/IDA/PSI

Fakta om Ceres och bilden finns på NASA:s sajt om Dawn, naturligtvis.

Dawn-projektet avslutas nästa år. Sonden läggs då i en evig bana runt småplaneten, NASA vill inte riskera att planetmiljön utsätts för  jordisk nedsmutsning genom t ex en krasch på ytan.

Moment 22 i Göteborg

Förhoppningsvis är det bara i Göteborg som tongivande politiker ser intresset för astronomi och människans plats i rymden som ett "särintresse".

Striden om Slottsskogsobservatoriets framtid är långt ifrån avgjord. Vi hoppas förstås på ett vettigt kommunalt beslut, men osvuret är bäst. Med i bilden är även regionen.

Katja Lindblom, observatoriets föreståndare,  bloggar i ärendet och berättar om en situation som för oss på W-bloggen påminner om  rena Moment 22-läget.

0005313521_100-1

Rikt år för Tycho Brahes yngsta

Peter Hemborg med support av Olle Frykstam och Jon Saalbach rapporterar att det varit ett sällsynt lyckat och aktivt år för alla våra barn- och ungdomsgrupper. Bildsvit på Tycho Brahe-obsis hemsida.

Arthur C Clarke 100 år

I samband meds 100-årsminnet av Arthur C Clarkes födelse skrev sf-kännaren John-Henri Holmberg denna understreckare i Svenska Dagbladet. Suveränt! (Tack till Carl-Olof Börjeson för lästipset.)

Fråga: När ska skandalomsusade Svenska Akademien belöna sf-litteraturen? De Aderton missade Ray Bradbury men fick i alla fall med på ett hörn Doris Lessing och, förstås, utan att de visste vad de gjorde, Harry Martinson. Hade de förstått att deras egen medlem läste Jules Verne Magasinet hade de aldrig tilldelat honom sitt finaste pris.

Danskt Tycho Brahe-projekt

Om det danska projektet att via inscanning  digitalisera några av Tycho Brahes böcker och observationsjournaler (utgivna långt efter hans bortgång) – ett projekt med bas på Syddansk Universitet – berättas här:

https://www.dr.dk./nyheder/regionale/fyn/astronom-faar-lov-kigge-tycho-brahe-over-skulderen#!/

Ansvarig för satsningen, som förväntas ligga färdig i februari 2018, är forskaren och Brahe-ättlingen Majken Brahe Ellegard Christensen.

Sajten ovan innehåller även en kort  filmsnutt.

img_0256

Bildkälla: cindie madsen/DR DK

Remarkabelt jubileum2018

– Till sommaren är det 100 år sedan Axel Corlin upptäckte sin nova. Detta från Göteboerg 8 juni 1918, avrapporterar Christian Vestergaard.

Vi lovar återkomma. Axel Corlin blev ju med tiden lundaastronom och en av den kosmiska strålningens utforskarpionjärer.

Gigantiskt kometnedslag på Neptunus – för runt 1000 år sen

Upptäckten av och studier av CS-molekylen i Neptunus atmosfär med hjälp av ALMA-maskineriet pekar på, tillsammans med mätningar av förekomsten av CO och HCN, att i gasjätten  small in en stor komet för ~1000 år sedan. Rapport här.

Tomten på spaning

Snart är det jul, och "han" har fullt sjå med att orientera sig på himlavalvet för att hitta rätt väg. Tack till pinterest-sajten för bidraget:

441b8a54359c4d5b314f08f3686f3e45--astronomy

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.