Nr 46 2018

Född: En exoplanet!

Instrumentet SPHERE på ESO:s Very Large Telescope jagar planeter, och nu har det fångat den första bekräftade bilden på en planet som håller på att bildas i den dammiga skivan som omger en ung stjärna. Den unga planeten karvar ut en bana genom den skiva av gas, stoft och damm som omger den mycket unga stjärnan PDS 70. Mätningarna tyder på att planetens atmosfär är molnig.

Bakom bilden, som på spektakulärt vis fångar hur planetbildning, ligger ett forskarlag som leds av astronomer vid Max Planck-institutet för astronomi i Heidelberg. I teamet ingår även astronomen Markus Janson vid Stockholms universitet. 

Hela pressmesset från ESO här!

SPHERE image of the newborn planet PDS 70b

I en spektakulär bild tagen med instrumentet SPHERE på ESO:s Very Large Telescope ser vi tydligt för första gången en planet som just nu håller på att bildas runt dvärgstjärnan PDS 70. Planeten träder tydligt fram som ljuspunkten till höger om bildens mitt, där stjärnans annars bländande ljus blockeras av instrumentets koronagraf.

Bildkälla: ESO/A. Müller et al.

Nytt från pulsarvindarnas rike

En ny spännande analys av The Mouse Pulsar Wind Nebula finns här.

Nova i Scutum

Håkan Barregård rapporterar om en nova i Scutum/Skölden (= Nova Sct 2018), info bl a här med koordinater m m:

https://www.aavso.org/tcp-j18292290-1430460-likely-nova-103-mag-scutum-0
Novan ligger runt magnituden 10-11 visuellt, så det behövs ett hyggligt amatörteleksop för att få in den. Håkan mätte den till 11:e magn 3.7:
 
n-sct1s-am-m[1]
Bildkälla: Håkan Barregård/astronet.se
Proffsens senaste spektroskopiska studier visar att vi rör oss med en så kallad klassisk nova.

NAK:s första 40 år

Tack till vår ASTB-vice Tomas Diez som tipsar om en nätrapport från 40-årsjubilerande Norrköpings Astronomiska Klubb och Östergötlands Astronomiska Sällskap, en begivenhet som han själv bevistade och som han dessutom bidrog med ett föredrag till.

Noteras görs också att Lennart Samuelsson, den förste ordföranden i östgötasällskapet,  kommit med en bok med titeln Stjärnhimlen och vår föränderliga världsbild (Aliberta), som jag lovat recensera för Populär Astronomi. Så jag återkommer.

978-91-7527-219-1[1]

Lundmarks stora bok värd lyfta fram för IAU

Det är inte bara Svenska Astronomiska Sällskapet som nästa år kan fira 100-årsjubileum, även yrkesforskarnas egen international IAU (International Astronomical Union) fyller 100 år 2019. Europa låg i grus och aska och det var dags för forskarna att komma upp ur skyttegravarna.

Dock fick inte Tyskland vara med i IAU från början. En som förgäves kämpade för tyskarnas medlemskap var professorn i Köpenhamn, Helsingborgsfödde Elis Strömgren. Många ansåg att han borde fått Nobels fredspris för sitt engagemang. 

iau100-black-rgb[1]

Vi kommer naturligtvis att uppmärksamma jubiléerna på olika vis även i syd. Nyligen kom en IAU-förfrågan om medlemmarna ville berätta något om t ex böcker som betytt för de olika ländernas astronomiintresse. Jag är inte medlem men har ändå puffat för Knut Lundmark, hans livsverk Nya himlar och om vår Lundmark-sajt. Får se om IAU nappar.

(Anders Nyholm rapporterar att han tipsat IAU om både Eugene Semitjov och Peter Nilson.)

Rekordlätt satellit

33,39 gram väger den och har formen av en kub med 4 cm:s sida – världens hittills lättaste satellit, byggd av indiska teknikstudenter.

Ekipaget skickas upp av NASA i augusti, rapporterar Lars "Paramount" Olefeldt.

150-årsjubel för Henrietta Swan Leavitt

4 juli firar Harvard-folket att det gått 150 år sedan cepheidpionjären Henrietta S Leavitt föddes. God CfA-artikel på nätet här.

 

fe201809[1]

Bildkälla: Harvard College Observatory

Ett svar till “Nr 46 2018“

  1. Arne Lindengard skriver:

    Apropå relationen för cepheider som hon upptäckte så har man börjat kalla den för 'Leavitts lag' (se tex http://womeninastronomy.blogspot.com/2017/05/the-leavitt-law-revisited.html).