Nr 19 2018

Aphuvudet synat av Hans

Härom kvällen passade Hans Hilderfors på att dokumentera NGC 2174 aka Aphuvudnebulosan så här imponerande från sitt Malmö-obsis:

Tittips: Blås upp bilden på din skärm  genom att dubbeltrycka på den!!! Foto: Hans Hilderfors

– Det blev fyra tiominuters exponeringar med vardera SII- , Hα- och OIII-filter. Det är i dessa sammanhang ganska korta exponeringar men detta kompenserar jag till viss del med att mitt fototeleskop är ganska ljusstarkt med f/4,5 och kameran ljuskänslig med lågt brus (FLI ML 16200).

 – Denna gång testade jag en färgsättning där SII = rött, Hα = grönt och OIII = blått (SHO-palett). Denna kallas även allmänt för Hubble-palett eftersom Hubbleteleskopet ibland använder denna för foto tagna med smalbandsfilter.

NGC 2174 är en emissionsnebulosa med betydande nybildning av stjärnor. Den uppges ligga på ett avstånd av ca 6350 ljusår.

 Bildfält ca 1,7° x 1,3°.

Mars ingen supernova

1 april kom tidigt i år, för en stackars astronom (?) har blandat samman päron och äpplen och identifierat Mars som en misstänkt transient, en supernova. Anders Nyholm larmade W-bloggen, Anders som omedelbart fann att det måste vara frågan om ett gigantiskt misstag, som till och med lyckats komma in i Astronomer´s Telegram.

AT har så snabbt det gick korrigerat den pinsamma uppgiften.

Det är klart att man kan skratta åt generaltabben. I vanliga fall är supernova-jägarna oerhört försiktiga med att gå ut med sina upptäckter, som alltid kollas av med positioner för kända asteroider t ex. Men här gick det bara fel.

Något kändes galet när man såg att upptäckarteleskopet var en 80 mm:s refraktor.

Chalmers vann kampen om Siw

Chalmers gick vinnande ur striden när Rymdstyrelsen nyligen valde ut Sveriges nästa nationella forskningssatellit. Siw heter satelliten som är den första att studera vindströmmarna i övre atmosfären för att öka kunskaperna om hur de påverkar väder och klimat. 

– Jag är väldigt glad att vårt förslag ska bli verklighet. Det finns idag inga globala mätningar av den här typen, säger Kristell Pérot, en av chalmersforskarna bakom Siw.

Satelliten Siw (står för Stratospheric Inferred Winds) ska studera vindstrukturer i atmosfären för att ge svar på frågor om atmosfärens dynamik och cirkulation. Den kommer att bidra med viktiga data till klimatmodeller och ökad förståelse för hur de olika delarna av atmosfären påverkar varandra.

​Bildkälla: Rymdstyrelsen

Klimat och väder närmast jordytan – i troposfären – påverkas nämligen av vindförändringar i de två lagren ovanför, stratosfären och mesosfären (mellan 11 och 85 kilometers höjd). För att göra tillförlitliga väderprognoser på lite längre sikt måste händelser i de övre lagren därför finnas med i beräkningarna.

Exempelvis anser många att köldknäppen i Sverige i mars 2018 hänger samman med en snabb uppvärmning av stratosfären, s k sudden stratospheric warming, som kan vara en av orsakerna till det nuvarande kalla vädret i Europa och höjda temperaturer i Arktis.

– Den processen är inte särskilt väl kartlagd i nuvarande modeller. Här behövs mer kunskap. Med Siw kommer det att bli lättare att studera sådana här händelser och att förstå vilka krafter som ligger bakom dem. Det har aldrig gjorts förut på det här sättet, säger Kristell Pérot, forskare på avdelningen för mikrovågs- och optisk fjärranalys vid institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap på Chalmers.

Från omloppsbana kommer Siw att studera vindarna i de övre delarna av jordens atmosfär. Ingen annan satellit gör den typen av mätningar. Bild: Nasa/Chalmers​

– Siw kommer också att bli ett fint komplement till satelliten Aeolus som sänds upp av ESA (European Space Agency) senare i år, för att studera vindarna längre ner i atmosfären, säger Kristell Pérot.
Om man frågar Patrick Eriksson, professor i global miljömätteknik på Chalmers, är den andra delen av Siws uppdrag lika viktigt – att mäta koncentrationen av ett antal gaser i atmosfären.

– Som det ser ut nu så kommer Siw att vara ensam om att mäta många av gaserna som är viktiga för att följa utvecklingen av ozonlagret. Framförallt är det då ämnen som innehåller klor och kväve som man vill hålla koll på. Siw kommer där att ta över stafettpinnen från satelliten Odin, som snart är redo för pension efter 17 år i rymden, säger Patrick.

Flera svenska företag kommer att medverka i Siw-projektet, bland annat Omnisys Instruments som kommer att bygga det vetenskapliga instrumentet och OHB Sweden som bygger satelliten och har helhetsansvar för projektet. Donal Murtagh, professor i global miljömätteknik och avdelningschef för Mikrovågs- och optisk fjärranalys, vid institutionen för rymd, geo- och miljövetenskap på Chalmers, är vetenskapligt ansvarig för SIW.

Rymdstyrelsen finansierar produktion och uppsändning av Siw, som blir den andra satelliten inom ramen för satsningen på innovativa forskningssatelliter och planerad uppsändning är år 2022.

Läs mer om satelliten Siw på Rymdstyrelsens webbplats: Ny svensk forskningssatellit ska studera vindarna i atmosfären.

Hawking skämtar

Det är inget skämt att Stephen Hawking ska begravas jämte Isaac Newton och Charles Darwin i Westminster Abbey. Hans roligheter finns däremot väldokumenterade på annat håll, t ex här.

Tack till Lars Olefeldt för tipset.

Påskkonst på Tycho Brahe-observatoriet

​Så här förnämlig blev Eva Dagnegårds affisch till årets konsthändelse på vårt observatorium i Oxie – glöm inte trycka upp den på din dataskärm::