Proxima Centauri flammade upp
Nånting dramatiskt hände på Proxima Centauri 2016. En så kallad superflare lyste upp och kan under gynnsammaste möjliga förhållanden ha setts kort tid för blotta ögat, stjärnan parkerade i maximum runt visuella magnituden 6,8. I normala fall landar, om det nu finns sådana för en flarestjärna som Proxima, solens närmaste grannstjärna, på visuella magnituden 11.3.
Klicka upp ljuskurvan! Bildkälla: astrobites
Proxima Centauri ligger 4.246 ljusår (1.302 parsec) bort, stjärnan klassas som en röd dvärg av spektraltyp M6, har 12 procent av solens masssa och 1,2 ggr Jupiters diameter. Och har en planet, som, om det skulle finnas organiskt liv i någon form, knappast tål en superflare som denna.
Mätningarna skedde med det otroliga teleskopet kallat Evryscope i Chile, en formidabel sammansättning av ett 20-tal teleskop som möjliggör täckning av hela himlavalvet på bara några minuter.
Teleskopets hemsida finns här.
Supernova-snabbisar
Vad ligger bakom ljusa och snabba explosioner i "Deep sky"-delar av universum? Fenomenet har studerats på senare tid, bl a utmanar 72 fall av dessa transienter, sannolikt supernova-snabbisar, bakom vilka också sannolikt lurar – mörk energi!
En av "transienterna" – från åtta dagar för ljusmax till 18 dagar efter ljusmax. Avstånd ca 4 miljarder ljusår. Bildkälla: M. Pursiainen / University of Southampton and DES collaboration
Mer info här:
https://phys.org/news/2018-04-astronomers-bright-fast-explosions.html#jCp
Förhoppningsvis har vår stockholmske supernovaprofessor Jesper Sollerman mer att berätta om fenomenet när han gästar ASTB 26 april. Plats: Lundmarksalen, Astronomihuset, Lund. Mer om föreläsningen på ASTB:s hemsida.
Peter Rosén fotograferade Sirius B
Om astrofotografen Peter Roséns möda att komma åt Sirius svaga följeslagare, den vita dvärgen Sirius B (ungefär vid kl 10), berättas här.
Klicka upp bilden för att se hela animationen. Foto: Peter Rosén
Anmärkningsvärt är att Peters animation skedde när Sirius-paret bara stod 8 grader över horisonten.
Efter LIGO och VIRGO…
… kommer nästa gigantiska generation av instrument för att upptäcka gravitationsvågor.
Fake news inom astronomin?
Falska nyheter är inget främmande ens inom vår vetenskap, men här finns i alla fall kontrollstationer. Om en astronom, vilket nyligen skedde, misstog Mars för en ljus supernova, så dementeras det nästan omedelbart.
Jakten på "planet X" har uppenbarligen inbjudit till en del märkliga spekulationer, och vi vet ju också att diverse konspirationsteorier frodas i ytterkanterna av vår community.
Positivt är att ämnet fake news numera tas på största allvar.
Illustration via Science