De allra tyngsta stjärnorna lyser med sin frånvaro bland de exploderande supernovorna. Vanliga väte-rika supernovor (Typ II) verkar komma från stjärnor som var mindre än 20 gånger solens massa. Kanske faller de ännu tyngre stjärnorna ihop till svarta hål, utan någon slags supernovasmäll?

I senaste numret av Nature Astronomy beskriver Joe Anderson och medförfattare ett möjligt undantag. Anderson arbetar på Europeiska sydobservatoriet i Chile och har studerat supernovan SN 2015bs, som verkar härröra från en stjärna som är upp till 25 gånger mer massiv än vår sol. De hittade denna stjärnsmäll genom att leta i ovanligt ljussvaga och därmed metallfattiga galaxer. Metallfattig innebär i det här fallet att galaxen innehåller 10 gånger mindre av de tyngre grundämnena än vad vår sol gör. Sådan gas var vanlig i det tidiga mycket unga universum.

Supernova 2015bs ligger 390 miljoner ljusår bort i stjärnbilden Vattumannen. Den tillhör alltså den vanligaste sortens supernovor, men med mindre av tyngre grundämnen som järn, kisel och syre. Jesper Sollerman, professor vid institutionen för astronomi vid Stockholms Universitet, som är medförfattare till artikeln säger:

– Upptäckten av denna supernova är frukten av ett ganska systematiskt undersökande av stjärnexplosioner just i de minsta galaxerna – tvärtemot strategin man haft de senaste 20 åren.

logo_su_se_big_dark_blue

Tidigare var det nämligen snarare rutin att leta i de största galaxerna, för där det finns flest stjärnor är det ju lättast att hitta supernovor. Men det ger uppenbarligen ett skevt urval av vilken slags explosioner man hittar.

– Vår forskargrupp har legat långt framme i dessa undersökningar redan tidigare, berättar Jesper Sollerman. Typ II supernovorna i de mest metallfattiga galaxerna studerades redan 2016 av post-doc Francesco Taddia. Snart försvarar Emir Karamehmetoglu sin Licentiatavhandling om supernovor från de mer massiva stjärnorna.

Framtida systematiska undersökningar av just de mindre galaxerna kommer definitivt att underlättas av vår nyinvigna kamera på Palomar i Kalifornien, avslutar Sollerman. Det kommer fler av den här sortens upptäckter.

Asteroid iakttagen i – Kuiperbältet!

Från ESO berättas att astronomer med hjälp av ESO:s bjässeteleskop identifierat Kuiperbältes-objektet 2004 EW95 som en kolrik asteroid. En gång låg den i en bana mellan Mars och Jupiter men slungades ut i Kuiperbältet i solsystemets barndom genom störningar av en förbipasserande större planet..

På bordet idag: Förslag om en svensk rymdstrategi!

Sveriges kommande satsning på rymden har konkretiserats i ett förslag 9.5 från regeringen, vars pressmess återfinns här. (Tack till Peter Hemborg som larmade.)

logo-sv[1]

Hela regeringsskrivelsen rekommenderas för läsning.

Alla medborgaree i Sverige har rätt att agera "remissinstanser", kanske detta är något för oss?

Sophie Brahe på tapeten

Vi slår vakt om våra damer i sällskapet. Frida Palmér har vi sysslat med länge, och nu besöker vi Sophie Brahe på lördag 12.5 i Torrlösa, Sophie som var Tychos lillasyster, hans medarbetare och värdinna på Ven då kungar och andra högdjur kom på besök. Två lokala namn som kanske vår  nystartade tjejgrupp vill fokusera kring?

Info om "Historiska klubbens" lördagsutflykt återfinns på ASTB:s hemsida, i tidigare W-blogg och ordf Peter Lindes senaste nyhetsbrev till alla medlemmar.

I Sverige och Danmark tar vi inte särskilt väl hand om arvet efter Sophie Brahe. Annat är det i Tyskland. I Berlin finns t ex en skola uppkallad efter henne, som vi tidigare uppmärksammat här i bloggen. Bilden nedan är från skolans hemsida.

csm_Sophie_Brahe1_0418ae8482

På skolan har till och med arrangerats Sophie Brahe-lopp för eleverna.